Men åldras då för bövelen

Det är ett nedrans oskick att somliga inte har vett på att åldras.

Såg idag på Facebook att en gammal kompis från skolan var i närheten, en kille som var en jäkligt nära vän, men som jag tappade kontakten med för sisådär 15-20 år sen. Så vi bestämde att vi skulle träffas.

Döm om min förvåning när han såg exakt likadan ut som när vi tog studenten. Samma storlek, samma frisyr, möjligen lite mer man. Vilket bara gjorde honom snyggare. Och inte ett grått hårstrå så långt ögat nådde.

Jag var tvungen att läxa upp honom lite. Det är faktiskt inte okay att komma dragandes, tjugo år senare, och se ut som om han var klippt ur skolkatalogen. Inte rättvist.

Sen sa visserligen han att jag såg likadan ut med. Bortsett från att håret numera är platt, istället för en yvig mikrofonfrisyr med hår ner till midjan. Och med mikrofon menar jag självklart att jag egentligen är så krullig att håret växer uppåt en decimeter innan det börjar lägga sig ner på ryggen.

Givetvis var det bara en artig kommentar som svar på min. För jag lovar att det inte bara är håret som har ändrat sig. Eller snarare, som jag har ändrat. Den som uppfann plattången förtjänar ett jäkla nobelpris.

Till skillnad från honom har jag inte samma storlek på kläderna längre. Och inga muskler kvar förutom de jag använder för att prata.

Men för all del. Det var ju vänligt sagt.

Och OJ så roligt det var att titta på gamla foton och skratta åt våra gamla klasskamrater. Att bli påmind om allt sattyg vi gjorde. Han var tillsammans med en annan klasskamrat i fem år, och vi bor i hennes barndomshem. Där han bodde större delen av vår skoltid. Vi köpte alltså den kåken av hennes mamma för snart tjugo år sedan.

Han mindes saker jag hade glömt och vice versa. Vilka skitungar vi var. Men så mycket roligt vi har haft.

En sak som tydligen inte hade ändrat sig var att jag har sjukt svårt att erkänna att jag har fel. För efter ungefär fem minuter började vi diskutera något som vi båda var störtsäkra på, och jag gav mig inte. Hans kommentar:

-Jasså du kan fortfarande verkligen aldrig ha fel?

Vad kan jag säga? Vissa ränder går aldrig ur?

Men jag är osäker på om det var en bra eller dålig sida.

Och ja, efter att ha googlat det vi diskuterade så visade det sig att han hade fel och jag rätt. Det måste ju helt enkelt betyda att jag faktiskt aldrig har fel?

// Den Felfria (jag gissar att maken inte håller med, men han har ju såklart fel, eftersom jag alltid har rätt)

En gammal och en snygg