Jättemycket bling-ring

Jag vet att jag skrev ett inlägg för längesedan med en bild på min drömring. Eller ja, en någorlunda överkomlig drömring i alla fall, vi snackar inte Hollywoodring för lika mycket pengar som en egen ö i Stockholms skärgård. Hittade en bild på instagram för en evighet sedan och har inte kunnat släppa tanken. Frågade ju till och med puckomaken om han var okay med att jag bytte ut min vigselring där och då.

Just när jag frågade måste han haft väldigt selektiv hörsel för han svarade jakande.

Nu hittar jag inte det inlägget, men strunt samma.

Ni vet ju redan att jag hyser en näst intill osund kärlek till mina ringar. Lite “my precioussssss-varning” och Gollum över det hela. Och någon gång ganska snart skall jag berätta storyn om de ringar jag har, men en sak i sänder.

Alla mina ringar kommer från samma juvelerare, Nordstans Guld i Göteborg. Och mitt ständiga häng hos just dem började med att jag köpte min och makens förlovningsring där, samt att jag hade hört så jäkla mycket bra om dem. Numera vet jag att folk åker från långväga just för att handla hos dem så det där med att de är jävligt bra verkar ju inte bara vara jag som tycker.

Nåväl, förlovningen var ju en halv evighet sedan och dessutom väldigt nervös eftersom maken tyckte förlovningar var sjukt töntigt så jag köpte ringarna på eget bevåg och “friade”. Fast jag friade inte, jag var nöjd om jag fick igenom en förlovning men en förlovning skulle banne mig ske. Hur töntigt han än tyckte det var och vi hade bråkat om töntighetsgraden när det handlade om just förlovning i månader.

Så här i efterhand vet vi ju att det gick bra med förlovningen och att vi faktiskt till och med gifte oss, men det visste jag inte första gången jag knatade in på Nordstans Guld med spaghetti i benen och bad om hjälp med ringar till en ovillig karl. Och hjälp fick jag. I första hand av Christian (som äger plejset) och Erica (som har jobbat där ungefär skitlänge).

Det är oerhört svårt att undvika att bli kompis med Christian och Erica, för att de är så jäkla svintrevliga och engagerade, under en period kändes det som att jag hängde där i tid och otid. Det grejades med gamla ringar, nya ringar och de fick till och med helt fria händer när det gäller en av mina ringar. HELT fria. Jag visste inget alls förrän ringen var klar. Mer än storleken då.

När Stor var valp och jag var “mammaledig” miljötränade jag honom genom att åka just till dem och hälsa på. Under ett halvår känns det som att vi var där stup i kvarten och kissade på guldgolven, knyckte lunchen från guldsmederna (Stor, inte jag) och pratade strunt (jag, inte Stor). De verkade även tycka att det var trevligt att en butikshund och en butikskund hängde där. Både jag och Stor stormtrivdes i alla fall, det går liksom inte att INTE trivas i ringhimlen.

Förra veckan lackade jag ju först ur på min make nummer två (mer om det senare) och sen lackade jag ur ännu mer på maken. Ungefär då hamnade vi i Göteborg igen och jag bestämde mig för att göra det jag har skjutit på i en evighet, åka till Nordstans för att få värderingsintyg samt se om de kunde fixa min drömring.

Är man gift med ett pucko och har fått ett extrapucko på halsen har man gjort sig förtjänt av att äntligen få byta ut sin vigselring som utlovat. Faktiskt.

Säg hej till Christian och Erica (hon har dessutom sjukt coola kids som var i butiken och hälsade på samtidigt som jag var där i FYRA timmar).

photo 4(3)

Jag är lite kär i båda två. Mest i Erica. För att jag och män inte är särskilt kompatibla för tillfället.

Först donade vi med mina existerande ringar och sedan pratade vi om vigselringen och hur mycket förtjänt jag var av en ny ring som jag blivit lovad eftersom jag har en make som köper dammsugare för mer pengar än en ring kostar och en annan make som jobbar på att driva mig till nervsammanbrott.

I princip allt i hela butiken är såklart atrapper och de riktiga ringarna är beställningsvara, men det finns ett fåtal som Christian sitter och smygdesignar som är på riktigt. Den ringen jag har haft span på fanns på hemsidan under hans egen design.

Screen Shot 2014-04-23 at 21.31.48

Den heter dessutom Victory, så jag är övertygad om att han hade mig i åtanke när han gjorde den. Så måste det ju vara?

Först var tanken att vi skulle göra om min ring till en likadan, med enda skillnaden att stenen jag hade i min är rund och den på bilden är…inte det…som synes.

Sen visade det sig att just det enda exemplaret av ovanstående ring som faktiskt existerade var just i min storlek.

Efter att ha satt den på fingret var det liksom ingen återvändo. Det var ödet.

Så nu ser det ut så här.

photo 3(3)

photo 2(5)
Ignorera mina torra och krokodilliknande fingrar tacksåmycket, det har suttit ringar där dygnet runt sedan förlovningen.

