Matchningsproblem

Jag är så snygg i håret att jag dör. Ursäkta om jag låter hejdlöst självgod, men jag är verkligen dödsimponerad.

Tänk er mig som litet krull med hår som bara växte uppåt. Med frenesi vattenkammade jag håret, var lycklig i fem sekunder för att det var rakt och sen var jag tillbaka på ruta ett igen när håret torkade. Jag hade även som vana att vränga nattlinnet och sätta som peruk och gå och svischa med den delen som låg på ryggen och låtsas att det var hår. Långt hår.

Jag var med andra ord armt barn.

Som blev vuxen och bara skulle göra lite hårförtjockning. Det blev inte så. Hon fick bara klippa frisyr.



Notera skillnaden igen.



Alltså?

Det är så snyggt att jag dööööör (ja, jag upprepar mig). Hon var ett geni när det kommer till färg. Eftersom jag hade spexiga cendréfärgade slingor i håret utan att veta det och utan att ha färgat det innan. Hon vispade i lite skålar, inte en enda besvärjelse och vips hade jag dösnygg färg i håret. Och sen blev det långt och vackert på riktigt.

Nu har jag bara ett problem.

Ansiktet matchar inte håret.

Men just nu struntar jag i det och firar hår med Johanna, Celine och Bellini på Grand.







Happy Hairday!

0 thoughts on “Matchningsproblem

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.