Vi måste prata om det här med klimakteriet. Även om det får mig att känna mig asgammal.
.
Värmevallningar och svettningar
Svettningar och värmevallningar är vanliga besvär. De beror på att kroppens termostat kommer i obalans i samband med de hormonella förändringarna.
En värmevallning brukar upplevas som en värmevåg i höjd med bröstet som förflyttar sig uppåt över halsen, ansiktet och hårfästet. Man blir röd i ansiktet och värmevågen följs av svettningar som utgår från hårfästet och ansiktet. Det kan ibland droppa från håret och ansiktet.
En svettning brukar oftast pågå under två till tre minuter. Men den kan variera i tidslängd från några sekunder till en timme.
Det är vanligt att man vaknar av svettningarna flera gånger varje natt. Ibland kan man behöva byta lakan.
Eftersom de här symtomen beror på att kroppens termostat är i obalans kan också så kallade kylvallningar förekomma. Det är inte lika vanligt som svettningar och värmevallningar. Kylvallningar brukar upplevas som frossa och att man fryser även om man sover under extra täcken.
Hur svåra besvär man har och hur ofta svettningarna, värmevallningarna eller frossan kommer varierar.
Humörsvängningar och sömnproblem
Under åren närmast före och efter den sista mensen är det vanligare med psykiska besvär, som till exempel depressioner. Man kan få lättare förändringar i humöret och bli mer irriterad. Sömnproblem uppträder ofta också under den här perioden av livet.
Källa: 1177.se
Humöret är ju en sak. Det är ju som det är förutom att stubinen har blivit ännu kortare. Och lite mer opålitlig.
Men de här hedebyarna som får mig rodna som en mamsell och sedan svettas som en heroinist på avvänjning är inte okay.
Det är alltid 17 grader i lägenheten och de senaste veckorna har det känts som att någon illvillig jävel går och höjer till saunatemperatur sisådär två gånger i timman utan att jag vet om det. Men jag märker det när jag börjar rodna och svettas på insidan huden.
I morse fick jag rusa upp ur sängen halvsju för att jag höll på att drunkna i lakanen. Jag övervägde att gå ut och lägga mig raklång i morgonfrosten (det är ingen snö här – SOM jag ville ha snö), men jag skärpte mig och flyttade mig till vardagsrummet som är lite svalare. En stund åtminstone, till nästa hedeby.
Jag vet att jag påbörjade Operation Klimakterie för flera år sedan, men nu har det blommat ut i sin fulla prakt.
Min mamma hamnade i det här helvetiska påfundet när hon var i 40-årsåldern. Det har inte gått över än för henne, det betyder 30 år av något som liknar en djup depression med svettningar. Med tanke på att jag ärver allt sattyg i rakt nedstigande led från ömma modern och mormodern så gissar jag att även jag är körd på riktigt nu.
Här har jag gått och trallat (nåja) och trott att det bara har varit en extra svår episod av min årliga SAD (höstochvinterdepp). Hah! In my face!
Kan vi prata om det här?
Om någon säger att det går att bota med positivism och vackra tankar så daskar jag den personen i ansiktet med min dyngsvettiga nattröja.
De där jämlikhetsförespråkarna i 30-årsåldern tjoar om lika lön och andra politiska korrektheter.
Kom igen när vi har gett männen en rejäl vallning. DÅ snackar vi jämlikhet på riktigt. Hade det varit män med klimakterie så hade pensionsåldern varit 45, inte 65.
Herregud vad jag är gammal.
// Ättestupan
I min värld says:
Jag är ingen fan av hormoner men hallelulja för Progynon som gör att jag får sova iaf 3/4 av natten i ett sträck utan att väckas av svettanfall. Nu får jag nåt enstaka i mild form nån minut efter att jag vaknat och kanske nåt enstaka dagtid som går över lika fort som det börjar och bara blir som en frossbrytning fast en varm sån då 🙂
Victoria says:
Det är orättvist är vad det är.
Men de funkar alltså för dig? Har inte provat.