Hoppsansa så var min, numera gamla vigselring inlämnad, den här graverad med samma text som den gamla och sen fick den åka med mig hem. På fingret.

När jag kom hem började maken opassande nog diskutera ekonomi med mig. Han som är den mest oekonomiska jag känner. Men jag ignorerade honom och satt bara och tittade på my preciousssss.

Från och med idag har vi kommit överens om att han aldrig någonsin mer skall diskutera ekonomi med mig. För han fick ett paket på posten från USA. Det var inte en dammsugare (men han köpte ytterligare en ny dammsugare i förrgår, fråga inte ens för jag orkar inte försöka förstå).

photo(1)

Människan har alltså gått och köpt en jetdriven motorgrej som man håller i händerna när man dyker för att snabbt komma hit och dit. Har jag sagt att han är en badkruka? Och att han alltid tycker att det är svinkallt i vattnet i Sverige?

Det var hans, i särklass, mest onödiga och idiotiska köp hittills. Och jag visste givetvis inte om att han hade beställt den.

Så nu pratar vi inte mer om ekonomi. Eller rättare sagt, han har försuttit all rätt att ta upp ämnet med mig. Han kan sitta med sina jävla dammsugare och jetdrivna simhjälpsapparater medan jag tittar på min nya vigselring och försöker komma på varför man gifter sig överhuvudtaget.

Lätt svar och enda anledningen för tillfället.

Man får fina ringar.

Och jag är dödligt seriös, har ni vägarna förbi Gbg och går i juveltankar. Knata in till Christian och Erica, gå verkligen ingen annanstans. Det är så jäkla värt det och jag har inte varit otrogen mot dem sedan Hedenhös knackade ringar ur granit.

// Gollum

PS: Fru M, tänk inte ens tanken att råna mig.

(Nu borde alla veta att jag inte är sponsrad för fem öre, men jag skriver det för säkerhets skull. Den dagen jag blir sponsrad med diamanter och guld kommer jag antagligen heta Kardashian i efternamn. Jag är bara så HIMLA glad över att jag äntligen har fått MIN vigselring och att Nordstans Guld verkligen är värda sin vikt i guld.)

0 thoughts on “Jättemycket bling-ring

    • Tack. Jag äääälskar den. Hade en fin innan med, men den var aldrig The Ring. Så det har letats. Nu var det dags.

      Och jag veeeet inte vad han gör, men jag vet vad han inte gör. Dammsuger 😉

    • Jag jobbar järnet på att koppla bort. Och precis när jag började skriva det startade maken någon slags väsnandes verktygsmaskin i köket. Lurar på och gå till mitt happy place. Nu.

  • Alltså – Jag är sjukt glad att Jag inte är gift … Fast jag är hemskt glad att du är det. Det gör på något vis mina dagar lite roligare! 😉

    Men alltså – Jag skrattar ner mig lite. Simgrejen. Frågade du hur han tänkte? Lyssnade du på vad han svarade?
    Och hur går det med make nr 2? Borde inte ni typ vara Nykära fortfarande? 😛

    • Jag frågade, han svarade. Våra historier om simgrejen kan tänkas gå isär lite för jag minns att han sa ngt i stil med “men man kan ha den bara på ytan så DU kan med ha den och bara simma runt med”. Jo, för jag är ju känd för att simma runt i havet. Eller inte. Eftersom jag gärna vill ha koll på brännmaneter.

  • Men oj vad snygg!! Vilken tur att jag inte bor i närheten av din guldsmed (butik) risken är rätt stor att jag o sambon hade fått ta ett allvarligt samtal om ekonomi och då köper han aldrig dammsugare men väl gitarrer o mc-prylar vilket är dyrt nog.
    Sen låter det ju väldigt bra med ett happyplejs nånstans när man lackar ur för mycket

    • Jag gissar faktiskt att gitarrer och mc-prylar är dyrare 😉 Det roliga i allt det här är att han köper skitdammsugare, en masse, när han istället kunde köpt EN som faktiskt blir använd?

  • maria -jumbon med ett liv says:

    Jättesnygg ring, men jag fattar inte hur du kan byta vigselring.
    Vigselringen är vigselringen. Punkt.
    Sedan kan man ju ha många fler snygga ringar upptill.

    Själv var jag lite snål när jag valde vigselring. Tog en ganska smal. Idag önskar jag att jag tagit en likadan men kraftigare. Men aldrig att jag skulle kunna byta idag.
    Men det spelar egentligen ingen roll eftersom jag aldrig har den på mig 🙂

    • maria -jumbon med ett liv says:

      Jävlar i havet.
      Nu har jag kollat din ring på deras sida.
      Ska nog byta yrke. Ska satsa på datapilltjosan.
      Ringen är verkligen fin.

