Om man ser det här på Facebook.
Då kan man undra vem som har gillat och föreslagit just den reklamen samtidigt som man är aslack på maken och har hittat drömstövlarna. Ja, jag vet att jag har många drömstövlar. En vis kvinna lever efter devisen att man inte kan ha för mycket skor (och handväskor eller kläder). Jag är jävligt vis.
Kontentan av min konspirationsteori känns som “här kan du få en ny make, och köp stövlarna”. Jag vet inte jag, men är det någon som motsätter sig tolkningen. En extra tolkning skulle kunna vara “här får du en ny make, för du ville ju ändå ha en ny vigselring”?
För övrigt kom han tassande i källaren nån gång runt lunch idag och hämtade hummertinorna. Man kan anta att de ligger i sjön, men man vet inte. Eftersom man inte har pratat så mycket om varken det eller annat. Och det är säkrast så.
Annars spenderades söndagen under täcket (med händerna ovanpå). Men dagen började såklart med två småkatastrofer. Först ville inte Liten leka efter frukost, och la sig ner hela tiden. Vilket betyder jätteont i magen eftersom han inte fattar att mat skall tuggas och inte andas in. Det gick över efter tre sekunder och båda sprang in i prånget mellan husen där sopkärlen står. Där finns även en jävligt låst och stängd dörr ut mot gatan.
Det blev lite för tyst. Så jag gick för att kolla vad de grisade med. Barfota och utan glasögon. Då ser jag att dörren står på glänt och hundarna är väck. Jag dog skrämseldöden, fick en infarkt och sprang ut på gatan. Blind och barfota. Och mitt på den vanligtvis trafikerade gatan lekte de utan ett bekymmer i världen.
Jag gallskrek så Liten kom, och för en gång skull kom Stor med. Och så släpade jag in dem i nackskinnet, dog lite till, och sedan pussade jag ihjäl dem.
Mina dagar måste tydligen börja med hundrelaterade katastrofer.
Nu. Mot Göteborg och rehabkliniken. Näst sista besöket innan de kanske kommer på hur jag skall få tillbaka min vänsterhand. Hundarna börjar bli less på att jag tappar saker i huvudet på dem när jag glömmer att jag inte har samma kraft i den handen.
Jag var inte jättepoppis när jag tappade stekpannan på Liten. Inte så mycket för att det gjorde ont. Mest att den var nydiskad och innehöll noll matrester.
Även mummelhundar prioriterar.
Camilla says:
Köp en stor kula och lägg i hundskålen så kan han inte gama i sig maten utan får flytta runder på kulan. Eller köp en fårdig gamainteidigmatenskål.
Maken din kanske har sålt sina hummrar för pluntum och ligger på en solig strand och drinkar sig.
Camilla
Victoria says:
Vi har en sån skål, men bara en, och vi bor på två ställen. Kanske ska investera i en till.
Han var tydligen klar med humrandet igår em, men har inte vittjat än. Nu är jag bara förbannad över att jag inte var med och att vi gjorde det vid starrskottet. Vilket väder!
Annika K says:
Hoppas besöket går bra och att du får hjälp så du slipper tappa saker hela tiden
MissK says:
Fan dessa kobojsarna var nästan snygga så skit i maken och skaffa dessa (nej har inte vart på gudstjänst idag)
Hoppas allt går bra med handen
Victoria says:
De här är URSNYGGA.
Två timmar rehab. Nu skall jag klappa ihop lite.
B-M says:
Det måste absolut vara så det ska tolkas 🙂
Assnygga stövlar!! To die for!
Victoria says:
Det kan hända att de måste flytta hem till mig.