När vi ändå är inne på djur är det lika bra att fortsätta. Gårdagen ägnades åt att gräla om valpar och traktorer. Och hästar, alpackor samt lite höns.
Maken har kommit så långt i traktoreriet att han bett om inköpshjälp (han har BETT puckot, bara en sådan sak!) och jag har kommit så långt att jag har pratat med vår uppfödare om valp. Ungefär samtidigt upplyste jag maken om att jag kan skippa alla andra djur om vi skaffar en ny lurvig son. Maken säger fortfarande bestämt nej, han skall bara ha två hundar. Om det kommer en tredje skall den inte vara hans alls och han skall inte prata med den alls. Jomen eller hur, hur exakt går det till att ignorera en valp?
Hans argument? Nummer tre får inte plats i båten och vi kommer aldrig någonsin få hundvakt.
Så himla dumt. Om det blir trångt i sängen på båten får maken lägga sig någon annanstans och hundvakt har vi knappt haft sedan Stor var liten ändå.
Idag har han ägnat orimligt mycket tid åt att kolla på gamla valpfilmer från när Stor och Liten var små och även Blocketannonser med portugister. Inte för att köpa på Blocket, enbart för att titta hur söta de kan vara när man inte har lärt känna dem och deras vassa tänder än. Jag gissar att det bara är en fråga om utmattningsteknik. Och tid. Han skulle nämligen aldrig ha hund nummer ett och två heller. Gissa vem det var som hittade uppfödaren, döpte den store lurven OCH sedan även döpte båten efter lurvskallen.
Om man lägger två timmar åt att kolla filmklipp på Stor och Liten som valpar så är man rätt körd tänker jag.
Jag tittade på ett klipp. Eftersom maken skrattade så mycket att han höll på att trilla av stolen och gjorde mig nyfiken. Den skall ni få se sedan.
Nu skall vi fokusera på dagens stora grej. Nästan seklets största grej. Kissen Mini blir åtta år i år och är helt självvalt en innekatt, hon vågar inte annat pga fobi för egen skugga. Hon är rädd för allt utom sin mammas kelande händer och ett fåtal noggrant utvalda människor. Enda gångerna hon har varit ute var när hon råkade välta ut genom fönstret ner i stuprännan och när någon, oklart vem, råkade stänga ytterdörren när hon var på fel sida. Då jamade hon så hjärtskärande att det hördes över hela förorten.
Idag är det vårdoft i luften och traktorsnubben tog med jyckarna på lite bergsklättring och jag öppnade ytterdörrarna bara för att tanka lite sol. Då kom Mini!?
Jag blev så förvånad att jag sprang in för att hämta kameran. Då blev hon rädd för att jag sprang och därmed även tvungen att kura lite och smyga in igen. Men sedan blåste hon upp sig som värsta Lejonkungen och gjorde några trevare utåt igen och jag hängde med.
Jag förstår att det här inte är en stor grej för de som har normalt modiga eller till och med övermodiga kissekatter, men här är det fullkomligt jämförbart med … att jag skulle ensamsegla jorden runt i en optimistjolle. Eller hoppa bungee jump utan rep.
Hon är hånskrattar verkligen åt faran och kliver rakt ut i det okända (precis utanför dörren) i flera minuter medan hela hennes pyttelilla kropp var på högsta beredskap (var vänliga att stäng av ljudet eller ignorera min ENORMT tjatiga bäbisröst som är alldeles gråttjock av stolthet). Då ringde telefonen och jag (vi) sprang in igen.
När vi kom in igen var hon så exalterad över den 20 centimeter långa promenaden att hon högljutt pratade med mig om den medan hon gjorde hoppsaskutt runt mina fötter.
Nu har hon antagligen drabbats av posttraumatiskt stressyndrom pga äventyret, lämnat sin vanliga plats på nedervåningen och förirrat sig upp på en garderob på övervåningen där hon ligger och jamar för sig själv.
