Men ÄN så länge har inga katastrofer inträffat (peppar peppar, saltkast över axeln och lite tvi på det). Om man bortser från att jag tycker att världen i stort är en enda stor katastrof.
Hela nyårsdagen spenderades på soffan och vi käkade resterande fiskpinnar. Mest för att det är det enda maken tillagar, nästan frivilligt dessutom. Jag håller räkningen, nu har han lagat mat sex gånger under hela vårt förhållande. Fyra fiskpinnar, en penispasta och en helt vanlig pasta.
Gårdagen var lika deppig som alla andra nyårsdagar, pga just en orsak som jag deppar över varje nyårsdag. Alla bortsprungna hundar. Herregud! Alla dessa som inte kommer tillrätta direkt när de springer bort på själva aftonen och man bara vet att de gömmer sig i ren skräck och DÅ kommer tolvslaget och gör det än värre.
Detsamma gäller såklart katter och alla andra djur som även skadas fysiskt för att människan har ett riktigt hjärndött behov av att spränga saker i luften för att fira in det nya året.
Men om man håller sig till hundarna, för att hundar måste ut och kissa och för att jag står närmast just hundar. Stor är exempelvis inte skotträdd, vilket är väldigt roligt att han inte är. Eftersom han heter Scott. Något jag inte brukar skriva för enkelhetens skull, men Scott är alltså inte skotträdd. Däremot avskyr han åska och fyrverkerier. Så till den milda grad att när den dånade synkroniserat med hans avhopp från båten (för ett gäng år sedan), vägrade han gå av på en vecka. Han hade bestämt sig för att aldrig mer kissa eller bajsa helt enkelt. Det behövdes inte mer, sa han. För det har börjat dåna när man landar på bryggan, vilket ju är perfekt hundlogik. Detsamma gjorde han förra veckan hos mamma. En promenad och ett vagt dunder långt bort gjorde att han backade när det var dags för nästa utgång. Vis av erfarenhet vet jag att sådant inte brukar bli bättre när man är sju år och envis.
Då är det två saker jag inte förstår. Varför tar man ens med sin hund till ett tolvslag som är fyrverkeriplats, men framför allt; varför fyrverkar man alls?
Varje nyårsafton kikar jag beklämt på Facebook och varje nyårsdag tittar jag ledset på samma forum. Alla de som inte kommit tillbaka och de som hittas skadade. Och jag är så blödig att jag inte ens kan titta på Bagges Hundar, eller ens ett avsnitt av något veterinärprogram TROTS att jag vet att utkomsten är bra. Men nu har jag stora problem med lilla hunden som hittades skadad och blev körd till Albano. Sist jag såg hade de inte hittat ägare, och viktigast av allt, hur har det gått med vovven?
Kan vi inte bara förbjuda skiten en gång för alla? Barn skadas, djur skadas och de flesta verkar eniga om att det är ett jävla oskick. Trots det var 2017 värre än någonsin enligt nyhetsrapporteringen.
Jag lider verkligen med alla vovvar, kissar och kossor. Och alla andra med. Jag lider däremot inte alls mycket med dessa fyllskallar som står för smällandet.
Bara det är ju orimligt. Man får dricka och skjuta samtidigt. Ett handhavandefel, milt sagt.
Så här skall det se ut på nyårsafton. Och alla andra dagar med. Om man frågar hundarna. Stor ber inte om ursäkt över tungan, han råkade gäspa.
Skulle de där två springa bort sig skulle jag dö på fläcken. Jag har varit med om det, med mina tibbeflickor. En blev skrämd av lös schäfer och hennes koppel gick av. Det är liksom omöjligt att helgardera sig mot. Om jag inte minns fel var hon borta i åtta timmar och hittades slutligen vettskrämd på en veranda. Där hade hon legat tyst så länge, trots att hon hört oss.
Skrämda djur, oavsett ras och inklusive människan, beter sig inte normalt.
Hur löser vi det här och hur gick det med era lurvskallar på nyår?
Anette says:
Hata fyrverkerier! Här smäller de fortfarande! Jävla nötter! Eller rättare sagt jävla föräldrar som tillåter barnen hålla på och själva håller på! M a o så är jag inte så förtjust i fyrverkerier! För att inte prata om skiten de lämnar kvar efter sig sånt som djur av misstag sätter i sig..
