Om jag gillar prylar, så kan vi i alla fall konstatera att de pryttlar jag för det mesta köper inte kostar så mycket. Skrapan kostade 40 spänn liksom. Inte ens ett paket cigaretter, om jag nu hade rökt.
Nackdelen är väl att jag är så varierad (finare ord för galet beroende) i min shopping. Jag är inte så (errm) nishad? Stövlar, en kamera eller näsklämma. Lika roligt.
Men, när det gäller maken snackar vi ju enbart verktyg och maskiner. Och teknik såklart. Jag hade så önskat att han någon gång, frivilligt, gick ut för att köpa lite kläder. Men näe, trasiga strumpor, kallingar som han haft sedan tonåren (och jag inte får slänga för de är bekväma) och foppatofflor. Han äger ett par vinterskor, ett par sommarskor och ett par foppatofflor. Att han överhuvudtaget har något att ta på sig är för att jag inte står ut, och handlar åt honom.
Det här beteendet har han alltid haft. Han köpte inga kläder som barn. Vilket är ganska självklart, barn brukar inte göra det. Men ända upp i övre tonåren gick hans mamma ner till de lokala butikerna, lånade hem det hon trodde skulle gå hem, han valde och hon lämnade tillbaka resten och betalade för det han behöll. Ett väldigt forntida analogt näthandlande eftersom han inte behövde lämna hemmet och fick det levererat.
Hur är det möjligt? En rätt piffig 20-åring som inte satt på rummet och gömde sig, fick alltså sina kläder hemlevererade av mamma?
Sen kom en period när han var tvungen. Då använde han kravatt. Jag vet inte, men det kanske är bra att han inte sköter just den typen av shopping själv. Det verkar inte riktigt vara hans grej, för att uttrycka sig väldigt snällt.
Men maskiner. Och verktyg. Det är grejor det. Spelar ingen roll var det är, bara det har något slags elkontakt eller batteri, han tycker det är lika roligt att köpa en elvisp som en häcksax (eldriven såklart). Det behöver ju inte vara en nackdel, om det inte hade varit för att han inte använder det mesta han köper.
Elvisp säger ju sig självt. Han hittar inte ens i kylskåpet. Den använder han inte. Eller de använder han inte. Vi hade nämligen ingen, så han köpte tre.
Men då kommer poängen. Snubben har mani på dammsugare. Bland mycket annat. Men just dammsugare står väldigt högt i kurs. Jag tror att han har köpt minst tre vanliga i Göteborg, plus två sådana där uppladdningsbara. För att det skall vara enkelt. Gissa vem som inte använder dem?
I Strömstad har han kanske totalt köpt lika många, till lägenheten alltså. Plus två vattendammsugare till båten, två uppladdningsbara och en vanlig. Gissa vem som inte använder dem heller?
Eller nu ljuger jag. Vattendammsugarna använder han ibland. Men bara i motorrummet. Inget som har med verklig städning att göra.
Häromdagen var han nere och grejade i båten utan att säga något. Jag brukar inte bry mig, det är en båt, den behövs grejas med ibland.
Ända tills jag fick reda på vad det var. Genom Facebook.
Han installerade en jävla centraldammsugare på båten. PÅ BÅTEN!
Det är liksom inte ett kryssningsfartyg vi har. Vi pratar om en dammsugningsbar yta på kanske 10 kvadratmeter. Om ens det. Och där skall vi ha en centraldammsugare?
Vad i hela friden är vitsen med ett tvåsiffrigt antal fungerande dammsugare om man aldrig någonsin använder dem? Vi har dammråttor så stora att de hugger oss i hälsenorna, men han skulle inte komma på tanken att dammsuga, om inte jag säger åt honom.
Jag vet inte riktigt om han faktiskt tror att det blir automatstädat bara för att man har många dammsugare. Men för mig räcker det med en, och jag skulle bli jäkligt glad om han faktiskt städade istället för att samla på eldrivna städartiklar.
Är det någon som överhuvudtaget fattar vitsen med det?
-ME- says:
Alltså, jag tror vi ska sätta saker lite i proportion här. Jag kan hålla med om att centraldammsugare till båten är lite way over the hill, men det där med kläderna? Baby, du ligger låååångt efter här. Långt.
Här var det också makens mor som köpte kläderna, men hon slutade inte förrän jag dammade in i bilden och spräckte ramen, vilket var när han var 28. Och att lämna tillbaka det han inte behöll? Varför skulle han inte behålla något? Det var ju JÄTTEFINA, färgglada hawaiiskjortor hon bar hem. Nota bene: slutet av 90-talet. Inte femtiotalet.
Å andra sidan bär nu _jag_ hem kläder åt honom, och han tar dem på sig. Och…*harkel* _min_ mamma rensar ur i hans garderob när hon kommer och stryker.
Vänta lite nu. Jag borde inte ha skrivit det här inlägget va? Jag borde suttit still och hållit tyst, känner jag bestämt. Asch.
