Och är det något Finemangskan INTE är så är det naiv. I alla fall inte på ett negativt sätt. Då är vi naiva lite till mans. Kanske lite då. Hehehe.
Det här är bra. Riktigt bra och precis så modigt som man inte vet om det verkligen är eller om man överdriver sin egen betydelse. Men så viktig är den. Ungefär som havets betydelse för sjöfarten. Jag har såklart inte redigerat bort en endaste mening. Hej, jag är faktiskt ordförande i föreningen för överanvändande av ord. Det här var ju nästan…lagom? 😉
Det är dödsläskigt att separera och helt plötsligt vara tvungen att ro fan i land när man har honom i båten. Och nu menar jag såklart inte Sumpan.
Men jag vill gärna veta om det är någon mer som tycker att Mia Skäringer och Erik Haag skall spela huvudrollerna i “Finemangskan blir förälskad och flyttar ihop”.
Here goes FIIIINEEEEMAAAANGSKAAAAN!
Hej Alla!
Finemangskan här! Jag vill fortsätta att vara naiv och tro att jag är anonym här. (Ja,jag vet…”idiot”.)
Men. I denna anonymitet så ska jag fullkomligt öppna mitt hjärta och faktiskt nudda i alla mina tre rubriker som Vickan gav mig.
För att bli lite inspirerad till detta maratonlånga (är det inte maratonlångt har Vickan redigerat mig…i en välgärning till er…) inlägg så har jag gått igenom mina instagrambilder.
Ja. På instagram heter jag @finemangskan (följ mig!!). jag blir väldigt sentimental när jag går igenom detta.
Rubriken är alltså: X antal saker som jag för 2 år sedan aldrig trodde jag skulle göra idag.
Vi kör va?
¤ Spela på trav.
¤ Se tillbaka på senaste året och fnittra glatt och konstatera- oj oj jag blev allt skild och vild.
¤ Ha ett sånt sjukt bekräftelsebehov.
¤ Se på damfotboll. (Och detta som ett resultat av mitt år som skild och vild)
¤ Bli sambo
¤ Gråta varje dag på jobbet. Och sen en skvätt hemma.
¤ Känna mig ensam
¤ Använda inhalator
¤ Säga: mina svärisar bor i Kungsängen-typ.
¤ Inte planera semestern mer än att “jag behöver kunna åka till Uppsala med kort varsel på grund av väldigt närstående viktig person ska opereras p.g.a cancerdiagnos
¤ Flytta. INOM Sunne. IHOP med en man.
¤ Skaru mä te Torsby? Det är en ljuvlig by.
¤ Inse att man har en obiologisk 16-årig lillasyster.
¤ Uttala orden, för 1,5 år sedan skiljde jag mig.
¤ Företagshälsovården? Ja gärna. Fröken prestationsprinsessa är nu sjuk av stressen.
¤ Äga flera Mikael Kors väskor, vad hände med snåljåpen?
¤ Sminka mig- varje dag!
¤ Säga: Min bästa kompis heter Åsa. Jag kände inte henne för två år sedan. Det är fint med vuxen vänskap. där vänskapen goes way beyond. Och den började utanför ett kopiatorsrum på jobbet.
¤ Du vet han som jobbar en trappa ner, det är mitt ex. Att varje arbetsdag, se att någon är kär, i mig. Och ibland stå i kö bakom denna man och tänka: han har jag sett naken. KONSTIGT. *skrattar på mig*
¤ Ha en sjuklig längtan efter barn.
¤ Göra slut med trevlig man på grund av att jag vill ju ha barn och han är “äldre”. Typ. OCH Försöka behålla den vänskapen. Har jag varit ihop med en så gammal man?
¤ Ha lite svårt att förhålla mig till varför jag behålla vänskapen. Kanske tacksamhet för den korta tid vi hade och vad bra den tiden var för mig.
¤ Skicka en tacksam tanke att jag som 34-åring faktiskt äntligen fick vara med om riktigt jävla bra sex. Det som jag klassar som bra förut.. HA!
¤ Sälja min bebis. Min katt. Min Zizzi. Vid skilsmässan sa jag: Du får ta vad som helst. Men jag ska ha Angry Birds-muggarna och katten. Och nu är hon borta. Fy fan vad ledsen jag är över att livet inte blev som jag önskat. Och att jag känner mig lättad över att inte ha dåligt samvete VARJE dag på grund av katten.
¤ Gråta hysteriskt när jag pratar med mina syskon. så jag pratar helst inte alls med dem. Moget.
¤ Tycka det är viktigt med vad jag har på mig. Hur jag ser ut.
¤ Göra naglarna på salong var femte vecka.
