Vissa dagar…

…är det ens alldeles egna fredagen den trettonde. Min privata otursdag inföll igår (igen).

Vi gick på badpromenad med lurvarna, som måste ha varit stekheta, eftersom de inte bara badade utan faktiskt simmade alldeles frivilligt. Det har jag dock inga bildbevis på.

Sen drog Stor i kopplet samtidigt som jag klättrade med blöta flip-flops på osymmetriska stenar, vilket slutade med att jag lade mig raklång, fick skrubbsår på knän, fingrar och vader. Istället för att börja grina, som jag kände för, valde jag att skrika på maken och säga att det var hans fel (lite suddig orsak, men orsaker får vara suddiga när man ligger nytrillad i ett stenröse). Det finns det inga bilder på heller, maken har åtminstone vett på att vara rädd om livhanken.

Då ville inte jag vara ute på promenad mer, så jag vände hela skaran hemåt, Liten bajsade och jag tog morrande upp en bajspåse för att plocka upp. Men jag var tydligen lite svettig om handen, så handen slant en smula. En tillräcklig smula för att jag skulle råka köra ner hela tummen i skithögen. En icke påsklädd tumme.

Av förklarliga skäl finns det inga foton på det heller.

Bajsig, blodig och svettig marscherade jag tillbaka till båten, tvättade tummen, tog av mig alla kläder och så hoppade jag i vattnet. Med lite hjälp av iknuffande make. Det kunde ha funnits film på det, men maken fuckade upp knapptryckningen på inspelningen (tack gode Gud för det).

Sen gick jag upp, konstaterade återigen att vi verkligen ligger på världens bästa båtplats där ingen ser om man näckar och badar, enbart för att vända den egna stora nakna aktern akterut på akterdäck och just då kom en förbipasserande båt och frågade om vi visste ifall det fanns gästhamnsplatser längre in. Talk to the ass (hade jag lust att svara men gjorde det inte eftersom jag hade fullt upp med att rodna ihjäl mig).

Det finns det absolut inga foton på.

Däremot finns det foto som visar hur jag ser ut när jag inte har borstat håret på tre dagar och varvat saltvatten med sötvatten.

20140728-062032-22832891.jpg

Jag vill minnas att somliga önskade sig ett foto på krullet. Ett bevis på att jag verkligen är släkt med mina syskonbarn. Det råder inga som helst tvivel om det släktskapet och inga brevbärare har varit inblandade.

Det kändes som ett passande morgonfoto. Eftersom jag ser ut som den där barnprogramledaren, vadhannuheter. Eller en icke tillrättalagd Jonathan Lejonhjärta.

Med det säger jag godmorgon till alla. Särskilt de som har svår ångest för att semestern är slut.

Själv skall jag gå och lägga mig igen. Och sova orimligt många timmar till. Sen skall jag kanske slå på stort och bada igen.

Bollibompa…bollibom BOM PAH!

(Jag borde vara barnprogramledare? Och man?)

0 thoughts on “Vissa dagar…

  • Tina Johansson says:

    Usch vilken dag!
    Självklart var det makens fel att du ramlade. På något vis. Helt logisk reaktion. Men nu är den dagen tack och lov över!
    Själv ligger jag i husvagnen och funderar på om vi skulle gå ner och ta ett morgondopp i kalmarsund innan frukost. Anders jobbar imorgon, så idag måste vi dra oss hemåt. Roligt att komma hem och busa med liten Teo, men egentligen hade jag velat stanna kvar här och få ner turturduvorna och deras lille bebisvovve hit. Älskar Öland!
    (Är nästan säker på att jag har lilla shakern i minst två olika färger, kollar när jag kommer hem)

  • Hmmm,känns som ett kameratvång på maken skulle vara klockrent under semestern.Jag menar så att vi här på bloggen kan få fotobevis på allt som händer 😉

    • Han är en sopa med kamera/telefon i handen. Han skulle filma i smyg när han knuffade i mig i spat, det misslyckades. Idag skulle han filma när Liten simmade frivilligt för FÖRSTA gången, då lyckades han komma åt en knapp som jag inte ens visste fanns, och filmade i ultra rapid. Oftast är jag dock glad att han är just en sopa, så bildbevisen blir färre 😉

      • Know what you mean. Jag hade så mörkt ett tag att folk tog det för svart (fast det var det inte, det bara typ såg ut så) och en vit slinga framtill och då var jag rätt hård på plattången kan jag säga. Utan såg jag ut som ett penntroll. :p

        Fördelen med ljusblont/randigt (som jag ju har nu) är att de grå/vita inte syns lika illa. Om man nu skulle råka ha problem med sånt.

  • Vissa dagar vill man bara starta om “gör om, gör rätt” , ungefär.
    Hoppas hundarna har lärt sig att vatten är trevligt och skönt nu, så att dom blir vattenhundar “på riktigt”!

    Jo, visst tillhör du familjen Krulltott. Och för mång år sedan så betalade folk dyrt för att se ut sådär i håret … jag med! 🙂

    • Den började med ett FaceTime-samtal med Monas taliban. Som jag nästan skrämde livet ur när hon fick syn på mitt yviga hår i telefonen 😉 Sen gick vi långpromenad och hundarna fick simma. Nu är det vår tur att simma, och jag har inte slagit mig någonstans. Än.

  • Bajs på tummen är faktiskt ett ganska bra ställe om nu ödet bestämt sig för att kleta det nånstans på ens kropp.
    Kan du inte bara låta lockarna vara och odla dreads? Många unga grungiga män kommer att imponeras.

    • Den stora frågan är då; vill jag imponera på många unga grungiga män? För dreads skulle vara en piece av kaka att odla. Den odlingen kallas semester och kan med fördel förlängas in absurdum.

  • Hörrö du krullis!
    Bara så att du vet så har jag jobbat som frissa en gång i tiden och dina lockar är det många som skulle vilja ha!
    Varför hålls du och plattar håren? Du är ju super snygg med dina lockar!
    Jag tycker det passar dig perfekt. Det är ju DU!
    Kram på dig!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.