Eller “hur man gör en retriever och en gremlin av två portugister”. Jag varnar för starka bilder och en överdos av hundar redan nu.
För det första blev det precis som jag trodde, SJUKT jobbigt och min rygg tar kål på mig. Påminn mig om att jag skall hålla dem kammade och nosklippta i fortsättningen, okay?
För det andra, så här började dagen.
Med en Liten på trimbordet som bara hade blivit av med rövhåret. Där någonstans var jag okay med livet och tog mig an uppgiften med sällan skådad energi och trodde att det skulle vara över i en handvändning. Det tror jag alltid. Minnet är USELT.
För det tredje, eftersom det aldrig går i en handvändning rekommenderar jag pannlampa vid hundtrim under mörka årstider. Eftersom det blir just … mörkt efter en handvändning eller två.
Här har jag åtminstone kommit en bit upp på kroppen. Här inser jag även vilka enorma mängder päls vi snackar om.
Jag kom inte så himla mycket längre med Liten. Allt blev klart utom huvudet, vilket innebär att han nu ser ut som en stor Gremlin. För jag bytte hund lite då och då för att de inte skulle ledsna på mig totalt. Rättvisa och allt det där.
Men jag gav mig åtminstone fan på att bli klar med EN hund. Vilket på ole dole doff-vis råkade bli Stor. För ägare av pälshundar kan jag varmt rekommendera att lära sina hundar att älska hundtrimmern redan i späd ålder. Särskilt i ansikte och öron. Stor älskar inte det alls, särskilt inte öronen som han är lite rädd om, vilket betyder att det tar precis lika lång tid att klippa någon slags frisyr i ansiktet som det gör att klippa resten av kroppen. Det vill säga skitjävlalång tid.
Här kan man ju alltså tro att man nästan är klar om man inte känner honom. Kropp och öron – check. “Bara” resten av ansiktet kvar.
Tiden det tog för honom att gå från gremlin till retriever var orimligt lång och gav mig minst två diskbråck. Men till slut blev han fågelhund (lika bra, han badar ju inte i alla fall).
Jag tror att jag hittade matrester från i somras i skägget. Oklart varför han har hamstrat på ett sådant svåråtkomligt ställe, men det hade han. Hittade även en matrest av okänt ursprung under ögat. Ännu konstigare. Men till slut blev han vacker pojk.
Som man bara vill pussa på jättemycket. Och klia, eftersom pälsen är som sammet. Gissningsvis kommer det att bli mycket av den sistnämnda varan eftersom han tenderar att kräva kliande jämt och lite extra mycket när han är nyklippt. Till och med han fattar att resultatet av de eländiga timmarna på trimbordet blir lättkliad hund och det älskar han. Krävandet börjar redan på bordet när rumpan är gjord. Han vet inget bättre än att få naglar som masserar gumpen på honom, då ser hela hunden ut som en nöjd ostbåge.
Och Liten då. Tja, någonstans orkade jag bara inte längre. Så han fick bli en gremlin. Hela kroppen är gjord men inget på huvudet. En säregen look.
Men visst syns det att det blir sammetspäls?
Nu är jag slut. Som både artist och hundtrimmare.
Arslet är fastcementerat i soffan i väntan på att få sträcka ut ordentligt i sängen och jag förväntar mig att vakna totalt ledbruten imorgon.
Att trimma hund använder muskler och kräver kroppsställningar man inte trodde var möjliga eftersom man anpassar sig efter hunden.
Som yoga ungefär? Hundtrimsyoga?
Men om jag mot förmodan inte är ledbruten imorgon skall stackars Liten få ett ansikte med.
Och nej, de fryser inte utomhus. De rör på sig. Däremot fryser de nattetid (vilket jag inte riktigt tror på – jag tror det är på pin kiv) så det blir extremt trångt i sängen. EXTREMT.
Markattan says:
OMG vad imponerad jag är nu.
Markattan
Victoria says:
Av min gremlin eller min retriever? 🙂
Markattan says:
Av din arbetsinsats 🙂
Markattan
Victoria says:
Ja DEN är jag impad av med. Fy Fabian för att klippa två hundar. 🙂
PJAK/Anna says:
Kan man få en överdos av hund???
Victoria says:
Jag vet inte? Jag kan inte? 😉
PJAK/Anna says:
Eller är det bara år utan hund som gör att det behövs oändliga mängder just nu?
pezze says:
håller med om att pälsen blir mjuk när man klipper av mkt päls… det blir så med vårt lelle vovven som har blandning av schäfer o storpudeln så sp pälsen e blandat sträv o mjuk.. men klippt så blir hennes päls så mjuk o vill klappa på henne.. men hon blir så förnärmad när hon blir kortklippt… 🙂
Victoria says:
Tikar blir lättare förnärmade 😉 Hur ser en korsning av schäfer och storpudel ut? Och, fäller hon? En ras som fäller som fasen och en som inte fäller alls liksom. Spännande.
pezze says:
Jaa du..svårt o förklara hur sån ser ut…men hon e iallafall svart med grå färg på benen, svansen, gråbrun runt nosen…men när hon e klippt o har lite “skägg” kvar då misstar folk o tro hon e schnauzer.. 🙂
O hon fäller som fan när hon e (tror det heter så) semi-långhårig..huu…. o mkt snackig när hon vill ngt eller om ngt går förbi i trappuppgången…
pezze says:
Hir gör man för att skicka en foto på min vovve så du får en hum över hur hon ser ut…???
Victoria says:
Maila till vic@fitterbittan.se 🙂
Annelie says:
Och så varm den den kortklippta, mjuka hundkroppen känns. Omöjlig att hålla händerna från.
Victoria says:
Mmm…jag tog en under armen igår och stoppade in honom under täcket så han fick vara lilla sked medan jag kliade mage. Det är ju verkligen en win win när man gjort jobbet.
i min värld says:
Hm Jag svor alltid långa ramsor när det var dags för klipp/trim av sista vovven en springer spaniel. Trots att han var snäll o allt det där men min rygg!! Allt tar dubbelt så lång tid som man tror men fina blir dom.
Fast jag får väl erkänna att jag de sista åren tog honom till en trimmare som babyklippte honom varenda gång 🙂
Victoria says:
Det är då man fascineras av hur snabbt hundtrimmarna gör det. Dessvärre har vi haft en incident med en trimmare som var urbota korkad, så mitt mammahjärta kan inte lämna bort dem längre.
Majabella says:
“Nöjd ostbåge”, jag skrattade högt och igenkännande!
Victoria says:
Mmm, den där punkten vid svansen som får svansen att vika sig och kroppen att bli ostbåge. Finns även som prefix i ordet ostbågehälsning. Alla som har hund förstår precis. Den hälsningen med något i munnen är en ypperlig kombination. Antar att det stämmer med Dante också? 😉
Granntanten says:
Haha, Liten är ju skiiitsöt i gremlinfrilla! Men det var lite roligt att få se hur Stor ser ut _egentligen_ också. De ÄR söta. Där, under allt ludd. =)
Victoria says:
Ytterst tveksamt 😉 Helt plötsligt är huvudet större än kroppen så jag bara fnissar åt honom som den elaka mor jag är.
De är som sötast när pälsen är exakt 1,7 centimeter. Då ser de ut som små och lagom nallebjörnar men pälsen tar inte bort utseendet. *längtar
Granntanten says:
Jag utgår från att vi blir uppdaterade med bilder?
Enlisailivet says:
Sintra hälsar att de blev görsketasnyggon!
Victoria says:
Hälsa Sintra att Liten inte är så snygg. Än. Men vi skall jobba på det när vi fnissat klart 😉