Victoria says:
ÄHUM! Nu skrattar jag så jag gråter. Är det möjligt? Jag totalvägrar ju att röra makens kläder efter de har landat i huset. Finns ett inlägg någonstans om hans garderob som jag styrde upp EN gång. Sen hamnade den i vasken i tvättstugan för han förstod sig inte på det svåra systemet.
Men…en mamma som kommer och stryker. Du vinner. Jag lägger mig platt. Herregudihimmelen. Fast jag blir ändå lite avis måste jag erkänna.
När det gäller maken och klädinköpen så hade svärmor oskicket att få Alzheimers och vara sjuk väldigt länge innan hon dog. Jag vet inte hur det hade varit annars. Men det låter…som något som hade kunnat hända. För han tyckte ju det var rätt praktiskt han med. Fast han började inte köpa Hawaiiskjortor förrän han handlade själv. Han hade ju för helskotta en Hawaiian Tropic-skjorta när vi gifte oss 😉
Din mamma kan nog få komma hit lite tror jag. Med viss risk för slaganfall. men maken blir jätteglad haha.
MissK says:
Min kusins svärmor ( som bor typ 2 hus ifrån) handlar ifs inte kläder åt sonen, det har han nog skött själva i många år redan innan han blev ihop med min kusin, men däremot ibland när svärmor hämtat barnen på fritids/dagis så kan min kusin komma hem till nystruken tvätt lr nyputsade fönster lr nåt sånt lyxigt.
Victoria says:
Men jag kan ta hit allihop. Jag hatar att städa och äger inget strykjärn längre. Jag var überpedant som strök mina lakan (hade ingen mangel) och sen gick det åt andra hållet istället. För jag bor med en slashas.
-ME- says:
Alltså, hon stryker HANS kläder. Sen tar hon ev nåt av mitt om hon hinner. Fast det gör hon sällan. (Å andra sidan stryker jag mina kläder själv och det jäkligt snabbt inpå tvätt eftersom jag vägrar hänga in skrykel i min superfina walk in kattvind.)
Grejen med deras relation är att om vi skulle skilja oss så skulle hon förskjuta mig och adoptera honom. Och när jag sa det så protesterade hon inte det minsta lilla. När jag kommentera DET, så bara fnös hon, men hon sa fortfarande inte emot. *fnork*
Jag har städat hans garderob EN gång. Det var när han just byggt min WIK, då monterade jag belysning och grejs i alla fyra garderoberna i sovrummet, sorterade alla kläder snyggt och prydligt och hade mamma här för att stryka i typ 8 timmar. Nu får han hantera den själv. Vilket gör att jag lämpligtvis köper strykfria skjortor. *muttra*
Jag tycker att din man ska vara förbaskat tacksam att han blev gift om han hade en hawaiiskjorta på sig vid tillfället. Min hade visserligen frack (med rätt sorts skjorta) men han hotade med att hoppsa ut under utmarschen. Det hade blivit århundradets kvickaste äktenskap, Britney Spears äktenskap inräknade…
Victoria says:
Hahaha…synd att han inte hoppsade på riktigt. Som frackmotvikt.
Bröllopsfotona finns på bloggen. Vi var sjukt snygga! Och inte nyktra alls.
-ME- says:
Men åh. Nu måste jag ju sätta mig och läsa bakåt typ hela din blogg. Jag som hade tänkt blogga själv, jag har fem inlägg i pipen som bara väntar. Eller i min analoga blogg, då. Tills jag fått nåt mer svar på frågan om paddan lär jag fortsätta gå med anteckningsblock och penna i handväskan. *lipar*
Victoria says:
HAH! En sysselsättning god som någon. Och jag såg just frågan, du skall få svar hehe.
MissK says:
HA HA HA
Fan cantraldammsugare i BÅTEN var fan överkurs av grövsta sort, nästa steg blir en robotdammsugare till båten 🙂
mammaeva says:
hahahahaha. 🙂
Sara says:
Men nästa dammsugare kanske blir en robotdammsugare som kan jobba medan ni är på annat håll. För övrigt var dagens lunchdiskussion på jobbet just centraldammsugare efter att en köpt hus. Han var dock inte så imponerad av den vilket dock säljaren var & stolt demonstrerat en lång stund, det hela landade i att det är nog en ingenjörsgrej… Men ja, alla som deltog i den diskussion var civilingenjörer eller högre.
Victoria says:
Vi har en jävla robotdammsugare också. Men den duger tydligen inte. Eftersom det står en miljard prylar på golvet som dammsugarmannen aldrig plockar upp. Och den har ju inte utvecklats så mycket att den klarar hur mycket hinder som helst.
Jösses, alltså maken är absolut inte ingenjör. Men han kanske borde varit med tanke på er lunchdiskussion hehe.
Hondjur says:
Dagens garv – Check!
Man skulle faktiskt inte tro det var på riktigt! 😉
VEM har centraldammsugare i båten?
Rättare sagt – HUR utvecklar man en fetisch på just Dammsugare.. När man faktiskt inte använder dom? 🙂
//Hon som har en ca 10 år gammal dammsugare med en påse hon återanvänt pinsamt många ggr nu! *host*
Victoria says:
Den har en elsladd? Allt med elsladdar är skoj. Sen slog det slint när det gällde dammsugare?
