En del inlägg är ju ofta ganska lätt att se om det är framkrystat och bara visar den tjusigare sidan av livet. Den där man vill visa för att det är så man önskar att man hade det och det är framför allt väldigt viktigt att andra tror att man har det så.
Min förhoppning är att jag inte framstår som en streber. För det är jag inte. Men jag är däremot både tacksam och medveten om att jag har det ganska bra. Extra medveten blir man bara man öppnar en dagstidning eller varje gång man tittar på nyheterna. Mitt behov av rosenskimrande fasad är dock icke-existerande. Det är inte viktigt för mig att andra tror att mitt liv är fyllt av flärd (som om det nu ens går att tro det på torpet?) och jag är inte särskilt avundsjuk på andras liv. Jag är en alldeles lagom tjock kvinna, något äldre än mina bästa år, med hyfsad självkänsla och mycket mer behövs inte för att fatta att de med fasaderna, det är nog de som kanske mår lite dåligt egentligen. Sen finns det givetvis ett fåtal som bara vill visa den fina sidan för att de egentligen har rätt fula personligheter.
Komplicerat det där. Jag tycker om verkligheten med allt vad det innebär och jag gillar fina foton. Givetvis även hundar och katter, jag älskar hundar och katter. Och havet. Det finns väldigt mycket jag tycker om och jag tycker inte om fejk.
Men idag blev det en sådan där dag som jag nästan inte vågar blogga om. En helt oplanerad dag på sjön tack vare överraskande fantastiskt väder. En sådan där dag som om jag hade sett den på bild hos någon annan, medan jag själv satt i drivis och hagelstormar, så kan det hända att jag hade muttrat lite ofint. Men jag måste dela med mig, för det var årets första av så orimligt många saker. Viktigast av allt, det var sommarens första båttur. Och det var ingen av oss som trodde att vädret skulle visa sig från sin soliga sida igår när vi satt i kylig dimma och väntade på regnet hela kvällen.
Vilket oerhört glad överraskning?
Vi åkte till Alaska för att mamma så gärna ville dit. Det ligger så nära småstaden att man kan säga spottavstånd och vi passerar det ett oräkneligt antal gånger varje sommar, men jag har inte gått i land på många år. Googla det för att få mer information, men det är nog ett av de vackraste ställena i krokarna. En vansinnigt cool kvinna som hette Hilma emigrerade till just Alaska under guldruschen i slutet av 1800-talet för att vara med och vaska, sedan kom hon hem igen, ärvde en ganska stor del av en ö som hon bit för bit och alldeles själv byggde om till ett paradis. Medan hon bodde där i sin ensamhet. Det är riktigt imponerande för en kvinna på den tiden (det är imponerande ändå tänker jag). När hon dog 1965 tog någon (jag tror kommunen) över skötseln och det har de gjort bra. Tänk alla dessa stenar som hon har släpat omkring på.
Om man bortser från att tilläggning vid bryggan som vanligt utfördes medelst gap, skrik och svordomar för att tankeläsning FORTFARANDE inte fungerar på båten konstigt nog. Men resten var vackert. Så vackert att bilderna får tala för sig själva och jag håller käft för en gång skull.
På väg dit med ömma mamman, styvfadern och maken. Skinande glad familj och inte en enda svordom har uttalats. Än.
Sedan svor vi. Bara jag och maken såklart och så gick det bra som vanligt och så knatade vi runt på Alaska. En badade och det var inte den här badkrukan. Mamma har betydligt mer gemensamt med sälar om man ser till hennes badande i tid och otid, min likhet är mer kroppsformen. Genen muterade alldeles tydligt på något sätt när den gick från henne till mig. Jag älskar havet men inte när det är under 20 grader.
Jag är verkligen brunbränd. Herregud, det går inte ens att se skillnad på dagens klänning och mina armar och ben.
Råkar ni befinna er i krokarna på semester, åk då hit. Det går båtturer till Alaska om man inte har eget flytetyg.
Jag kan inte sluta fundera över detta kånkande på stenar som Hilma pysslade med. Och blommor och trädgård och huset som hon bodde i som inte finns mer.
Vilken läskigt bra dag.
