Var detta så genomtänkt?

Just nu sitter jag i en bil på väg till Småland för att hämta en ny familjemedlem. Igår kväll gick jag och lade mig med en hund och en make i sängen, men ikväll skall jag gå och lägga mig med två hundar och en make. Ett litet tioveckors nystan skall bli familjemedlem. Från att ha varit ivrigt förväntansfull är jag just NU fullkomligt jävla skräckslagen. I teorin är det alltid rart med valpar, i verkligheten är det oftast både rart och så jobbigt att man vill gå och skalla en vägg i ren frustration. Eller bada med en brödrost. Det skall flytta in en personlighet som jag inte känner…ÄN. Han kanske är åksjuk, sjösjuk, skygg och…han kanske kommer hata mig?

Jag vet ingenting. Mer än att jag kommer få sätta näsan i valplukt och förhoppningsvis, och återigen, inse att det är värt det. Eller jo, jag vet EN sak, vi hade inte helt lätt med namn, och han blev inte döpt förrän i förrgår. Så jag vet vad han skall heta, och han skall i alla fall inte heta Ola-Conny. Inte Kjell-Bertil heller. Men just nu skiter jag knäck i spiral oavsett, och ångrar att vi inte skaffade akvariefisk istället. Hjälp?!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.