I min värld says:
Japp de funkar för mig. Har ätit dem ett par år nu sen de plockade ut ena äggstocken p gr av cancermisstanke innan jag fick dom var livet väldigt varmt o svettigt numera är det mer som som en varm bris som uppstår då o då en kall dag 🙂
Victoria says:
En varm bris en kall dag låter ju åtminstone trevligt. En 80-gradig spontanbastu är det inte. Skall fråga doktorn i veckan 🙂
I mitt huvud says:
Och som jag känner igen mig… TYVÄRR!! Jo, då, här kommer svettattacker farandes titt som tätt! Känns supermysigt. NOT!
Victoria says:
Det är vidrigt. Att sitta still och svettas som en maratonlöpare på anabola är ju en sjukdom, inte ett tillstånd.
Cattis says:
“Om någon säger att det går att bota med positivism och vackra tankar så daskar jag den personen i ansiktet med min dyngsvettiga nattröja.”
Cattis says:
Victoria says:
Du tänkte väl inte föreslå det? 😉
Cattis says:
Knepigt, jag skrev att jag bara döööör av flabb, men det kom liksom inte med, haha! Lite bitter är jag allt att det inte var mitt eget förslag- ASG!
Victoria says:
Då hade du fått svettig tröja lite klämkäckt i ansiktet 😉
Moa L says:
Jag är inte nära klimakteriet men svettas ändå som en gris tidiga morgnar i sängen. Alltså, på riktigt. Jag är iskall resten av dygnets timmar men just när jag sover, usch.
Victoria says:
Jag hoppas så innerligt, för din skull, att det inte är en indikation om vad som komma skall. Men kan det vara biverkningar av något som ställer till det för dig?
Moa L says:
Det kan det troligen vara, smärtstillande. Men jag har alltid varit varm på natten (tidig morgon) och iskall på dagen.
PJAK/Anna says:
Om jag har räknat rätt är vi lika gamla eller jag tom något år äldre. Tack gode *** för jag har sluppit detta än så länge! (Och kan klara mig utan resten av livet också!)
Victoria says:
Alltså, har du inte känt av något alls än så låter det ju som om du borde klara dig rätt bra i alla fall. Jag tror att mormor och mamma har legat som extremer, mamma har ju använt östrogen i 30 år. Det bör man inte göra. Om man inte har sjuka besvär.
PJAK/Anna says:
Det tar jag som ett löfte?? Humörsvängningar har jag haft hela mitt liv i sällskap med “idioter” så det kan jag leva med när de väl kommer 🙂
Victoria says:
Gör det 🙂 Och du, även fast man inte tror det så kan humörsvängningarna bli ännu svängigare. Avdelningen Ofattbart.
PJAK/Anna says:
Du menar att jag kan bli trevlig ibland alla idioter?? Det vill jag se! 😉
Victoria says:
Man vet inte? Även jag framstår som värsta solskenet ibland 😉
Humlan says:
Har sluppit riktiga vallningar men termostaten är väldigt långsam, det där typiska att man helst vill ta av sig ytterkläderna så fort man kommer in i en affär, jag tycker att folk har väldigt varmt hemma, plötsligt använder man kortärmat hela året … Sedan vet jag inte om det är övervikten eller klimakteriet som gör att jag, som alltid har frusit, lätt blir för varm och svettig numera. För mig har viktuppgången varit värst. Och att jag inte riktigt märkte när 20 kg la sig på mig. Humöret har också blivit sämre, en SurTant med kort stubin har flyttat in i mig, eller hon har i alla fall växt och tagit över mer.
Jag har haft några dåliga år hälsomässig, men jag vet inte om jag kan skylla något på klimakteriet eller om allt beror på fibron som ju har hur mycket olika symptom som helst. …eller så skyller jag allt på klimakteriet och tror att det går över om några år! 🙂 (För jag tänker inte vara i klimakteriet lika länge som man är i vissa familjer!)
Victoria says:
Termostaten är kass helt enkelt.