      • Titta inte ihjäl dig på priset. Jag hade redan en ring och i den ringen ligger väldigt mycket inbytt guld. Förklaring följer i inlägget om mina ringar. Det är inte priset som gör dem värda något 🙂

        Men för din del måste det ju vara hopplöst att aldrig ha på sig dem. Jag klarar mycket, men inte att vara utan just ringarna.

    • Jag fattar vad du menar, och så känner jag för alla mina andra ringar som jag har på mig, men vigselringen blev aldrig riktigt “klar”. För det första var den inte med när vi gifte oss utan den köptes av mig ett halvår efteråt (givetvis hade Christian gjort den med) och sen har ngt gnagt. Min förlovningsring betyder SÅ mkt mer än vigselringen. För förlovningsringen var med när vi gifte oss. Nu blev det…rätt till slut liksom?

  • Hmpf!!! Råna??
    Har för mig att det var ngt liknande att du skulle tappa ett finger eller två, när du kanske lite ofrivilligt lämnade bilen långt-från-ingenstans? Spännande att åka bil med nya vänner 🙂
    Att det skulle råka sitta lite bling kvar på stumparna..ja vi bara tackar jag o Pinky 😉

      • Nä nä nä…du ramlar ur bilen – händer ju titt som tätt!! En dam i sina bästa år med krokodilfingrar :P, dom kan ju bara torka o ramla i fallet..
        Sen måste vi bara utesluta ev känsla av du känner dig hotad… Ngn bragd om livet pratade vi aldrig om, eller? (Fast om tant skulle få hjärtsnörp av chocken av att hamna långt från affär och uppkoppling – så kan ju inte vi hjälpa det? Eller? Fast jag skulle nog sakna bloggen allt för mkt (smööööör) så du får bli upplockad av ngt frikort strax efter vi lämnat platsen. Tänk vilket inlägg det skulle bli med tanke på att han har sitt platinakort med sig och är villig att göra allt för att göra dig lycklig igen, såväl fysiskt som psykiskt :))

        Nä nä…inte spårat ur alls här 😉

        Ha en härlig fredag och helg!
        Kram

  • Vill veta mer om make nr2

    har du/ni gott o blivit mormoner eller är du bigamist 😉
    Eller är det så enkelt att när du “råkar” ha ihjäl make nr1 så har du make nr2 som alibi 😀 😀

    • Det sistnämnda var oerhört praktiskt. Måste bara bestämma vem av dem jag orkar med i längden så får den andre vara alibi 😉

  • Kan man säga grattis? I så fall ett stort grattis! Till den underbart vackra ringen du har köpt!
    Namnet på den är beviset på att den var gjord till din hand!
    Värdet på ringen kommer inte att minska utan tvärtom kommer att stiga i värde, år efter år!
    Till skillnad från makens nyaste inköp:)

    • Tack! EXAKT vad jag försöker få dammsugarsamlaren att fatta. I princip det enda som aldrig aldrig förlorar i värde. Och jag älskar den, den är verkligen så jäkla vacker. NU är jag nöjd. Med ringen iaf, inte lika mycket med maken. Men intet nytt under solen 😉

  • En Annan Susanne says:

    En jet-driven sak man kan ha när man simmar!?!!?
    Hahaha…..
    .
    .
    .
    Vänta lite, jag måste bara skratta klart.
    .
    .
    Helt underbart, och så… användbart.
    *torkar ögonen från skrattårar*

    • Jamen du fattar? Det är så dumt att man blir mörkrädd. Särskilt kommentaren om att “jag med kan använda den…”.

      Sluta skratta 😉

      • En Annan Susanne says:

        Jag kan inte sluta, för jag har en snarlik make, jag trodde min var enda exemplaret. Så det är ett lättnadens skratt. 😉

        Ja inte dammsugare i och för sig, men onödiga elektroniska prylar (och nej du får inte byta) och ja fan allt man kan tänka sig.

        Man kan nog klämma ur dig det mesta i teknisk väg sen sjuttiotalet fram till igår, så finns det här någonstans i krokarna.

        Vi var på tv-spelsmuseum för kanske tio år sen. Och han hade ett eget exemplar av 90% av det som ställdes ut! och så några de INTE hade givetvis.

        Och sen han upptäckte Tradera så ramlar det in paket var och varannan dag. Jag frågar inte ens längre.

        • Åh snälla, dra inte ens upp upptäckten av Tradera. Herregud så mycket skit det kommer därifrån. Jag hade nästan förträngt det.

          Kan vi inte bara byta grejor utan att byta make? Omväxling? 😉

          • En Annan Susanne says:

            Vi kan byta, men min har järnkoll. Skitirriterande. Om man frågar efter en grej och han inte riktigt vet var den är, så innebär det att det finns inom en kvadratdecimeter.

            Och försök inte ens slänga något. Typ.

    • Man får vilja det 🙂 och tack, jag älskar den verkligen. Knepigt det där, jag bryr mig inte om några andra smycken än just ringar. Så har det varit sedan jag var liten. Kunde fascinerat sitta och läsa reklamkataloger från Guldfynd som åttaåring, men bara titta på ringar.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.