Är det bara jag som tycker att det här är jätteroligt? Att maken ser ut så här varje gång det är dags att gå ut i ladan och hämta ved.
Han tar sin lilla lilla korg och så gör han små hoppsasteg när han visslande och trallande går ut till ladan för att hämta ved. Medan de två små vargarna ränner runt fötterna på honom och säger “JAG SKALL ÄTA DIG”. Sedan biter de honom och han sover i tusen år enbart för att vakna av den sanna kärlekens kyss medan små möss (dammråttor) piper omkring och väver kejsarens nya kläder åt honom. Eftersom han har sovit så länge att hans gamla har blivit omoderna.
Det är fullt möjligt att jag har fått en överdos av sagor, men jag tänker samma sak varje gång han går med sin lilla korg till ladan och så fnissar jag lite för mig själv. Igår fnissade jag högt och frågade honom om han gjorde hoppsasteg, sedan tog jag kort på honom lite mot hans vilja. Därav den lite dryga minen på kortet misstänker jag. Jättedryg ser han ut faktiskt. Men fortfarande som Rödluvan med sin korg.
Dock fick han en överraskning angående just veden igår. Han överhörde ett telefonsamtal jag hade med mamma och han var inte direkt superimponerad av den ocean av okunskap som trillade ur munnen på mig. Personligen tycker jag att det är trevligt att jag fortfarande kan överraska honom alls efter så många år?
Som pyroman är han ju givetvis eldningsansvarig. Alltid. Det var ju bara några veckor sedan jag lärde mig tända i kaminen och därmed tände mitt livs första brasa. Jag har liksom lugnt lutat mig tillbaka och låtit honom sköta det han har spetskompetens i, vilket ju är helt rimligt?
Det tyckte inte han. Han tyckte jag var så himla korkad att han nästan blev mållös, men bara nästan.
I alla fall. Mamma har inte varit så mycket på torpet. Mest för att hon är überpedant och torpet har varit rätt sunkigt. Hon har nog bara sett det en gång tror jag, och den gången höll hon på att få ett slaganfall.
Mamma kom alltså inte ihåg att vi hade en skorsten. Hon mindes bara en kamin och frågade om vi kunde elda när det var så här kallt. Hon fick ett jakande svar av mig. Sedan frågade hon om jag högg mycket ved. Där fick hon ett nekande svar. Det hela slutade såklart med att hon undrade var veden kom ifrån och jag visste inte. Jo, jag vet ju att den kommer från ladan, men jag hade verkligen ingen aning om hur den kommer till ladan.
Det hann jag tänka skitsnabbt innan jag svarade henne. Jag hann även tänka att det ju finns skyltar lite varstans på bensinstationer som tjoar om att de säljer ved.
Mitt svar var alltså oerhört genomtänkt, när jag väl öppnade truten sa jag att vi givetvis köper ved. I tron att det var det korrekta svarsalternativet och helt logiskt.
När jag lade på luren tittade maken på mig med ögon stora som Rödluvans varg och så frågade han om jag verkligen på riktigt inte vet var veden kommer från och OM vi köper den hur exakt tror jag att den kommer hit då?
Jag sa som det var, jag trodde kanske att man köpte ved i kubik och att det möjligen var så att maken hade varit och köpt massor av ved med släpkärran och lagt den i ladan när jag inte hade varit med och sett det?
DEN blicken.
Då tvingade han med mig ut i ladan och hade nogrann förevisning vid varje station i hans vedtillverkningsrum. Först talade han om att TRÄD, de kapar man ifrån skogen man BOR i. Sedan rensar man träden med typ motorsåg och eldar upp “skräpet” på utsidan (när han sa det kom jag på att jag nog hade sett en ganska stor brasa på utsidan i slutet av sommaren, men hur skulle jag kunna veta att det hörde ihop med veden?).
Sedan har man en stock. Som man sågar i lagom stora bitar innan man går till stationen med vedklyven. Och gör vedklabbar. Efter det skall det TORKA. Länge. I ett år typ.
Slutligen kom vi till stationen där han tillverkar tändved. Där visade han utförligt hur man yxar till småstickor för att starta braskaminen.
Nu är jag dessvärre helt omyndigförklarad pga jättekorkad som inte hade fattat det här.
I förmiddags blev jag dumförklarad en gång till när jag berättade det för Fru M.
Jag tror dock fortfarande att folk faktiskt köper ved. Alla kan ju inte knata ut i skogen och ta med sig ett träd hem?
Min gissning om köpeved var helt rimlig tycker jag?
Men om man bortser från bristande vedkunskaper så tycker jag det är skitroligt att ni vill haka på till Ullared. Jag skall bums börja kolla alternativ med tanke på att det inte är så långt kvar.
Köper ni ved?
Kattägare says:
Du har ju lite rätt i att man köper ved och då i kubik. När vi hade vedpanna så köpte vi ved i kubik. Eller rättare sagt vi köpte fällda träd som var 2-3 meter långa och sedan sågades dessa i kortare stubbar. Vilka sedan skulle klyvas och travas i prydliga staplar för att ligga i torka i minst ett år. Man brukar säga att veden värmer många gånger och det gör den ju med allt jobb som det är med ved 🙂
Victoria says:
Jag visste väl att det gick att köpa. Men jag visste tydligen inte att vi inte gjorde det 😉
Man kanske skulle vara mer ute i ladan och få gratis träning och slippa frysa då?