Det betyder egentligen bara att jag måste skynda mig att gå och lägga mig så jag inte jinxar det genom att skriva så. Det finns ju fortfarande en och en halvtimma kvar av dagen att gå åt skogen.
Eller också går jag och lägger mig för att jag är dödstrött. Och numera väldigt solbränd på ena armen.
En riktigt schysst bonnabränna har jag lyckats med idag och jag har ingen aning hur det har gått till att det bara har hamnat på ena armen.
En Annan Susanne says:
Alaska, det är dit vi ska styra näsan i sommar alltså. Lite kosteröar, och Alaska. Låter som ett bra utflyktsmål.
Victoria says:
Du fattar att det finns så mycket att ta kort på ute på Alaska att du aldrig kommer få med dig din bättre hälft därifrån? 😉
När planerar ni att göra staden den här sommaren då?
En Annan Susanne says:
Planen är några dagar runt tredje veckan i juli, men det hänger på väder och lite annat…
Victoria says:
Då är vi högst troligt här. OM det inte skulle råka bli tropisk värme och vindstilla och om alla väderleksrapporter säger att det skall vara så ett gäng veckor framåt. Vecka 28 vet jag att vi är här, för då har vi besök och utlånad lägenhet. Vi håller varandra underrättade?
En Annan Susanne says:
Det gör vi absolut, och så ser vi om det fungerar att ses en snabbskvätt den här sommaren också. Vi tar det som det kommer.
Åsa Johansson says:
http://na.se/nyheter/orebro/1.4007304-na-tv-har-dyker-hollywood-frun-upp-i-brevens-
Jag och sambon brukar åka till Brevens bruk på Midsommarafton och kolla läget, sambon är ifrån dom krokarna. Och vem är väl där och stylar om inte Gunilla Persson! :))
Victoria says:
SÅG NI HENNE???? Höll hon hov? Fniss.
Åsa Johansson says:
Jo då, vi såg,vi log,vi skrattade,vi gick! Hon är likadan i verkligheten som på tvn. Styr och ställer och HÄR ÄR JAG! SER NI MIG NU! Erika var typ hennes lilla assistent och fick hålla i kameran,väskor och skit och hade med sig. Gunilla var ju tvungen att se bra ut när hon skulle ta bilder men fansen. Hon slängde med håret och måla med sitt röda läppstift.
Enlisailivet says:
Asså! Jag blir glad på riktigt av din dag. Och bonnabrännan. Och att jag minns att jag fick dig att både bada och simma jättelångt. Men jag råder dig att välja annan färg på klänningen. Välj gärna kornblå eller något…. 🙂 iSer också att din mor och jag har lika snygg hårfärg.
Victoria says:
HAHA, det roligaste i att jag köpte en kornblå väska igår när vi kom tillbaka till stan. Inte en handväska, för det byter jag så sällan, mer en A4-väska för dator, block och lite annat sådant man kan behöva ta med sig vid sidan om. Hur det nu är möjligt att jag behöver ett sidan om med storleken på min väska, men det gör jag.
Både du och mamma har snygg hårfärg, men inte samma. Mamma är blond med bruna slingor 🙂
Gina says:
Blir också glad av din dag! Fler sådana tycker jag det ska bli i fortsättningen.
Victoria says:
Tack rara du. Och jag hoppas att det går bra för din mamma. Mammor skall inte vara dåliga alls helst. <3
Anette says:
Men vilken dag! Här var det lika varmt o skönt, premiärturen med båten OCH seglen uppe är avklarad. Givetvis ingick lite gap och svärord här med då planering icke ingår i sambons förråd eller jo han planerar men har taskigt minne och låg stressnivå då skiter sig planeringen. Frun har t o m fått styra dock under protest men alternativet var inte att föredra (klättra runt i fören och fästa segel för hissning)
Victoria says:
Oj. Det låter ju fantastiskt skönt. Och gap och skrik ingår på båt hos vissa par, de som lägger till tyst kollar man bara avundsjukt på och undrar hur de har lyckats med det omöjliga. Läste en instruktion för ett par år sedan i en norsk båttidning (som jag tror att jag fotograferade och la på bloggen; i förberedelser för angöring ingick att skrika och gapa långt ute till havs för att få det ur systemet innan man kommer in i hamn. HAHA säger jag. Vi har provat. Vi provar fortfarande. Det har aldrig funkat och det kommer aldrig funka, Hur länge var ni ute?
