Den här monarkin avskaffar vi NU

Jag råkar tycka att det är lite rart att ha ett kungahus, även om jag inte skulle vilja byta sysselsättning med Drottningholmsarbetarna för allt smör i Småland.

MEN. Monarkin där Kung Bore härjar, den ser jag inga som helst problem att ersätta med en republik. Där man får rösta på sommarpresident eller vinterpresident i fin demokratisk anda.

Det skall inte snöa på västkusten en vecka efter att det fortfarande gick att plocka äpplen. Tyckte jag. Bore tyckte något annat och han kan dra dit pepparn växer. Utsikten genom sovrumsfönstret fick mig att yla (helt sant, jag ylade) och sedan gick jag ner, fotade genom ett annat fönster medan jag övervägde att gråta en skvätt.

  
Stackars äppelträdet. Stackars mig. Lyllos hundarna som fick säsongens första snöfnatt.

Jag säger som varje år; jag är inte skapt för att bo i ett land som är både mörkt och kallt och har vit nederbörd. Jag passar betydligt bättre vid turkost vatten och kritvit strand.

Medan jag funderar över lämplig emigrering skall jag låtsas som att snön inte finns och så skall jag testa mina sprillans nya kameleontpennor. För jag kunde såklart inte låta bli att köpa dem, trots varierande recensioner.

Om jag tecknar och målar lite har jag inte tid att fundera över det där vita på utsidan.

Jag återkommer med en alldeles egen recension sedan.

Dessutom har jag bestämt vad mitt första motiv skall bli. Ikväll blir det frihand istället för målarbok.

Nu vet ni vad jag gör. Jag kommer alltså vara strängt upptagen med att testa pennor och hoppas att de funkar så jag kan måla det jag vill måla.

Vad gör ni?

(Säg bara inte att ni gillar snö. Då brister det. REPUBLIK. Sommarpresident!)

Ursäkta tystnaden

Men jag har nästan haft sorg idag ju. Och så har jag pratat extremt mycket i telefon.

Tänkte däremot att jag skulle visa min osannolikt snygga outfit under fruarna igår. Nu när jag liksom lirar på gränsen till modeblogg.

  
Burberrymössa, pinnglasögon, plyschonepiece med leopardmönster och fårkofta.

Det är kanske synd att man inte ser de koboltblå uggsen på fötterna?

Osannolikt är nog nyckelordet. Snyggt är kanske mer tveksamt. Men praktiskt nog frös jag inte. Och jag tycker att vi är något på spåren med idéerna om kafferep. Tisdagar klockan åtta har vi ju deprimerande tomt i schemat numera, så det är väl en bra fortsatt tid för dejt?

Jag har en fråga jag vill dryfta. En bra dejtfråga hoppas jag. Som har med bloggportalen att göra.

När dagen idag var nästan slut tänkte jag måla lite och lyssna på ljudbok. För att rensa arbetsminnet i hjärnan. Det är omöjligt att fokusera på något annat än vilket val av färg man vill ha på blommorna och det är ljuvligt att känna sig helt tom och luftig mellan öronen.

Jag skulle bara måla en liten liten stund, sen skulle jag säga hej hej här.

Tre timmar senare med ett flertal “jag skall bara” förstod jag inte alls hur det hade gått till att en hel sida var klar och klockan var jättemycket.

  
Nu har jag inget kvar i skallen.

Det känns lite som “jag har lite problem närminnet och så har jag även problem med närminnet”.

När man rensar arbetsminnet ryker tydligen delar av enhetsminnet också.

Men det är tack och lov temporärt och fortfarande fånigt avslappnande.

Jag känner extrem samhörighet med Doris.

Vinteröverlevnadsstrategiförslag?

Vi måste ju ha ett häng i veckan nu när fruarna är slut. Personligen kände jag hur lite livslust försvann när eftertexterna rullade.

Vad gör vi? Hur har man kafferep på bloggen en gång i veckan? Kan vi kanske ha tjejtimma där vi dryftar någons problem, ett problem per vecka. Typ, min svärmor är en dåre och min man säger inte ifrån. Ni hajar vad jag menar? Jag hivar ju omkring mina vedermödor här i tid och otid, nu kan ni ha varsin vecka?

Eller bokcirkel? Eller VAD SOM HELST ANNARS ÖVERLEVER JAG INTE VINTERN.

Nina tipsade om att jag skulle skriva just det här inlägget för att alla skall tänka till och komma med förslag och det var ju ett jättebra tips.

Från och med nästa tisdag skulle ju trean börja sända Morden i Midsomer och där går väl min gräns, det går ju inte att diskutera.

Tänk till. Och tänk utanför boxen. Skriv alla förslag ni kan komma på.

Som bonus bjuckar jag på helt orelaterad bild när dammsugarmannen faktiskt dammsög precis innan fruarna.

  
Chocken över frivilligheten.

Nu måste jag nog gråta en skvätt över säsongsavslutningen.

Depression och säsongsavslutning av fruarna

Jag är deppig på riktigt. Även om jag hoppas på ett ordentligt avsnitt som säsongsavslutning.

Men det känns ju liksom tomt på riktigt?

Hur skall vi klara resten av den mörka årstiden utan energikicken på tisdagar?

Det är 50 minuter kvar. Och jag vill nästan inte att det skall börja för det betyder att det kommer ta slut.

Är ni här och är ni lika depp?

Jag fryser ihjäl

Ikväll var det dags att åka till torpet för att dumpa grejorna på släpet. Man hade ju kunnat välja en bättre tidpunkt än tidig kväll om man inte hade varit naturligt blond. För givetvis kändes det meningslöst att åka dit, titta på när puckot jag är gift med bär saker, och sedan åka hem jättesent.

Mycket smartare att stanna. Vi har ju kamin. Då blir det varmt fort.

Och det är ju sant. Om det inte var för att somliga bar in saker hela tiden så ytterdörren var konstant öppen i tre timmar.

Nu ligger jag nedbäddad under en fleecefilt och ett duntäcke och trots det hackar jag tänder.

Om man nu skulle råka vara en positiv typ så kan man ju anta att man inte kommer få svettvallningar inatt åtminstone?

Men jag skulle ju bara visa en sak. Ni vet ju att jag skojar till det med färgade linser lite då och då och idag har jag haft lila. DET var skumt.

  
Med tanke på att min normala blåögdhet är väldigt ljus.

  
Sedan misstänker jag att en viss person väldigt gärna vill komma åt min mössa som matchar hennes sjal. Fascinerande nog har den här mössan hängt med i fem år utan att bli hundgömd och jag har ju en fäbless för huvudbonader. Särskilt den här. 

  
Nu känner jag mig som en riktig modebloggare.

Hur avslutar man då?

YOLO FTW? Funkar det?