För jag har tydligen blivit tant på riktigt. För mycket “action” på dagen har medfört läggdags före 21.00.
Och idag hatar jag folk. Generellt. Av ingen anledning alls. Återigen, jag gillar mänskligheten och hatar folk. När jag är sådär åldersrelaterat irriterad är jag helt orationell. Folk som går på gatan och röker är helt puckade. Ungdomar som haft skolavslutning fnissar i flock, vilket får håren på mina armar att resa sig. Jag svettas så det rinner lite pinsamt i flodfåran på överläppen och sedan fryser jag.
Jamen ni hör ju orimligheten? Jag är alltså inte särskilt trevlig. Snarare otrevlig. Skall jag vara helt ärlig är jag faktiskt en riktig subba. (Tala inte om för maken att jag någonsin erkänt det, okay?).
Men, jag har gjort massor av saker med Celiné och Johanna. Som bonus fick jag träffa Sanna som tog sig hela vägen ut till Ekerö. Jag har även träffat lite annat folk, lyckosamt nog före jag drabbades av folkilskan. Druckit milkshake på Flipping Burger, premiärkollat på säsongsavslutningen av Bonde söker Fru (sjukt opraktiskt att börja med sista avsnittet).
Meanwhile på västkusten får jag rapporter om att mormor är okay, men kvar på sjukhuset. När man är gammal behöver man lite tid att vänja sig vid nya saker och hon oroar sig över att kanske bli hemtvingad. Det blir man ju nuförtiden när man är typ frisk. Ytterligare rapport meddelar att svärfars fd läkta bensår inte är läkta längre. Vilket betyder att de bara är läkta när han är på sjukhus, tydligen slarvas det med något på hemmaplan, men vi vet inte vad eftersom maken berättade att han sitter på sjukhuset med ömme fadern i detta nu.
Det verkar bli en finfin jul det här. Alla på sjukhus, jag sur (prognosen för att det sistnämnda skall gå över är dock god) och jag har köpt julkläder till hundarna eftersom vi inte skall fira alls utan vara ensamma.
Just nu är planen att ägna hela aftonen åt att posta dramatiska statusar på alla sociala medier som finns.
Äeh, fy vilken skubadula jag är.
Jag är ju egentligen nöjd.
Jag återkommer med detaljer om trevliga händelser när jag är något mindre subbig.
// Häxan Surtant
I min värld says:
Been there done that. Från en surtant till en annan. Det är sjukt opraktiskt att vara surkärring o irriterad på allt o alla när man jobbar så publikt som jag gör men snart är det jul o ledigt, då ska jag isolera mig ett bra tag för att slippa folk :-/ min svärmors hjärta är sådär efter infarkten men hon blev oxå hemskickad efter två omgångar med kranskärlsröntgen och tillika stentinsättningar, sambon haltar på bäst han kan grinig o besvärlig för att han inte får/kan springa.
Ja ja snart är det jul som sagt
PJAK/Anna says:
Fniss, som jag på sotarn innan han skickade den trevligaste de hade. För hur sjutton kan man vara sur och otrevlig om den andra bara är skittrevlig?? Det gick inte. Och inte blev det bättre av att lyssna på Freddy Kalas och Hey ho……
Men ledig är jag iaf idag 🙂
I mitt huvud says:
Vilken himla tur att jag hann träffa dig innan du gick in i sur-mood!!
Kram och hälsa mormor att vi tänker på henne! Ja, för all del, även svärfadern!
Humlan says:
Själv har jag varit på IKEA i dag. I fem timmar. Gissa om det var mycket folk?
Det var det INTE!!! Det var så lite folk att vi tittade på varandra och undrade vart de hade tagit vägen. Dessutom var det personal tillgängligt så fort man behövde dem, och det behövde vi många gånger.
Nu dricker jag te, äter choklad och vilar fötterna.
FruM says:
Precis så var det på Gekås i veckan – bara nästan tomt! Helt fantastich! Frågan är om man vågar sig till IKEA imorgon då (inhandla led till resten av husets lampor)?