Ja. Gardinerna är med igen. Det var inte meningen, men det ser ut så här.
Där ligger hon och vilar och jamar. Jag gissar att hon försöker lista ut närmsta väg till sin plats i klätterträdet utan att bli sedd av endera lurvskalle. Eller så väntar hon på att hennes mamma skall rädda henne.
Men det är stort för en feg liten åttaåring och jag är stolt över henne. Hon kanske kan bli musfångare i ladan trots allt?
En seger helt enkelt.
Humlan says:
Men hon är ju för söt! Och modig!
Victoria says:
Jag tycker att hon är läskigt lik sig själv som kattunge. Hon slutade liksom växa och ser ut som en söt kattbäbis. Men jag är ju solklart partisk förstås.
I min värld says:
Men lilla mini så söt o modig!
Har du fått maken att kolla på klipp så är han fast! Nu ska du bara ta med honom på överraskningsresa o lila valp sen är det klappat o klart! Förresten kan vi vara hundvakter till alla tre nemas problemas 🙂 jag har ju fixat sex hundar …..
Fru M says:
Ursöt!!!!
“Men tänk om Voffarna kommer!”
Du får väl inte skrämma henne med Voffarna när hon är så modig!! Bara glada tankar
Marie says:
Lilla söta! Sådär började Anja förra sommaren. Ut några steg i solen och smaska på grässtrån och sen in igen när det blev farligt. Nu går hon till o med ut i mörkret alldeles själv (och tar pippisar, fast hon inte får, men det är en annan historia).
I mitt huvud says:
Hon har väl sett zombien i trädgården, tror sjutton att hon inte vågar sig ut då!
Behå-Helene says:
Men lilla gullet!
agnes says:
Modig kisse!
I sommar ska du se att hon vill vara ute :)! Så blev det med min lilla katt. Jag tränade henne dagligen en hel sommar för att våga gå ut. Trätrallen var inte så farlig, speciellt inte om jag satt där men GRÄSET, hua!!Numera springer hon glatt ut och in precis som hon vill och verkar må förträffligt.
Sen tycker jag absolut att ni ska ha en lurvskalle till, underbart ju !
PJAK/Anna says:
Bara bra att lilla tösen är försiktig. Hon har ju överlevt 8 år på det viset! 🙂
Säg till när Ni ska kolla in dem I Skillingaryd eller hämta valp så tar jag mig dit också 🙂
Skall dock inte ha hund men hundgos är aldrig fel….
Åsa L says:
Jag tror maken lurar dig. Han vill ha både traktor och liten bäbis men eftersom du inte går med på traktor så går han inte med på bäbis och vips så finns båda på gården! hehe 🙂
Heja heja kattfröken! Ett steg i taget!
Bibbi says:
Gud, vad söt hon är när hon försiktigt trampar omkring ute.
Ledsen att jag inte kommenterat de senaste inläggen. Hur går det med traktorer och djur? Har maken fattat att ett traktorinköp inte är en god idé än?
Väntar med spänning på fortsättningen.
Marie says:
Har ju missat att kommentera gardinerna. Antar att gardinmannen är ansvarig. Lingon med volang nedtill. _Nästan_ i klass med medaljong-båtgardinerna från lägenheten. *skrattar så jag får ont i magen*
Victoria says:
Gardinerna har varit med innan. Han hittade dem i någons källarförråd, tvättade dem och bar dem ömt hela vägen till torpet och satte upp dem? ALLTSÅ?
Marie says:
Heeeelt fantastiskt att man kan hänga upp nåt som är så fult att det inte platsat i ungarnas lekstuga på 90-talet. 😉
Marie says:
Nä, förlåt. Jag är snäll egentligen. De är säkert jättecharmiga i rätt miljö. 🙂
miss says:
Tror han att du blir mer medhörlig och säger att ja, men visst ska vi köpa traktor om du får vara med som smakråd lr varför fråga dig om råd som varit motvillig till traktor hela tiden :p