Hur har jag kunnat glömma tala om att vi faktiskt var metasociala när Céline var i lilla västkuststaden för att göra PRAO? Inte nog med att jag och C var lika oskiljaktiga som chips och dipp, lördagen före hemvändarsöndagen kom maken och hämtade oss för att åka till kompis här i stan och äta hemlagat.
Kompisen känner sig antagligen lite övergiven eftersom fru och 19-årig dotter reser nästan jorden runt i tre månader. Japan, några Hawaiiöar och Australien (åhhhhh!), medan han är lämnad med 16-åriga sonen som inte gör så himla mycket annat än att spela datorspel. Med headset. Översociala pappan saknar gissningsvis konversationer bestående av meningar med bisatser.
I vilket fall som helst bor de i en hyreslägenhet mitt i stan (men på fel sida älven, hälsar maken) och utsikten från deras matbord och balkong är overkligt vacker.
Ungefär som tjejen på bilden.
Hav är fridfullt på riktigt. Att sitta där eller i pensionärskuvösen i sommarstugan på ön är märkligt rogivande och jag sitter bara tyst och betraktar. Inte så socialt.
Vi fick även enastående mat, Skagentoast till förrätt, pulled pork, något annat kött som var så mört att det trillade sönder i munnen och massvis av tillbehör och en efterrätt med glass, kaksmulor och björnbär. Jag minns inte riktigt detaljerna, men jag minns att det var löjligt gott. Jag är inte otacksam alls, men om man parkerar mig vid det matbordet med tillhörande utsikt kan man servera friterat A4-papper. Fokuspunkten ligger utanför fönstret.
Om de så mycket som andas att de tänker flytta kommer jag byta lägenhet.
Maken fick till och med en liten kärleksattack av mig, jag fotade honom när han inte visste om det och när jag tittar på kortet blir jag lite återfallskär.
Han ser riktigt trevlig ut. Man kanske skulle kika på hav lite oftare?
Jag vänjer mig aldrig. Nu är det snart dags för traditionellt påskfirande i pensionärskuvösen och trots att jag har suttit och tittat på samma havsvik sedan jag var bäbis tycker jag fortfarande att det är precis lika vackert. Hade jag bott här hade jag inte gjort något annat än att sitta och titta.
Skog och åker i all ära, men det här är grejen (tycker inte hundarna, havet är blött och går inte att galoppera på runt och runt i ring).
I sommar skall jag ha mer. Mer båtåkande, mer sommarstuga och mer fridfullhet. Men vi börjar i påskhelgen och jag längtar.
Det där med två veckor eremittid höll i en hel dag och det var igår. Idag åkte vi till båten, tjingsade på ömma pappan och tog en snabbfika, handlade mat och njöt av havet, men inte lika mycket av iskalla nordanvindar.
Bakom rosa glasögon såklart. Livet är fortfarande bättre när det är rosenskimrande.
Åh, som jag längtar efter ljumma vindar.
Överlever ni?
Enlisailivet says:
Den dag havsutsikt på jobbet blir förmånsbeskattat kommer jag inte har råd att jobba kvar men rackarns vad rofyllt det är. Gillar även att det aldrig ser likadant ut.
Nu har jag ju bara havsutsikt på arbetstid och när vi är ute med båten så jag är lite bitter över vädret i påsk. Jag hade ju bestämt att det skulle vara kalasväder men nu hotas det till och med med snö… Jag vet att jag brukar säga att jag gillar snö men det gäller inte i april…
Victoria says:
Du har världens näst bästa jobbutsikt, det håller jag med om 🙂 Men de som jobbar på vårdcentralen och en revisionsbyrå här i stan är snäppet bättre. Panoramafönster över inloppet till Strömstad. Jag överväger att bli revisor pga det, men dessvärre är jag ju USEL på matte.
Karin says:
Tror också att han sitter och lurar på vad kaktusen kan vara lik….haha.Här är det kalasväder m sol och ljumma vindar och jag går och fulsjunger på Docenternas;bakom mina solglasögon kan jag va mig själv…….Har ett par blå men ska nog skaffa ett par rosa så jag får lite Kate Perry feeling-Chained-så här på en tisd fm Fridens.
Victoria says:
Hahahaha NU såg jag det med. Det var det det, nu är fotot en gnutta mindre vackert.
i min värld says:
Väldigt vackra bilder du har tagit speciellt den på jäntan är så fin!
påsken är väldigt efterlängtad här också så att jag får bli lite eremit 🙂
Victoria says:
Jag är helt enkelt en FANTASTISK fotograf? 😉 Men jag håller med, bilderna är fina. Det är synd att jag passar så bra bakom kameran och så himla dåligt framför. Ett familjedrag. Det är ju omöjligt at få ett bra foto på mig, mamma och mormor samtidigt.
Vad skall ni göra i påsk eftersom det är eremittider? Eller skall jag fråga vad ni inte skall göra? 🙂
Bibbi says:
Överlever är rätt ord. Lever gör jag när det blir varmare. Just nu blåser det nordan och enigt termometern så är det väl runt 4 grader ute.
Jag älskar ju norrlandsskogarna och bergen med alla sjöar där emellan. Till vardags så bor jag (och resten av familjen) ett par hundra meter från havet. Att sitta vid vatten, oavsett om det är havet eller en norrlandsjö är oerhört avstressande och njutningsfullt. Att lyssna på kluckandet av vattnet som slår mot land är balsam för själen.
Victoria says:
Ja! Vattenkluck! Det är själaro. Kan det inte bara bli lite varmare?
Ser ni havet från huset?
Bibbi says:
Tyvärr är det en massa hus i vägen för utsikten mot vattnet. Vi bor mitt i ett radhusområde men det tar väl 5-10 minuter att gå ner dit, beroende på hastigheten på stegen.
PJAK/Anna says:
Jag tror jag överlever men jag kan inte säga att jag inte ser fram emot en ny chef. Hoppas det är klart denna veckan så den kommer in mitt i semestern 🙂 Sen att jag får fortsätta med sysslorna någon månad till är en annan sak men besluten kan jag överlåta iaf då.
Victoria says:
Ny chef? Och du vet inte vad det blir? Jag hoppas på det bästa, men jag avskyr verkligen nya chefer.