På tal om skadade o rädda djur så just nu är mitt största bekymmer sonens Borzoi som är inlagd på sjukan för akut viktnedgång, kräkningar diarré samt merblod än diarré. Så just nu hoppas jag på att det är ngn allmän tarmkatarr som vovvisar brukar få ibland. Vinthundar är normalt lite magra men det här var skrämmande förvandling så be en bön att uppvätskning o lngn form av piller o skonkost löser det.
Victoria says:
Åh nej. Lilla vaffen. Det där är skrämmande att vara med om, men som du säger är det ju oftast en tarminfektion. Det brukar gå runt också, för ibland får de just sådana av medicinen mot det och behöver annan medicin. Skit är det iaf. Jag körde i/d och gastrointestinal på min äldsta tibbe hennes sista sex år. Om inte mer. Hon fick just tarminfektioner av inget alls. Vi håller såklart alla tummar och tassar som finns i huset. <3
Anette says:
Pratade precis med sonen, tydligen hade kraken nån parasit i bukspottkörteln? O fick då pankreatit av det o de var på väg för att hämta honom nu. Frågan är då var har han fått denna parasit ifrån o är det därför kraken inte går upp i vikt trots all mat? veterinären skulle förklara närmre när de kom dit så nu sitter jag här o väntar igen …..
Anette says:
Nu så….voffen på g hemåt igen specialfoder resten av livet och lite medicin då hans bukspottkörtel tydligen inte funkar som den ska o det är anledningen till att han inte går upp i vikt som han ska. Stackars voffe! Det är slut på allt vad ben o grisöron heter då han inte får äta fett längre
Victoria says:
Lilla vaffen. Precis så var det ju med ena tibbetjejen, fast inte pga bukspottskörteln. Hon fick kolikkramper av typ … allt? Man känner sig som värsta värsta skurken som aldrig mer få ge något gott. Men det går över och överskuggas av glädjen att ha en levande vaffe. Men det är inte kul. Stackars vovve, stackars föräldrar och stackars dig 🙁 Om jag inte minns fel finns det skonsamma ”grisöron” numera. Förresten, var det ett genetiskt eller medfött fel? Tänkte på dolda fel-delen i köpekontrakt av rashundar. Inte för att man blir gladare och friskare av det, men det kanske kan betala för svindyr specialmat och medicin? <3
B-M says:
Har inga egna djur (just nu…) men fullkomligt HATAR smällare o fyrverkerier!!
Vad är poängen liksom? Först lägga massor med pengar på eländet, sen ska fulla människor ut och smälla av dem med risk för både det ena o andra.
Eller så köper de ut till minderåriga som här i stan har roat sig med att skjuta på folk/djur/hus mm i bostadsområden. När polisen kommer så blir de också beskjutna…
Jag hoppas att de förbjuder eländet!
Annika K says:
Förbjud skiten helt!
Låta ev kommunen skjuta.
Men ska inte säljas till privatpersoner eller annat.
Hatar skiten!
För några år sen roade sig några med att skjuta frn vändplatsen på baksidan av vårat hus. Minst 4 flög in i vår trädgård
MissK says:
Mycket bättre de säljer rislampor ( de utan ståltråd i ) istället och sen kan kommunerna köra lasershow istället för att folk ska elda upp sina p3ngar på raketer
I annat fall så sluta sälja till privatpersoner och låt kommunen sköta raketskjutning, då slipper vi alla stolpskott som ska skjuta i tid & otid före 12 slaget på nyårsafton
Victoria says:
Håller med! Den här aftonen verkar ju ha varit rena rama krigszonen på sina ställen. Jävla dårar.
Markattan says:
Jag har så oerhört svårt att begripa varför man lägger pengar på fyrverkerier som skadar och skrämmer. Här skickade vi iväg två tysta vackra lyktor med bambu istället för ståltråd. Billigt, vackert en lite längre stund och totalt harmlöst.
God fortsättning
Markattan
Bibbi says:
Jag är väldigt kluven när det kommer till fyrverkerier.
Jag avskyr detta jävla smällande med smällare och nyårsaftonens raketuppskjutande av fyllskallar. Jag lider med alla oskyldiga djur som inte har en aning om som händer och blir vettskrämda. Vidrigt!
Jag älskar däremot komponerade fyrverkerier typ de de hade i Sidney på nyårsaftonen. Jag tycker det är så vackert.
Mitt förslag är att förbjuda allt vad smällare och fyrverkerier heter och endast tillåta att, kanske kommunen, anordnar ett fint fyrverkeri på en plats per kommun klockan 24:00 på nyårsafton. That’s it.