I min värld says:
Vedansvarig här! 😉 det är för det mesta jag som är ansvarig för veden i det här huset både inköp o allt efteråt som stapling o tändvedstillverkning. Ja vi köper ved numera i kubik huggen o klar då vi bara har en kamin att elda i. Lite annat var det när jag bodde på vischan o hade egen skog, då gjordes allt som Rödluvan visade dig , från träd till tändved. Av den enkla anledningen är jag utsedd till vedmästare då sambon inte var med på den tiden och är lite som du förvånansvärt aningslös 🙂
Men jag kan hålla med dig om att det är lite Rödluvan över maken. Du får sy en röd slängkappa åt honom så blir nog både hoppsasteg och likhet ännu bättre.
tina says:
Jag blir djupt förvånad över att din tvåbenta vedklyvare inte har Foppatofflor – han vet att det finns vinterfodrade sådana eller?
Vi köper ved till fritidshuset, bonden kommer med den i skopan på traktorn och tippar av den utanför vedbon, rackarns praktiskt
Bibbi says:
Det finns massor med människor som köper ved. Inte jag dock eftersom vi saknar vederbörlig utrustning för att elda upp den. Men jag känner också ett flertal som går ut i skogen och hämtar några träd och sen gör som din make. Förutsättningen är ju att man äger mark med träd på.
Och nej, jag kan tyvärr inte hänga på till Ullared. Sorry!
tigerlilja says:
Jag fnissar lite, faktiskt. Det kan bero på att jag lärde mig elda i vedspis ungefär när jag var sex år och då får man liksom ett närmare förhållande till ved och sånt rent automatiskt. Och jag tycker att du tog in den helt nya kunskapen på ett väldigt bra sätt.
Granntanten says:
Vi har 20 hektar skog, så nej. Här köps inga klabbar. Men min insats i processen brukar bestå i att jag tvingar ungarna att köra klabbar i skottkärra från torkhögen till uppstaplingsplatsen, där jag prydligt staplar dem i så platsbesparande ordning som möjligt. Och så eldar jag inomhus. Ett par tre hämtare om dagen såhär års.
Ibland när vi har mycket att stapla (vilket alltid råkar vara året efter att det gallrats i skogen, för då får vi en trädhög på ett par meter i höjd – man kan ju gissa bottenytan på den högen…) så känner jag att det inte vore helt orimligt att köpa på pall.
PJAK/Anna says:
För 20 år sedan gjorde jag som rödluvan sa. Numera varierar det med att köpa stock och att köpa färdigklyvd ved. Köper man på stock köper man för ca 300kr/kubik medan om man köper den klyvd och färdig för allt från 400:- och uppåt per kubik, Du kunde faktiskt ha haft rätt.
Ett litet tips, nästa gång du blir duktigt sur på rödluvan. Skriv ut ett antal bilder på vederbörande, ta en rulle snöre. Ta nu detta ut till vedboden. Sedan binder du fast bilderna på ett antal vedträn. När detta är gjort tar du yxan sen kan du hugga av bara den. Attans vad man gör av med ilska då…… 😉
Victoria says:
HAHAHAHA! Tack! Det var bästa tipset i världen. DET skall jag såklart göra och få både ved och träning på köpet.
Sarah says:
Försökt kommenterat i telefonen, antingen har du infört granskning eller så har det inte fungerat, eller så får du dubbletter 😛
ia-Maria says:
Nej, köpe-ved är en svår form av hädelse.
Den hämtas i skogen som fäbodstugan står i. Den ved som produceras där förbrukas där.
Hemma på vår gata i stan kommer det vedvärme i form av fjärrvärme. Himlans mycket bekvämare, eftersom vedhögs-vård kan krånglas med in absurdum.
Annika K says:
När vi köpte till stugan så köptes den i kubik ja. Antingen färdighuggen eller styckvis.
Den veden vi eldar med nu är fortfarande rester från stormen Gudrun.
Annika K says:
Men här hemma i stan så är det fjärrvärme
Åsa F says:
Hälsa och tacka Rödluvan för tipset om ensamseglaren Laura (och tack även till dig som tipsade oss). Alltså så coolt med människor, speciellt tonåringar som vågar göra sin egen grej och inte bara följa den stora massan.
Bh-Helene says:
Far köper stockar (äger ingen skog) och fixar veden. Jag kommer och hämtar. 🙂
Nu stödeldar vi när det är rejält kallt. Bara för att vi älskar värme och hatar kyla… JÄVVLASKITVINTERJAGVILLFLYTTA!!!
B-M says:
Vi köper vår ved. Mest beroende på att vi har typ 2 träd på vår tomt 😉
Men jag kan (törs) inte tända i kaminen ännu trots att vi har bott där i drygt ett år nu. Jag tycker inte ens om att slänga in mer ved i kaminen när brasan är tänd, det är ju så himla varmt… Men jag kan mycket annat!