Det var nog den konstigaste julen jag har varit med om. Jag trodde faktiskt att jag var bättre rustad att hantera en ensamjul, men det var jag inte, så jag blev på riktigt dåligt humör. Gick omkring och skällde till höger och vänster. Jag är en julmänniska och fullkomligt älskar julmys. Maten är inte lika nödvändig, det är myset jag är ute efter. Jag vill ha julklappsrimmande i timmar med hela familjen medan jag trycker i mig ischoklad.
De senaste åren har julaftons deltagare minimerats, för att syrran har egen och norsk version av jul hemma hos sig med sin norska svärsläkt, medan pappa, styvmodern och ibland svärfadern har firat med oss. I år drog de till syrrans norska jul (inte svärfadern såklart).
Och det blev liksom ingen ordning på det. En julafton med mycket TV-tittande, inga julkläder och definitivt ingen julmat. Maken njöt i stora drag och jag muttrade, åt ischoklad och tittade på Sune på semester medan jag målade naglarna.
Igår blåste det så mycket att man nästan välte när man gick ut så man gick ut minsta möjliga. Det bekom dock inte hundarna så de var ute ändå.
Ignorera dödslarvig röst.
Sedan somnade jag sittande framför den gamla versionen av Snövit och när den filmen var slut var även jag slut så jag tryckte i mig två Lussekatter och gick och lade mig med hundarna. Maken hade flytt till ladan för att slippa mitt humör redan före Snövit.
Idag skall vi fira svorsk (svensk-norsk) jul hos kamrats ömma moder och fader. Norrmän som bor i Sverige alltså.
Ursäkta en hel nation, men jag älskar verkligen inte norsk julmat. Nu funderar jag på om jag skall eller inte skall äta innan vi åker från torpet för att inte svälta mig igenom dagen.
God Fortsättning?
Gina says:
Vilka underbara vidder vovvarna har att springa på! Rena himmelriket. Var på hundpromenad igår och träffade två portugiser och tänkte direkt på er. Vilka underbara hundar det är. Blir lite orolig när du skriver om norsk julmat. Är hembjuden till spanjorens familj som är halvnorsk ikväll. Är det mycket fisk dom äter? Typ inlagd ål och sådana saker?
Victoria says:
Ja de älskar det. De passar inte så bra i stan med tjusiga koppelpromenader på kullersten alls. De är inte den typen av jyckar 🙂
Alltså norsk mat (förlåt Elenor) är lite konstig överlag. Typ sådan mat som vi åt för hundra år sen. Mycket fisk, gärna med huvudet kvar och såklart ribbe. Åker man till Oslo och spanar är norrmän så före oss med mode och så efter med mat. Mat man inte gärna äter med ögonen?
Elenor says:
God fortsättning…
Norsk julmat är annorlunda än den svenska men revbensspjäll och kalkon tror jag nog att du kommer att tycka om;)
Victoria says:
De är mer åt fiskhållet, men det blir säkert ribbe. Nu är det visserligen den här specifika familjens mat jag är skeptisk till, de lagar väldigt mysko norsk mat så det kan vara praktiskt att inte åka dit svinhungrig utan liksom grunda lite först 😉
Humlan says:
Men om det nu ska vara SVorskt firande så borde det väl finnas något svenskt på julbordet! (Att jag sedan inte gillar allt svenskt på julbordet utan har valt några få rätter, det glömmer vi.)
Det måste verkligen vara hundparadiset att ha så stora vidder att springa på! “Bara de inte springer iväg och inte kommer på inkallning” tänker jag innan jag inser att de inte bara kommer på sina namn utan även på de rollnamn som de har julen till ära! Lydiga killar!
Jag förstår din julaftonsdysterhet, för mig är också julmyset betydligt viktigare än julmaten. Är hellre ensam hemma där jag ändå har lite julstämning än hos någon som inte har något annat än kanske en adventsstake. (Insåg nu att jag inte har ätit någon ischoklad alls i år, nu blev jag väldigt sugen!)
Victoria says:
De har inte direkt någonstans att rymma. Eller ja, de har ju massor av ställen att rymma till, men de får springa väldigt långt för att komma till farliga ställen. Och de är jättebra på inkallning. Extra bra är de när man ropar “prinskorv”.
Och JA. Julmyset är viktigast. Det försvann i år.
PJAK/Anna says:
Hmmm äter inte julmat, tycker julafton är seg och tråkig sen blir det bara värre. Om jag hade fått låna hundarna hade vi kunnat bytt. Så hade du kunnat lekt med barnen och jag motionerat dina hundar 🙂
Victoria says:
Inte mig emot. Men när det gäller motionen är det oftast jyckarna som motionerar mig bland stubbar och sten, det funkar det med eller? 🙂
Karin says:
God fortsättning,(eller vad säger man?,det kan ju inte bli sämre iaf)Nog bra att grunda m lite mat innan dom Norska”delikatesserna”Pinnekjött,Fisk på längden&tvären,olika slags pastejer,gärna lite rakfisk också….(Ja,jag har jobbat i Norge)Swe julbord är som en smekning om man jämför…Här ägnade vi gårdagen att gå långprommis,två steg framåt och ett bakåt,plus att hålla koll på båten,vattnet steg över metern!Idag är det mest “soffmode”.Verkligen jättekul m sport intresserad man när det både är hockey och bandy på tv,V75 får vi ju heller inte missa…Gullig röst du har på filmen,haha mina är likadana,bäst funkar godis eller hejdå,att ropa deras namn är klart överskattat.Hoppas du överlever kvällen…..
Victoria says:
Det var såklart allt du nämnde. Eftersom de vet att maken avskyr pinnekött hade de gjort älgfärsbiffar till honom och jag snodde dem jag med. Alltså jag kan inte hitta något som är bra på det norska julbordet, och det är lustigt att vi, så nära gränsen, liksom inte har anammat någon maträtt från varandra. Men jag som inte ens är kräsen tycker inte att det är särskilt gott. Men det var en trevlig kväll med “adoptivfamiljen”.