Och jag instämmer bara, det är vansinnigt svårt att veta vad som tillhör vad. Men det borde ju ha en viss placeboeffekt att skylla allt på klimakteriet, ljuset i änden av tunneln liksom 🙂
(För de som inte tillhör helvetesfamiljerna)
Humlan says:
Då skyller jag ALLT på klimakteriet och hoppas att jag snart är ur tunneln! 🙂
tigerlilja says:
Förlåt så hemskt mycket. Jag är ju verkligen jättegammal. Och jag har förvisso alltid haft ett jämnt humör – arg jämnt – så det blev ingen skillnad. Och jag har aldrig haft vallningar. Och inte är det nån skillnad på vikten heller. Jag pratade aldrig med min mamma om klimakteriet, det verkade ligga så långt bort när min mamma fortfarande var talbar (hon blev afatisk), så jag vet inget om min ärftlighet. Och nu vet jag inte om jag ska upplysa döttrarna om att jag inte märkt något alls, för tänk om det blir tvärtom för dom??
Victoria says:
Hahaha, jag tror att många hade önskat att den där jämna ilskan inte kunde bli värre. Det blev det.
Men du, var glad. Jag är vansinnigt glad för din skull. Upplys inte döttrarna alls, får de besvär lär du märka det och det brukar ju faktiskt vara lite ärftligt hur hårt det slår. Då är det kanske dumt att upplysa dem? Ignorance is a bliss.
Bibbi says:
Som jag känner igen mig.
Trodde skiten hade börjat ge med sig men så började jag käka Tramadol/Tradolan mot smärtan i tarmarna och en av biverkningarna är vallningarna från helvetet. Så nu vet jag inte om jag har kvar de “naturliga” eller bara har biverkningssvettningar. Blir många klädbyten, lakansbyten och svala duschar oavsett. Men tabletterna hjälper hyfsat mot smärtan och det är det viktigaste.
I den här familjen är vi jämlika. Maken fick, under sin behandling mot prostatacancern, hormonbehandling och åkte på häftiga vallningar. Så där låg vi i varsin ände av sängen och svetttades och ville inte ha någon som helst närkontakt.
Victoria says:
Är det så jävliga biverkningar av Tramadol alltså? Jag har tack och lov aldrig gått upp i klass på värktabletter och försöker undvika det in i det längsta. Tror jag skall fortsätta med just det, för mina verkar ju vara rena rama sockerpillren i jämförelse.
Maken här lider redan av vallningar och vi har ingen aning om varför. Teorierna är många, men han är frisk som en nötkärna (kroppsligt, inte i skallen) och bara överviktig. Och jag har alltid varit varm på natten men frusit på dagen så vi kelar inte precis nattetid heller. Inte för att jag önskar någon prostatacancer, men OM man nu skall se en fördel så lever du åtminstone med en man som vet hur jävligt det är. De där manliga typerna brukar ha lite svårt att sätta sig in i kvinnohelveten annars?
Moa L says:
Japp, jag har ätit Tramadol Retard i över 3 år. Dock har svettningarna lagt sig (kanske iom att jag blivit ännu smalare?). Det är ett råttgift, men det hjälper dugligt mot min whiplash. Dock har jag ätit glutenfritt i några månader och mår minst 50% bättre i nacken..
Kroppen tar hand om en inflammation i taget, med start mage/tarm.
Victoria says:
Alltså, jag som spenderade mina första 30 år utan att äta så mycket som en alvedon i onödan har tänkt om när det gäller “råttgift”. Först och främst är jag tacksam över att jag kunde ha den inställningen, inga kemikalier i min kropp (lätt att säga när man mår finemang) och nu är jag väldigt liberal till allt som hjälper till så man får ett vettigt liv (nu låter jag som en drogälskande klimakteriekärring men det menar jag inte). Bryter man foten får man gips, har man överjävligt ont äter man tabletter etc etc.
Däremot blir jag vansinnig på de som faktiskt använder medicin för att få ett rus. De sabbar för de/oss som verkligen behöver.
Jag trodde inte det var så stor skillnad på Tramadol och Citodon, men det verkar det vara. Jag svettas inte av Citodon. Hade däremot en annan medicin innan (som jag inte minns namnet på) och som bara attackerade nervvärk, den var FRUKTANSVÄRD. Biverkningarna var värre än smärtan. Det är inte medicinerna som är ett råttgift, det är biverkningarna. *mutter mutter*
Moa L says:
Jag har ganska stor erfarenhet av mediciner med morfin och kodein pga tumör i ryggmärgen. Det jag kan säga är att biverkningarna av Tramadol inte kom direkt, kan inte säga säkert, men i alla fall efter något år, minst. Citodon innehållet också kodein, men korttidsverkande (tex 500 mg paracetamol och 30 mg kodein), jag brukar äta liknande Co-Codamol när jag är på Cypern. Jag äter långtidsverkande tramadol i samband med paracetamol.