Jag vill ha EN, och en bra. Typ en Nilfisk. Men icke då, det är tydligen onödigt. Mycket bättre att köpa flera och skita i att använda dem?
Hondjur says:
Är jag ofin om jag ställer frågan –
Vet du om det brukar ske “olyckor” med dammsugaren när du inte är hemma? Eh.. Som att han dammsugar naken? Och ptja .. att det är därför han har många olika? Beroende på förmåga och dylikt?
Snälla, säg att jag inte skrev det där! *host* :$
Victoria says:
Hahaha jo du skrev faktiskt just det. Och nej, jag tror på inte. Eftersom han sällan är ensam hemma med dammsugarna. Annars hade det ju för all del kunnat vara misstänkt. Ffa centraldammsugare på båten som är kopplad precis bredvid sängen.
Hondjur says:
Synd! Det vore ju onekligen mycket roligare så! 🙂
Annika K says:
Pittförlängare?
I form av dammsugare istället för snygga bilar? 😀
tigerlilja says:
Frånsett (vilket kanske inte är så lätt) att det handlar om dammsugare så hade det skrämmande hög igenkänningsfaktor. Sladdar, sladdar ja. Fast maken gillar inte just dammsugare – dom har ‘en oren ton’, han har absolut gehör och har på det klarat sig från just dammsugare.
Victoria says:
Jag avled just lite. Dammsugare och tonarter trodde inte jag fanns i samma mening 😉
tigerlilja says:
Man kunde tro det nä. Men män har den förmågan att få till det. Alldeles för ofta.
Victoria says:
Den ena ursäkten bättre än den andra.
Lena C says:
Kände att jag ville/måste/behövde svara på inlägget, men blev plötsligt trött – så galet trött på alla saker med sladd som påstås ska underlätta… FÖR VEM??? Så jag struntar i att kommentera…
Todde says:
Jaja, det där kommer ni kvinnor aldrig att fatta. Det är samma sak med stora V8 motorer som med elsladdar eller batteri drivet (om det inte gäller bilar, dom är bara fjantiga). Dom är Häftiga! 😛
Victoria says:
En man som jämför dammsugarsamlande med en V8? Du borde ha elbil. Eller Knallert. Haha.
Todde says:
Nu var det ju inte själva dammsugaren jag kommenterade…
Det var el och teknik saker.
Och som vanligt så lyssnar du/ni inte på vad man säger, utan tar ut valda delar bara. 🙂
För min del är det datorer, jag har en klädkammare full med hyllor och lådor (+arbetsbänk).
Men jag kanske är lite av ett undantag. Jag städar varje vecka överallt i hela lgh. Plus att jag tvättar och stryker heelt själv (det du!) 🙂
Men ja! En centraldammsugare i båten, det är väl inget konstigt??
Hade jag haft en större båt så hade jag också tittat på en sådan 🙂
Victoria says:
Men doh! Teknik samlar ju jag med på, där är vi tyvärr lika, så det är ingen som stoppar den andra. Men dammsugare? Hur kan du ens komma på tanken att försvara en jävla massa dammsugare bara för att de har sladd?
Men sen känner jag mig lite mer vänligt inställd. DU städar varje vecka och tvättar och stryker? Skall vi gifta oss? Jösses.
Todde says:
Haha, Jag måste tacka nej på frieriet av flera orsaker, men främst för att du bor på fel sida av landet och för att inte tala om att bigami är förbjudet (har jag för mig?) 🙂
Städningen och allt det där skyller jag på mina år som fjärr chafför. Man är Tvungen att hålla rent och snyggt i en liten lastbilshytt. Och alla grejor på noga genomtänkta platser. F*n stundtals så menade jag lastbilen när jag sa hem… :/
Victoria says:
Trist. Men du har rätt. Bigami är förbjudet. Du kanske kan komma hit och lära maken ett och annat? Fel sida landet däremot, vi snackar inte om det – okay :-p
Jag har jobbat som trafikledare med 40-50 “egna” fjärrisar, och dra åt skogen så vidriga bilar jag har sett. Och vaddå, det var ju ditt boende från söndag em till fredag kväll. Din väldigt lilla etta. Men där strök du inte hoppas jag.
Anette says:
Vi hade en buske på tomten som skulle bort. Min dåvarande sambo anlitade då en polare med minigrävare för att lösa problemet. Jodå, busken försvann, tillsammans med halva gräsmattan och lite annat smått och gott. Men roligt hade de, småpojkarna… Som polaren sa, huvudsaken är att det surrar under arslet!! Sa jag att sambon numera är ett ex? Vad är det för fel på karlar?
Victoria says:
Hahaha…det är makens dröm, en liten grävmaskin. Han hade gjort exakt samma sak. Och du kan ju tänka dig hans ögon när min syssling kom körandes till pappas hus i sin STORA grävmaskin. Han jobbar med det, och talade om hur många han hade, vilka han hade och vad de gjorde. Då var det nära att maken bytte ut mig kan jag säga.