Men alltså, koftan jag presenterade är visst LJUV. Men kanske inte tyll och spetsar-ljuv. Utan country chic, som det ser ut i min värld. Den och ett par slitna jeans på en gärdsgård (ja jag har fått en hangup på gärdsgårdar, de är tydligen ett måste för att vara ljuvt country chic). Lite typ så här?
SÅ tänker jag mig att ljuvhet kan vara. Synd bara att jag inte har det ljuva håret, och kanske är en smula för gammal. Men jag struntar i det, min gamla saggiga kropp vill ha virkad klänning och cowboyboots. Och gärdsgårdar. Varje vår bestämmer jag vilken stil jag vill ha under våren/sommaren, och varje år går det käpprätt åt skogen och slutar med att jag har på mig samma saker som jag haft de senaste 20 somrarna. För att jag är så förbannat bekväm.
Att ha en förkylning där snoret har åkt upp i bihålorna gör att jag fortfarande tillbringar dagarna i horisontalläge. Med ett våldsamt shoppingbehov. Det är ju för all del mysigt att ligga på sofflocket när man har två hundar att kela med, och en supermjuk liten valp. Han SÅG i alla fall mjuk ut, men jag upptäckte att de där klippta morrhåren runt näsan var som kaktustaggar. Och han råkade kela med mitt ena öga. En kaktusnos rakt över hornhinnan som gjorde att tårarna rann och jag fick en okontrollerad nysattack, nu ser jag ut som att ögat gått en rond med Mohammed Ali. Näsan bet han i med sina sylvassa små fiskekrokständer imorse, så den har inte bara snytskavsår utan även små perforeringar.
Herregud, det här kommer bli en dyr och smärtsam förkylning/bihåleinflammation.
(Liten smutsig valpnos. Skenet bedrar, den är inte mjuk. Framför allt inte när han drar den mothårs över ett öppet öga. Men han är söt när han sover)