Efter två dagar med nagelfixande ramlade jag in genom ytterdörren klockan två inatt. Nästan gråtfärdig av missnöje med naglarna, det är lite krångligare att fixa nagelbitarnaglar och dessutom var jag så himla onöjd med min egen insats. Vilket var taskigt av mig eftersom nagelmottagaren var jätteglad och nöjd och där satt jag och mer eller mindre grät över hur fult jag gjorde. Töntdramadrottning, det är jag det. Nu har jag dåligt samvete.
I vilket fall som helst och som sagt, hemma vid två och redan innan jag hade stängt av bilen hörde jag min lilla kärleksboll skälla jättebarskt och tjuvbortskrämmarfarligt genom sovrumsfönstret. Trots hans lilla senighet och busbjäff skäller han som en hel karl när det är fara å färde. Den stora murbräckehunden som har ett lika töntigt skall som en väldigt liten hund låg såklart och sov. Stor är som sin husse, har han somnat kan eventuella banditer bära bort sängen han ligger i utan att han vaknar. Eller nej, nu ljuger jag. Husse skulle ligga kvar i sängen medan han och sängen blir utburen, Stor skulle sova fram till de lyfter sängen, sedan skulle han öppna ena ögonlocket och bara bita bärande bandit i handen.
Lilla kärleken mötte mig alltså barskt vid dörren när jag kom in och raskt byttes barskt skällande mot glada hoppsaskutt med pussar och jag var så trött att jag nästan ramlade ihop. Lilla hunden och jag gick direkt upp i sovrummet och pussade på husse och Stor och sedan kastade vi oss i en hög i sängen och skedade. Efter två dagar med mycket frånvaro och enorm tröttma var det så obeskrivligt mysigt och om man kan vara kär i sin hund så var det exakt det jag var inatt. Liten är den perfekta kärleken när man behöver kelande. Han lägger sig där man säger att han skall ligga och så kan man stoppa näsan i pälsen och bara mysa med fingrarna i pälsen. Stor är också kelig, men mer bufflig. Lite sådär “hejsan svejsan här kommer JAG och tar din kudde för att den ser mysig ut att ligga på så du kan väl bara flytta dig några decimeter och sedan kan DU få lov att klia på mig och gör du inte det kommer jag protestgnälla jättehögt”.
Sedan kräver det ju att hunden skall vara vaken och inte ligga och tryna i sin koja (under ett bord) i sovrummet. Det känns som en förutsättning för mys faktiskt, om inte jag också kan tänka mig att ligga under ett bord.
Liten var som vanligt den perfekta lilla skeden och jag somnade till slut med näsan i pälsen på honom efter att ha talat om för honom vilken superkille han är och att det inte finns någon lydigare hund eller bättre kärlekströstboll. Förutom när han biter i mina armar och tuggar på glasögon och kameror, men vi pratade inte om det just inatt. Inatt var det bara kärlek.
Idag såg jag något i ögonvrån när jag åt frukost i soffan.
Där har det aldrig legat något innan. Inte någon heller.
Husse hade tydligen slängt sina shorts på sidobordet mellan sofforna och det tyckte den lille var en fantastiskt bra bädd åt honom tydligen, för där låg han och sov.
Kan hundar få lite storhetsvansinne om deras mattemammor har ägnat natten åt att tala om hur perfekta de är?
Eller är det bara så att det finaste man har lägger sig på bordet?
Och ja, jag inser nu att jag just har skrivit ett ode till hund.
Anette says:
Haha där fick jag en flashback! I min gröna ungdom jobbade jag med en bunt tanter och de var typ jordens salt.
Iaf så kröp jag väl upp på arbetsbordet och satte mig bekvämt tillrätta under en rast, de ifrågasatte givetvis vad det var för fel på stolarna varpå jag lite kaxigt svarade, att det finaste man har sätter man på bordet! Då replikerade en av tanterna raskt, och all skit kryper dit själv! Jag dröp lite stillsamt ner från bordet till en stol 🙂 Med det sagt vill jag säga att det där gällde definitivt makens byxor inte sötnöten på fyra ben 🙂
Lillemor says:
Ha ha ha ha ha
PJAK/Anna says:
Det bästa man har placerar man på bordet.Din make ansåg att hans shortsen var det.Jag föredrar nog liten även om jag personligen hade föredragit ingetdera…… Men mellan Er står det lika 😉
Victoria says:
Men Liten är ju åtminstone så mycket sötare på bordet? Det roliga verkar ju vara hur deras hjärnor funkar. Allt det ligger kläder på är liggplats? Han har aldrig legat där innan. Skumt. 🙂 Det står aldrig aldrig lika mellan oss däremot.
PJAK/Anna says:
Måste jag väljer så vinner du men bara för att liten är så mycket trevligare än byxor 😉
Marie says:
Han har ju sett hur Mini gör (högt upp ska det va), så… 😀
Annelie says:
Bra att man tycker mycket om sina husdjur, då har dom det bra.
Jag väntar och är nyfiken och inget klänningsmail kommer. Fast det är ju inte så konstigt. Du har ju haft mycket annat för dig. Själv är jag imponerad över hur ni klarar använda era händer på så långa naglar. Själv vet jag inte hur man gör något med långa naglar.
Victoria says:
Är du hemma???
Annelie says:
Japp. Vädret skulle vara bättre kring våra trakter än västkusten så vi hänger här. Sedan har sottern haft ont i örat så planerade tältutflyktrn ställdes in…
Idag har vi bada och haft det gott. Men jag saknar livet i vattnet som finns på västkusten. Här hittar man ju vare sig sjöstjärnor eller krabbor…
Victoria says:
Det kommer. Förlåt. Jag komponerar det med ord och bilder och försöker att inte komplicera det. Jag är bra på att komplicera.
Annelie says:
Äsch, jag kan ju fråga.
Karin says:
Än en gång måste jag googla….leviterande använder iallafall inte jag till vardags….Kul iallafall att det är “någon”som viftar på svansen när du kommer hem mitt i natten…Saknar mina”badboys”men vet att dom har det bra i Frankrike❤️
Bibbi says:
Nu har jag träffat den otroligt söta lilla pälsbollen. Han är nio veckor och heter Figo. Det ligger två bilder på min blogg. Jag är käääär!