… och hur orättvist är det inte att ha samma energi som ett lillkrull?
Jag spenderade alltså en kväll, natt, morgon och fram till tidig eftermiddag som lekmoster, vilket egentligen inte är särskilt betungande då de tillhör iPadgenerationen. Men är ändå bortom trött. Sådär trött att när jag till slut krälade in genom dörren här hemma faktiskt somnade sittande i soffan med gamnacke. Nu känner jag mig som en törstig ökenvandrare där sängen är en hägring i fjärran istället för ett vattenhål.
Hur orkar man ha barn? Jag menar allvar. Jag älskar skiten ur ungarna men varenda ben i min kropp och varenda hjärncell (nåja) vrålar av utmattning efter mindre än ett dygn.
Får man någon slags extra energi per barn ihop med barnbidraget? Och för många barn med flerbarnstillägg får man flerbarnsenergi? Så måste det väl ändå vara?
För det var alltså inte värre än så här egentligen.
Jag kom dit och vi åt. Sen svidade vi om i pyjamas hela högen och lade oss i sängen medan mormor och morfar fick “ledigt”. Och så var vi så här sociala.
Lillkrullet fick ju en egen padda i födelsedagspresent, och som tur var hade jag med mig två paddor så jag och minikrullet kunde ha varsin med.
Svårigheten med att ligga mellan en prinsessa och en prins är dock de vitt skilda intressena. Det är faktiskt helt omöjligt att tillgodose bådas behov samtidigt när en vill spela Clash of Clans och den andra leka frisörsalong, men båda vill ha uppmärksamhet.
Sen var det dags för minikrullet att sova och lillkrullet fick gå upp med mormor och morfar. Då var klockan möjligen halvnio och även storkrullet var dödstrött.
Efter att ha hämtat tre vattenglas på grund av akut törst, kissat en gång, bett sin moster med sin vänaste röst om att få spela bara en endaste gång till (vilket blev kanske tio gånger till) var det dags för godnattsaga. Prisad vare gud i höjden för Storytel som faktiskt även har barnsagor. Tre Alfons Åberg och en om en häst som hette Sigge hann vi med, samtidigt som minikrullet viskande diskuterade livets väsentligheter med mig med napp i munnen. Prova att förstå fyraåringsnorska som viskas fram med napp i munnen när ni är svintrötta, I dare you. Men vi fnissade väldigt mycket. Mest fnissade jag när hon kallade mormor och morfar “de vuxna” i jämförelse med att hon och jag var barnen. Tack för det – förtitre (eller 44 år). Tills vi somnade nästan samtidigt.
Eller ja, hon somnade medan jag kliade henne på armen och sen är hon en sån där som sover igenom ett världskrig så jag hann plugga in hörlurar med vuxenbok i örat innan jag somnade.
Klockan ett vaknade jag av att minikrullet drömde mardrömmar och vrålade som ett lejon medan hon argt kastade sig mot min kudde.
Nu är jag visserligen van vid hundar i sängen, men jösses vilken tid det tog innan jag fattade vart jag var och vem det var som väsnades i sängen. Men hon vaknade inte från sin argställning, inte ens när mostern tog fram kameran och tog kort på henne där hon låg med huvudet nedkört i kudden och snuttebamsen mosad under magen. Med blixt. Det var det där med att sova igenom världskrig.
Då fick tant gå upp och kissa och sedan somna igen.
Klockan 07:30 imorse vaknade jag. Först av alla i hela huset. Jomensåatte?
Vid åtta hörde jag dämpade röster på övervåningen och vid kvart i nio vaknade minikrullet och vi smög upp för trappan för att skrämma “sjusovarna”.
Sedan lärde jag dem allt jag kan. I alla fall alla bra saker. Jag lärde dem hur man tar kort på sina “rumpor”.
Här är min stora rumpa.
Och så lillkrullets rumpa.
Sist och minst minikrullets rumpa.