¤ Notera att vänskapen med flera vänner inte var så starkt att den tålde en flytt.
¤ Vara missunsam (bli ledsen) när någon berättar att den är gravid.
¤ Önskedrömma om ett bröllop med en fin man som sålt lägenhet och flyttar från Stockholm till MIG.
¤ Köra bil i “Stockholm”. Med Stockholm menar jag alltså kransorter. Typ Sumpan.
¤ Vara väldigt olikt mitt riktiga jag, på grund av stress på jobbet.
¤ Stå mot det faktum att jag på riktigt kan förlora någon som jag inte kan förlora. Jävla cancerskit.
¤ Jag bor alltså i hyresrätt. Ensam. Skild. VA FAN HÄNDE?
¤ Tänka: jag borde aldrig ha gift mig.
¤ Varje dag, skicka en tacksam tanke till Christina Stielli, som öppnade mina ögon, på riktigt.
¤ Leva livet som jag vill leva livet.
Planera för ett liv ihop med en man som är så jävla kär i mig att han flyttar bort från hela sitt gamla liv. För min skull. Och jag ska orka ta emot det.
Dessutom röker han, men fatta. Jag är ihop med en rökare. Så jävla konstigt. Jag lagar dessutom aldrig mat längre, det gör han.
Och vet ni…när jag kommer hem så är han i full färd med att städa. När han åker hem lämnar han en bukett blommor.
Och vet ni igen…Han sover med öronproppar, så jävla konstigt.
Eller kanske inte. Jag snarkar ju som en jävla dåre. Och svär som en borstbindare. Fast han snarkar med, det vill jag säga. Men jag sover ju genom ett jordskred ja..
Dessutom ska jag flytta ihop med en stockholmare. Alltså, fattar ni hur svårt vi har att prata med varandra?
Jag är alltså urvärmlänning. fast jag är inte från Torsby. De snackar konstigare än vad jag gör.
Han är från Stockholm. Jag pratar dessutom så jävla fort. Och pipigt. Nåväl.
Jag är nykär och ska flytta ihop med någon med skitkonstiga rutiner.
OCH jag har inte ens upptäckt en tiondel av dem än, fy fan. Det kommer bli vidrigt. Att stå ut. Med rutinerna. Och Humörsvägningarna, mina. Och hans alltså, att inte gå den där lätta vägen där man flyr. Utan stannar kvar…
Men alltså på riktigt hörrni, varför ger man sig in i nya relationer? Det är ju så läskigt, de relationer jag kan tagga med #skildochvild är ju en sak. Flyktigt. Härligt. Bekräftande. Och flyktigt. Och lite som det kommer sådär.
Men det här. Det här är ju på riktigt. Man måste väl dock vara modig.
Modig är att göra saker man inte vågar.
Jag ska berätta för er att jag är sjukt modig nu och att om 10 år så springer jag barfota i gräset utan skor. Hand i hand med ett barn med urtjusiga skor med den tidens Hello Kitty eller Cars figurer på. Brevid oss, går min stadiga och stabila man. Han har skor. fina märkesskor. för sådan är han. Jag är en barfotatjej. eller så har jag snygga rosa skor. Rosa är fan finast. Tillsammans tittar vi på en hund eller två som bor med oss och våra barn.. Förhoppningsvis har vi 3. Alla är kanske inte biologiska. In på gården rullar familjen från Stockholm.
Och vi väntar på mamma och hennes man, för då har de gift sig…(och på bröllopet så hade jag rosa spets med höga klackar!). Tillsammans så kan vi fira att det är 10 år sedan ordet cancer ställde vårt liv på ända.
Finemangskan says:
ja alltså.. va?
livetsomkurre.blogg.se
men hehe hade förträngt min gamla. och glömt lösenord etc etc.. hahaha
Victoria says:
Fniss. Den kom upp automagist. Skall ändra.
I mitt huvud says:
Vilken tur att man kan ändra sig!! Kul läsning!
finemangskan says:
tack, är mer mig själv nu än någonsin! det är skönt!!
MissK says:
Håller med kul läsning 🙂
hoppas nu livet fortsätter gå framåt för dig 🙂
finemangskan says:
det kommer det göra bara jag fått återhämta mig lite av vårens smällar.
men våren bjuder tillsammans med sommaren också med en fantastisk kärlek så det blir bra!!
PJAK/Anna says:
Man kan mer än man tror bara man vågar försöka….. Lycka till i fortsättningen!
finemangskan says:
fast skitläskigt att försöka :):)
Humlan says:
Det är härligt när man kan överraska sig själv!