Jag ser inte riktigt i texten ifall du menar något mot min historia?
När jag stelopererats (3:dje op) fick jag en flytande medicin mot nervvärken i spruta ner i svalget. Det är bland det hemskaste jag varit med om, jag var inte med, dåsade ifrån besök och åt inget. Det var någon slags medicin mot..depression eller något men som smärtexperten tycke skulle hjälpa mot nervsmärta dagarna på sjukhus. Vilken skit!
Victoria says:
Nejdå, jag menade inget mot dig alls. Det var bara ordet råttgift jag menade och att jag gått från “jag kommer aldrig att ta en onödig alvedon” till att vilja legalisera marijuana (som jag aldrig har testat visserligen, men det känns som att det är bättre med en växt än massa kemikalier). Och att man skäms över att behöva piller för olika saker, men man behöver inte skämmas för ett gips.
Alltså nu babblar jag, det är svårt att förmedla vad jag egentligen vill förmedla i korthet. Jag är ju generellt kass på kortheter. 🙂
Jag vet alldeles för lite om mediciner, jag kollar bara upp de jag själv får och var nog bara mest fascinerad av skillnaden mellan Citodon och Tramadol, hade ingen aning om att det var så. Vet inte ens vad Tramadol innehåller. Jag tror att den där nervskiten jag fick var något liknande Lyrica, men det VAR verkligen råttgift.
Du har verkligen inte haft tur. Alls. Jag tycker att jag har haft mycket otur, men du verkar leda sjukhusligan. Jag gillar inte sjukhus och jag är enormt trött på det. Är du åtminstone färdig med ryggen nu då?
Tina Johansson says:
Jag har ännu inte drabbats. Inte ens en liten överhoppad menstruation än…
Jag var bara 10 år när det eländet började, så jag tycker det kan vara nog nu!
(Antar att jag kommer ångra dessa ord när jag haft min första riktiga vallning…)
MEN du har mitt fulla medlidande!
Victoria says:
Be happy. Be very happy. Jag önskar ingen en endaste hedeby faktiskt, så jag hoppas du slipper fortsättningsvis med 🙂
Moa L says:
Ja, jag är ‘klar’ med ryggen. Klart jag har problem, men inget jag behöver annat än vila och vetekudde mot. Men pga ryggen blev whiplashen värre än för andra, fler nervändar osv. Det KAN komma tillbaks, men inte så troligt.
Nja, Tramadol är kodein också, ingen skillnad där. Jag har aldrig provat Citodon, bara Panocod som borde vara samma sak. Jag skäms absolut för mina tabletter! Är glad att uteslutning av gluten verkar hjälpa, jag säger varken bu eller bä om gluten, men som du förstår så provar man nästan vad som helst när man haft ont länge 🙂
Victoria says:
Hear hear! Man gör vad som helst (inklusive får hjälp med att gnaga av sig onda kroppsdelar).
Det var väl någonstans dit jag ville komma, jag är trött på att det skall vara tabu att vara dålig eller ha ont.
Jag håller tummar och tår för att det inte kommer tillbaka. Heja dig!
Moa L says:
Det är sant.. Ibland så vet man inte alls vad som hjälper 🙂
Tack tack och detsamma!
Nytt år, ny hälsa. Och kärlek 😉
B-M says:
Jag har tack o lov inte känt av några svallningar ännu och det får gärna dröja länge.
Har alltid varit frusen av mig och började frysa bara av att läsa att ni hade 17 grader inne, burr :O Om det går under 21 grader så fryser jag halvt ihjäl…
Ska faktiskt fråga min mamma om när hon kom i klimakteriet, kan ju vara bra att veta för framtiden.
Humörsvängningar däremot har jag alltid lidit av 😉
Victoria says:
Sådan var jag. Hade minst 23 grader inne och hade bävernylonoverall på mig om jag hälsade på mamma eftersom hon hade så kallt. Nu fryser hon hos mig. Jag hoppas du slipper 😉