Och sen skickade vi alla bilderna till deras ömme fader så de kunde berätta vad moster hade lärt dem.
Han var sådär imponerad.
Det hela avslutades med en väldigt sen lunch, iPadförbud från morfadern och mormodern för att istället göra något som inte krävde att de stirrade på en skärm. Och även då var jag inte vuxen, för det var ingen måtta på orättvisan i att JAG inte blev tillsagd att lägga undan iPaden (vilket jag iofs redan hade gjort).
Med en tung suck förklarade mormor att moster faktiskt var gammal och vuxen och fick göra precis som jag själv ville, att hon liksom tappade bestämmanderätten över mig för sisådär 30 år sedan. Vilket inte helt accepterades.
Och jag fnissade lite till.
Sen packade jag vuxet ner min bamse och mina tofflor i ryggsäcken och knatade hemåt.
Får man gå och lägga sig nu möjligen?
PS: Nej, det är inte riktiga rumpor. Har ni hängt här tillräckligt länge vet ni hur man tar rumpkort på sig själv, har ni inte gjort det får ni klura ut det. Det är nivån på min humor ikväll.
Tina Johansson says:
Återigen. Underbart. Vilken lycka att ha en sådan moster som du är!
Det där med energi och barn. Vet inte hur det går till men på något vis får man energi. Förmodligen för att man måste. Sen är man ju mer på helspänn när man passar barn, och det kräver ju också energi. Fast jag ska ju inte sticka under stolen med att man är dödens trött många gånger när man har småbarn. En ensam förmiddag i tvättstugan kan vara rena semestern…
Kommer ihåg när jag första gången passade min älskade brorson, mina söner var då 8 o 13, och den lille godingen var 8 månader. Hur snäll som helst, men hu vad stressad och trött jag var. Höll knappt på att hinna duscha. Så visst är det skillnad på egna och andras.
Victoria says:
Jamen då måste det ju stämma att man får någon typ av “egenbarnsenergi” åtminstone? Sådär så man tar sig igenom 18 år i alla fall. För 18 år av pyjamasparty hade slagit ut mig totalt 🙂
Tina Johansson says:
Nä 18 års pyjamasparty orkar man inte. Först är man vaken om nätterna för att de inte sover, sen kommer det några lugna år (åtminstone nattetid) tills de kommer i tonåren. Då börjar de med nattmål igen (fast inte välling och de fixar det själva, som moder behöver man bara se till att det finns nåt lättmicrat, annars får man börja morgonen med att städa köket (ja, jag curlar en del…)
Sedan börjar nattvaken igen, när man väntar på att de ska komma hem. Ibland gör de inte det, utan man ser nån instagrambild där det står att de ska gå de 3 milen hem mitt i natten i tropisk sommarvärme, vilket sedan visar sig inte vara sant, för de har använt sista procenten batteri på mobilen till att ringa en kompis i staden de befinner sig i och fråga om de kan få sova över där. Just det stället är tydligen dessutom helt befriat från datorer och mobiltelefoner och mobilladdare, så de kam inte tala om var de befinner sig, utan de kliver in genom dörren hemma halv fem eftermiddagen efter, sekunden innam man ringer polis. Ja alltså detta hände förra sommaren. Ikväll ringde han oss på campingen och meddelade att han och flickvännen tänkte köpa hundvalp. Modern blev väldigt glad, men den kattälskande bonuspappan mindre glad, för att uttrycka sig milt. Och egentligen tycker jag väl att de skulle vänta tills de ordnat sina liv lite mer, och kanske lånat först, eftersom det handlar om den allergiske sonen. Fast han är mer allergisk mot katter än mot hundar.
Just nu känns det som att jag hellre hade varit en pyjamaspartande moster än mamma…fast jag älskar mina stora söner såklart!
Nu ska jag se om jag kan sova lite 🙂
Bibbi says:
Vet tusan om man får så mycket energi av att få barn. Kommer ihåg att man var konstant trött men att man lärde sig leva med det.