Härlig läsning och hoppas du fortsätter på detta sätt. 🙂
finemangskan says:
haha jag, men man blirju så förvånad över sig själv ibland.
men ett här en väldigt bra version av mig själv!!
den ska utvecklas och uppdateras 🙂
Gina says:
Oj hjälp vad mycket på kort tid. Hoppas livet är snällt mot dig i framtiden.
finemangskan says:
det kommer ifatt mig nu, men livet ser väldigt ljust ut för det mesta nuförtiden 🙂
Susann says:
Rent spontant, men så härlig och underbardu verkar vara
Victoria says:
Jag håller med dig. Det var ett riktigt trevligt inlägg. Men författarinnan verkar ha krupit in i ngn garderob 🙂 så vi kanske skall ta bort lite härlighet? Fniss.
finemangskan says:
hörru.. jag har “haft lite mycket för mig”.
Men nu har jag krupit ut ur garderoben med bulle rå bång!! hähä
finemangskan says:
tack!!! så himla glad jag blir!!!
jag är härlig och underbar också hihi
Anette says:
Man kan och orkar mycket mer än vad man tror även om det är tungt ibland. Fast det verkar gå uppåt numera. 🙂
finemangskan says:
fast en av anledningarna till att det varit tyst från mig är att det small ordentligt i fredags.
nu har jag dock accepterat läget så det börjar bli bättre.
eller ja.. nu är jag sjukskriven och slipper all press och stress..
NU sitter jag i soffan hos min kärlek, det är bara upppåt 🙂
Victoria says:
Halllååååå!!! Ursäkta den något ohyfsade överdrivna hojtningen. Ni kan ju inte bara blogga och sedan lämna bordet när det är konversationsdags. 🙂
Jag känner spontant att jag blev nyfiken på hur du träffade “Sumpan”. Sådana historier är alltid högintressanta och spännande. Som att titta på How I Met Your Mother. Det måste vi ju få veta.
Och det är modigt åt alla håll och kanter. Det där livet alltså. Man tror att man har en plan, men pilutta. Och att han faktiskt flyttar. Distansförhållande är inget för mig har jag alltid sagt. Men vem vet. Min plan kanske går åt skogen och så står jag där med Robbie Williams.
Fascinerande tankevurpa ändå.
PJAK/Anna says:
Det verkar annars gå jättebra att göra just så 😉
Fått mitt mejl med mitt inlägg?
Victoria says:
Nej? Inget mail från dig? Nu dubbelkollade jag tom, men det hade jag ju kommit ihåg. Inget som hamnat i skräpet heller. Det är alltid kontaktsvårigheter mellan oss, ibland på kommentarer och nu på mail. Skicka igen?
PJAK/Anna says:
Skickat en gång till. Alternativ adress? Eller skicka via Sanna? Och se om det funkar? Tanka via FB kanske?
finemangskan says:
alltså.. jag skrev en jäätte lång kommentar och sen försvann det för jag skriver på en macboook dator tjofräs och vi är inte överens.. ska återkomma snart igen..
finemangskan says:
Hallååå..
jag har jobbat, och just nu innebär jobba- komma hem sova 3 timmar, äta och sen slötitta på tv en timme och sova. och gråta lite.
så jag har inte riktigt orkat med.
men nu är jag här. Här i Sumpan hos Sumpan. Som jag träffade på match.com, vi tog första dejten i Ullared, en sväng på gekås och julbord på varbergskusthotell, sen bestämde vi att jo,… vi vill nog träffas lite mer så vi beställde en kryssning 30 december. var fulla ihop i ett dygn och var bakfulla och somnade 00.20 på nyårsnatten!
sedna kom han faktiskt rätt snabbrt till mig i Sunne och sen har han pendlat till mig rätt ofta.
i februari smal det till i mitt psyke och det märkte han så vi drog två veckor till thailand, och när vi varit där kände vi att vi villa faktiskt bo tillsammans, så då startade en lägenhetsförsäljning i sympan och lägenhetsletande i sunne. på söndag går hans flyttlass ner till mig,.
han behandlar mig sonen drottning och jag har haft jättesvårt att ta emot det. mycket kämpande från mig, och från honom att faktiskt våga ta emot….
åh. det ska bli så härligt! 🙂
förresten, distansförhållande suger.
uppehållet vi har haft nu- cirka 12 dagar- är längst vi haft förutom mellan första och andra dejten.
helst aldrig mer,,
och vi är rätt kära.. hihi
Annika K says:
Så härligt! ❤️
Bibbi says:
Det har hänt “lite” om man så säger. Men vilken utveckling.
Visst är det läskigt med nya relationer men spännande också.
Önskar dig all lycka framöver. <3