När jag var yngre, äldre med för den delen, tog det sisådär fem timmar att köra de 15 milen mellan Gbg och Strömstad. Det var lika tätt mellan bilarna som mellan ögonen på Björn Borg. Hastighet så låg att man kunde kliva ur, lämna bilen i kön på motorvägen, hyra ett rum på ett väghotell, lägga sig och kolla repriser av Hem till Gården i 40 minuter. Bilarna hade ändå inte flyttat sig när man kom tillbaka. Och de kids som inte fått drickan konfiskerad av Farbror Blå drack öl och dansade runt de stillastående bilarna på E6:an.
Nu ser det ut så här på det värsta stället. Stället där det kan vara lite tjockt med bilar, mellan Kungälv och Stenungsund. Så här “tjockt” var det på årets sämsta dag. Vilken skillnad det blev. För numera är det motorväg hela vägen, förutom sju stackars kilometer i Tanum.
Bättre än en normal fredag i semestertider. Och då tror man att man är safe.
Det var dumt. Borde lärt oss att inte ropa hej före bäcken.
För nu ser det ut så här. Noll kilometer i timman. I Ljungskile.
Ha en underbar midsommar.
Vi tar in på hotell ett par timmar och kollar TV tror jag.
… … … …
Update. Det var en lastbil med soppatorsk som hade stängt av ena körfältet. Han var inte dagens mest poppis kille. Det var många bittra förare som gav honom onda ögat och den fina fingersymbolen när vi passerade. Men inte jag. Jag tyckte synd om honom. Det var ju det där med svängande humör.