Först låg jag i sängen och läste. Sen såg jag att det hade kommit en uppdatering på Candy Crush Saga och blev så exalterad att jag nästan grät en skvätt av lycka. Det var väl någonstans där jag insåg hur innehållslöst mitt eget liv är när jag blir genuint lycklig av skvaller och ett karamellspel.
Klockan nio ringde svärfar och frågade om jag behövde hjälp. Mm…samma svärfar som maken är ledig varannan måndag för att hjälpa. Men han envisas fortfarande med att köra bil, det är bara gången som är lite knackig. Och att han inte orkat bära så mycket att han klarar att storhandla själv, samt att han inte har kunskapen att laga sina egna uppfuckade datorer.
I vilket fall som helst så var det hemskt rart av honom att fråga.
Efter det fortsatte jag att läsa, fast ungefär så här.
Jag vet inte, men att sitta och dregla över sjukt snygga karlar samtidigt som jag “lagar” mina svullna gamla ben, är det månne en smula gumsjukt?
Då plingade det i telefonen och jag fick ett sms från han som skulle blivit min äkta make om vi inte träffat någon annan vi var nöjda med när vi fyllde 40. En rent platonisk deal eftersom han varit makens bästis sedan de fick mossa på staken. Men för att göra en lång historia svinkort så var vi bästisar allihop tills jag och maken fick ändan ur vagnen och faktiskt blev ett par. Just idag känns det lite som att jag kan ha valt fel man? Måste ha haft vajsing på bedömningsförmågan?
För även han erbjöd sin hjälp. Och jag visste inte ens att han visste att jag var i stan. Eller att jag hade migrän.
Och gissa vem som INTE har ringt och frågat hur det är med mig? Eller rättare sagt, han har ringt och varit väldigt spak och erkänt att han är var den mest korkade människan i universum i söndags. Men idag har han bara ringt för att fråga om en sak han köpt till hundarna var okay eller om den skulle bytas. Det var alltså inte ett gullesnullefjulle-hurmårduminsjälsälskade-samtal. Inte för att ett sådant samtal någonsin skulle äga rum.
När hela tidningen var genomgången, och det tar sin tid att gå igenom 100 sidor med skvaller och bilder, hamnade jag på horoskopsidan.
“…Är du i ett förhållande kan din partner komma att ge dig en gåva”
Kan komma? Jag säger bara; he better! För den här veckan kommer jag inte orka köpa något till mig själv. Så kommer han upp tomhänt på fredag så åker ut med vändande post.
För det står ju faktiskt att lyckan skulle LE mot mig om jag var singel.
Och som bonus har han lovat att gå på Robbie Williams med mig på lördag. I Göteborg. Han hatar Robbie Williams på riktigt. Klarar inte att lyssna på hans musik utan att kräkas i sin egen mun. Men han lovade att gå med för att a) han skulle blidka mig, b) han skulle blidka mig och c) han skulle blidka mig.
Jag misstänker att han har glömt av det, eftersom han är en sån jäkla kålrot när det gäller att komma ihåg vissa saker.
Fredag eftermiddag. Jag ser SÅ fram emot presentregnet när han kommer, och sedan vansinnesutbrottet som han måste kväva när jag påminner om att vi måste åka tillbaka redan dagen efter för att gå på konsert.
Jag tror jag måste filma den reaktionen. Han kommer implodera. På riktigt.
Och jotack, jag mår galet mycket bättre. Oliven i ögat är mycket mindre och spiken i skallen är bara ett häftstift idag.
Annika K says:
Vi ska också på Robbie 🙂
Jag och maken 😀
Victoria says:
Samma som vi då, enda skillnaden är att i den här familjen är det hittills bara jag som vet om det. För jag VET att han har glömt det.
Annika K says:
Haha ojoj.
Och du tänker inte påminna honom förrän han kommit upp till?? 🙂
Victoria says:
Näpp. Min plan är även att smygfilma reaktionen och hur han kommer försöka slingra sig som en ål.
Annika K says:
Glömde… Skönt att du mår bättre 🙂
Victoria says:
Tack 🙂