Humlan says:
Jag avskyr smällare men älskar fyrverkerier. MEN det får gärna förbjudas för både människornas och djurens skull och för alla bränder de orsakar (gäller tydligen även lyktorna) och de skrev ju överallt att detta var det sista året. Tyvärr verkar det komma in en hel del smällare i landet även om inte svenska affärer säljer, så frågan är hur vi ska bli av med dem.
Karin says:
Så,för att förtydliga,jag tycker det är fullständigt förfärligt att förstöra djur och natur och elda upp massa pengar,men med våra gäster på nyår gick vi ut på bryggan och skålade in det nya året och tittade på byns fyrverkerierer.Våra hundar ärabsolut inte skotträdda,medans dotterns vovvar och häst gick helt bananas och inte var kontaktbara,absolut tillåta kontrollerade fyrverkerier,men restriktioner till privatpersoner
Annelie says:
Surtanten här är för totalförbud. Kriminalisera all införsel, försäljning, transport och innehav av fyrverkerier. Och nej, fyrverkeribranschen bryr jag mig inte ett dugg om. Jag bryr mig om människors och djurs hälsa och säkerhet. Hade jag varit politiker, hade fyrverkeriförbud varit mitt Karthago.
Victoria says:
Jag håller med dig. Och jag ogillar egentligen förbud, förutom i det här fallet, eftersom folk visar sin jävla dumhet år efter år. Jag såg hästarna som gått omkull efter jag skrev inlägget, och kossorna. Det är ju så himla vidrigt ledsamt att man vill grina.
M says:
Oj, jag sticker ut hakan lite här och förhåller mig helt neutral till fyrverkerier och smällare. Onödigt och pengarna i sjön helt klart, behov av reglering och regler – absolut. Hänsyn till omgivningen – ett måste! Förbud, mja… jag har nog svårt för förbud generellt helt enkelt.
Med valp i huset tog vi tillfället i akt att öva tillsammans att låtsas att allt är som vanligt. Lilla damen här hemma bryr sig inte det minsta, och jag och övriga familjen har kanske varit lyckligt lottade, för här har inga hundar brytt sig om vare sig smällare eller fyrverkerier – inte utan övning dock. Lyckliga är vi för det såklart, men lider med all skotträdda djur (och människor).
Victoria says:
Ja, det är ju det som är kruxet. Att även jag har svårt för förbud. Men här bevisar ju allmänheten år efter år att de inte klarar att ta hänsyn till omgivningen. Det är inte lättlöst, jag vet inte vilja regler som skulle kunna hjälpa om det inte är kännbara straff för övertramp? Svår nöt att knäcka onekligen. För mig personligen är det inte ett problem såklart, dels för att vi bor mitt i skogen och dels för att lurvskallarna inte bryr sig nämnvärt så länge de får hänga inomhus i soffan med oss. Men hjärtat brister varje år på nyårsdagen över alla bortsprungna djur, och i år kändes det tusen ggr värre.
Vad har ni för valp? Oj vad jag saknar doften av valp 🙂
M says:
En liten fralla-fröken. Nu är hon ju strax inte valp längre, ett år i dagarna och helt fyrkantig. Men min bebis är hon ju i alla fall – och kommer alltid att vara 🙂
Victoria says:
Jamen det visste jag ju. Har du bytt nick? Och är man bara ett år är man faktiskt valp. Allra minst upp till fem år tror jag minsann 🙂
M says:
Har bytt telefon, men det dåliga minnet är kvar. Tydligen. Mindes inte vad jag hade för nick förut Håller med, valp är man nog till fem, minst.
För övrigt jagar jag fortfarande pokemons. Sista vuxna människan i världen antagligen
Victoria says:
Absolut inte. Du är i gott sällskap av minst två till (både jag och maken). Även om vi inte gör det så intensivt vintertid pga bristande Pokémondeltagande i skogen 🙂 Vilken level är du på? Och HUR hopplöst kändes det inte när de uppdaterade och lade till femtioelva nya pokemons igeeeen. Nu har jag noll koll på vad de faktiskt heter.
M says:
Ååå vad härligt att inte vara ensam!
I know – galet med alla nya… fast samtidigt kul att fånga såna man inte fått förut ju! Nivåerna är ju galna, är halvvägs till 32, går väldigt trögt efter 30…