I min värld says:
Hela dan. Det var tänkt längre men det var någon med taskigt minne som glömde paddan hemma med alla sjökort så vi fick navigera med mobilen och lite taskigt med ström där efter ett tag 🙂 jodå vi har vanliga sjökort också men just nu går nog sjölivet lite ut på att lära sig vända och styra och kanske lite, lite att hitta sin uppgift på båten 🙂
Victoria says:
Tror att det kan vara en bra idé också, just det där med att hitta sin roll och var gränserna går. Men det är i alla fall kul att göra det tillsammans när ingen av er är ett superproffs från början. Det blir oftast trevligare så.
I min värld says:
Sambon kan ju segla men det var ett par år sen sist. Jag kan som vanligt inte ett smack men det ger sig, jag gör som vanligt, kastar mig handlöst in i äventyret och hoppas på det bästa 😀
Bh-Helene says:
Var nog första gången igår som jag ångrar att jag inte lärt mig båten. 🙂
Victoria says:
Det är väl inte för sent? Bara gör det. 🙂
Bh-Helene says:
Ska ta tag i det. Efter Höllviken och Lyon. 🙂
Victoria says:
Du kommer lära dig det på en kvart. Det är bara att kasta loss och göra det 🙂
Bh-Helene says:
De e en gammel båd. Hur svårt kan det vara? 😉
Markattan says:
Åh nu önskar jag att “våran” båt fanns på västkusten och inte i Oskarshamn.
Markattan
Victoria says:
Nu kan du sluta önska det för nu kom hällregnet och åskan. Men annars kanske ni bara kan flytta den lite över sommaren? 🙂
Anna i Malmö says:
Det finns ett antal bloggar jag slutat läsa för jag får andnöd av allt det perfekta jag matats med.
Jag älskar din blogg. Speciellt när du skriver om ..din och mannens samspel och vokabulär, jag kan verkligen sätta mig in i situationerna då min egen sambo fullkomligt irriterar skiten ur mig emellanåt.
Jag älskar det faktum att du är så..normal.
Sen kan jag inte för mitt liv fatta hur du fungerar i det dagliga livet med de där naglarna hehe.
Victoria says:
Vet du vad, det där var det finaste någon sagt på väldigt länge 🙂 Tycker inte du att det är väldigt upprörande att se att människor lever med karlar som både är väna och vänliga? Hur är det ens möjligt och var finns den sorten? Jag är HELT övertygad om att maken föddes enkom med uppgiften att träffa mig, blir tillsammans med mig och reta skiten ur mig.
Äh. Naglarna är en vanesak 😉 Jag vet inte hur man gör utan och det enda som möjligen är problematiskt är touch screens.
Bibbi says:
Vilket coolt ställe och vilken kvinna som byggde det. Nu blev jag full av beundran.
Underbart att se bilderna från er fina dag.
Här var det över 30 grader och vi försökte jobba på huset men det var för varmt för kroppsliga aktiviteter.
I dag har det regnat hela förmiddagen och halva eftermiddagen men vi har sluppit åskan, än så länge.
Åsa says:
Vi är inte båtfolk för fem öre, men det ser så fantastiskt mysigt och rofyllt ut! Svärandet hördes ju inte hit 😉
Tjuvläser dig till och från i några år så det var väl dags för en kommentar!
Victoria says:
Hej hej 🙂 ÅH så roligt det är med kommentarer från smygare. Det är ju rofyllt. Man glömmer att man liksom är Game of Thrones-fiender medan man lägger till så fort det är gjort och man har stängt av tändningen. Sen är det oklart om de andra på bryggan glömmer, men det struntar jag i 😉
I mitt huvud says:
Wow, vilket ställe!! Och vad du var finklädd och uppsminkad för en båttur! Riktigt snygg!!!!
PJAK/Anna says:
Har fått löfte om båt i helgen. Tjärad eka utan botten 🙂