Ni verkar ha haft det jättemysigt i alla fall och ungarna behöver en vuxen som inte uppför sig så förbaskat “vuxet” hela tiden. Good job!
Victoria says:
Fast lite vuxen är jag 😉 För jag är en sån där jobbig typ som tvingar ungarna att käka med stängd mun och sitta kvar vid bordet tills alla ätit klart. Sen är jag nog ganska ovuxen när det gäller allt annat. Jo, det är jag nog. Tack.
Bibbi says:
Jo, förresten, vad är det för “penna” du har till Ipaden? De jag har hittat, har inte funkat så bra men den du håller i på en av bilderna ser lite annorlunda ut. Funkar den bra och i så fall, var kan man inhandla den?
Victoria says:
Den pennan heter Lunatik och finns bara att köpa genom Amazon England eller USA såvitt jag vet (det är en kompis som ligger bakom dem) och jo de funkar, det är även en vanlig penna och en av de skönaste som finns att skriva med. Jag är ju block- och pennfetishist 🙂
MissK says:
Ha ha…. som tur e har jag bara Toker än så länge iaf, Lillebror Dumbo e lite för liten ännu för att kräva all uppmärksamhet, han nöjer sig oftast med att bara le när jag kommer ….. om han e på gott humör vill säg, sovit, ätit o bytt blöja
Toker nöjer sig oftast med att bara läsa saga 1 gång annars så ser han på Turbo lr bilar
MissK says:
Ps…. jag e fortfarande BARA 43…. lr ja, iaf nån timme till tänker jag vägra vara 44 😀
En Annan Susanne says:
Är du fortfarande vaken? 😉
i min värld says:
Hm det där med ungar o energi ……..Tja man står ut när man är där mitt i träsket 🙂
Lär sig vila där det går osv. Sen är man väl inte fullt så leklysten som vissa mostrar är.
Men jag har lika benhårda regler som moster har, Man ska smaka på ALL mat, det är helt ok om man inte tycker om men man ska smaka, man sitter kvar tills alla har ätit, och man tuggar med stängd mun osv,
Här har vi haft restaurangchefens vovve hela helgen (power meet i stan) och hon har jobbat. Igår ringde hon o väckte oss klockan sju, då hade hon jobbat hela natten o dagen innan. Hon käkade frukost sen kraschade hon i vår soffa ett par timmar, hon åkte hem kl. åtta på kvällen, väl utfodrad och styvmorsan o pappsen var snortrötta efter att ha haft en vuxen unge och en vovve här så länge. Jag menar det är inte bara små barn som tröttar ut en ……
Sista jobbveckan innan semestern hägrar.
Annika K says:
Hihi 🙂 Så mysigt ni hade det.
B-M says:
Men åh va mysigt! Underbart att de räknar med dig bland barnen 😀
I mitt huvud says:
Det är en mosters plikt att lära barnen allt man kan! Alltså sånt som mammor och pappor sällan, av nån anledning, lär dem. Tur att de små krullen har en så bra moster!!
PGW says:
Jag är lite sent ute för att lära brorsbarnen något. Brorsdottern är ett halvår äldre än jag, men hon är en hejare på att svetsa, så hon kanske kan lära sin faster istället?
(Energi och barn, ett mysterium även för mig, men jag misstänker att det är en kombination av hormoner och ingen ångervecka på de små liven?)
Granntanten says:
Man blir en jävel på att jonglera med tiden. Just nu jonglerar jag bandbredd: “Maaaamma, kan du säga åt Minior att sluta titta på Netflix? Mitt spel bara laggar heeeela tiden! Ja! DÄR blev jag kickad IGEN!” Minior går alltid vinnande ur kampen för Netflix verkar outrulea spelen… Jag skickar ut dem för att mocka hönshuset istället, så blir det lugnt här.
Och så snor man ledigheter. Som nu i veckan när de och hansominte deporteras till min brors lantställe några dar. Då får man vila öronen.