Är det inte midsommarnatten som man drömmer om sin blivande fru/man om man sover på sju sorters blommor?
Nu var vi ju inte direkt ute och plockade blomster, men det borde rimligtvis räknas att våra sängkläder ser ut så här.
(Nej, min smak är absolut inte så här Laura Ashley-esque, men det var ett praktiskt mönster om man inte vill se hundsmuts på lakanen fem sekunder efter man bäddat rent)
Det är ju en helsikes massa blommor på örngottet med andra ord, helt klart minst sju, och maken pratar alltid i sömnen (plus att han snarkar och klapprar tänder). Han pratar högt, men väldigt otydligt, så det är ytterst sällan jag hör vad som sägs. Det gjorde jag inatt, eftersom han faktiskt upprepade svaret högre och högre för varje gång jag sa “vad sa du?”. När han hade upprepat samma mening sisådär tio gånger hörde jag vad han sa:
– HENNES TUTTAR VAR FINA ATT SUGA PÅ!
Say what?
Givetvis frågade jag vem han pratade om, och han svarade. Men då hade han tröttnat på att jag var trög och upprepade det inte tillräckligt många gånger för att jag skulle höra ett namn. Så jag har ingen aning. Det har inte han heller, eftersom han inte mindes vad han hade drömt i morse. Och gissa om han var irriterad över att han inte kom ihåg drömmen, när han insåg att han antagligen missat en ganska trevlig dröm.
Vem nu den här tuttlisan var så var det ju faktiskt midsommar, och han sov på blomster.
Det är med andra ord bara till att vänta och se när hon dyker upp och han serverar skilsmässopappren?
Annika K says:
Tur för honom att han säger det i sömnen