Jag bor i en LANDSORT och jag är lite sur…

11 kommentarer

…fast ändå lite glad.

För det första.

Jag rusade ut genom dörren efter att ha skrivit föregående inlägg eftersom jag vet att polisstationen här inte direkt har generösa öppettider. Här får man bara göra hyss före 15:00, då går Farbror Blå hem. Lite som “vad gör de på banken efter tre” fast banken numera har bättre öppettider. Här kan man istället fundera över vad polisen gör efter klockan tre. De fångar i alla fall inte bovar, gör pass eller ens är särskilt trevliga när man råkar ringa mitt i natten för att diverse dårar pysslar med störande av oordning. Ja, jag menar oordning, det är ju liksom ingen ordning i hamnen sommartid vanligtvis och det krävs en del för att störa den oordningen.

Nu vet jag även vad de gör före 15:00. Inget alls. Det fanns inte en polis så långt ögat nådde, men det fanns en väldigt trevlig passperson och det tog cirka en minut att fixa passet. Återigen kom funderingen, varför i hela friden envisas de med vit bakgrund till alla? Jag är nästan vithårig, på passbilder ser det ut som att jag är en skallig sur bedragare för håret försvinner in i bakgrunden. Särskilt på den här passbilden, för jag vågade inte ens fråga om jag fick ta om.

Nu kan jag i alla fall andas. Nu är det gjort. Det var fördel landsort – första gången jag inte köat i en miljon miljarders timmar för att skaffa pass.

För det andra (och det här är nackdel landsort).

Innan jag lade benen på ryggen och rusade till polisen kollade jag leveransstatus på spionkameran. Så den inte skulle komma när jag inte var hemma. Och i ALLA bekräftelser jag fått från Apple har det stått leverans 20 oktober. Expressleverans. DÖM om min förvåning när jag går in på transportörens sida och ser att det står leverans den 21 oktober. Vad faen?

Så jag ringde, frågade varför Apple säger 20 oktober och transportören säger 21 oktober.

Mycket sympatisk dam i andra änden förklarade att det var för att jag bodde i landsort och landsort är en dag extra. VAFALLS? Det svaret var svårsmält. Jag är numera medelålders och bor på landet.

Jag som var hej och du med killlen som körde äppleproduktrundan hos mig i Göteborg, han ringde alltid för att kolla var jag befann mig och om jag ville ha grejorna lite tidigare när han ändå skulle passera på väg hem. Jag har alltså gått från specialbehandlad till…degraderad?

Landsort? *skakar ledsamt på huvudet och försöker greppa konceptet*

Kameran har alltså inte kommit. Gråt och tandagnisslan över att inte få leka Big Brother idag utan få vänta tills imorgon.

För det tredje.

Det var dags för nagelfix. Och inte vilket nagelfix som helst. Det nagelfixet som jag har planerat ihop med Jessica sen i somras. Ni som fattar det här kommer få skitstora guldstjärnor i boken, jag säger bara legen … wait for it … daryyyyy ….

barney

En sneak peek på min tumnagel. Resten får ni se imorgon. Om ni visar att ni har koll på läget så jag inte kastar pärlor för svin hehe.

Jag är i alla fall skitnöjd. Samtidigt som jag tycker att det är synd på så rara ärtor att Neil Patrick Harris är gay och så tänker jag ägna höstdeppen åt hans rollfigur Barney Stinsons motto.

IMG_3383

Det här är vad jag kallar sjukt snygg och motiverande mindfulness.

Och med honom som dagens tema skall ni även få ett bokips. Han släppte en biografi förra veckan. Skriven i du-form och med en lite annorlunda tvist, man får välja i vilken ordning man vill läsa om “sitt” eget liv.

FullSizeRender(5)

Sjukt underhållande format att läsa.

Antingen skyndar ni er att köpa innan köpstoppet börjar eller så lånar ni på bibblan.

Choose your own auto biography av Neil Patrick Harris.


Postat 20:38 i Dagens aktivitet, Dagens Tips, Klimakteriekossan, Naglar naglar naglar av
11 kommentarer

OS-medaljinna minsann

24 kommentarer

Imorse var jag hos Jessica för att få ordning på mina sorgliga naglar sådär akut. Så mycket som de vuxit de senaste fyra veckorna har de aldrig gjort, ett smärre mirakel att jag inte haft växtvärk.

Och så passade jag på att säga grattis till henne för ungefär miljonte gången. Jessica kom hem från London igår kväll och OS i nagelmirakeltillverkning, med TVÅ medaljer. Det är inte precis kattskit att få ett silver och ett brons i en tävling med 600 plus deltagare från hela världen.

IMG_1164.JPG

För att få en så naturlig bild som möjligt bad jag henne stoppa i ena medaljen i munnen. Typiskt ställe att ha en medalj tänkte jag. Det kan ju vara choklad inuti?

Sjukt duktig är hon i alla fall och nu är jag ännu mer sugen på att gå kurs hos henne. Snart. Jättesnart.

Idag hade vi bara en timma, så det blev väldigt diskreta naglar för att vara jag, och en kapning på längden med minst halv centimeter.

IMG_1165.JPG

Ibland går Fantomen på stadens gator i vanliga kläder typ?

Nöjd är jag i vilket fall som helst. Det behövdes. Nästa gång kör vi wild and crazy igen.

Så, två frågor. Först och främst, vad tror ni om nagelkväll i Göteborg i november? De som vill och hinns med får naglar/dekorationer och lära sig lite trix och fix, de som inte vill fixa får prata skit.

Andra frågan, var är alla mina tips på föregående inlägg?

Va va VA?

När jag visade planritningen hade ni svinmycket fiffiga tips och nu sitter ni bara och håller med om att lägenheten är oplanerad och så säger ni att jag inte knarrar?

Kan ni ringa min numera pensionerade radiolärare och tala om att hon faktiskt hade fel då kanske?

Så här 20 år i efterhand vill jag ha lite upprättelse faktiskt.


Postat 20:22 i Klimakteriekossan, Naglar naglar naglar av
24 kommentarer

Gårdagens totala impulsshopping

41 kommentarer

Och konsten att gå från att inte våga låta någon annan i världen röra mina naglar till att ge HELT fria händer.

Man kan säga så här, det är ju tur att jag inte jobbar på begravningsbyrå. Eller ens i någon finreception på storföretag. Då hade jag inte kunnat experimentera vilt och jag tycker det är skitroligt och blir jättesnyggt.

Den här gången lärde jag mig även två helt nya tekniker för att göra gellack extra snyggt och extra roligt.

Nu känner jag mig gränslös. Planerar redan vad som skall göras nästa gång, jag säger bara “It’s gonna be legen…wait for it…daryyyy”. Vilket är en ledtråd. Kan ni gissa vad det handlar om?

Layouten är redan ritad, Jessica är redan med på idén.

Men, först fokus på gårdagen. Vi klurade på vad vi skulle göra och jag tyckte det var vansinnigt skönt att bli ompysslad. Det blev så här.

image

Notera att det blå lacket är matt, förutom på tippen. Det var den nya fiffiga tekniken, det är alltså inte matt lack utan helt vanligt lack som är polerat till matthet. Så jäkla skitsnyggt. Stålmannen gör mig glad och får vara det som står för Team Pappa. Och så passar det ihop med…mig. Eftersom jag är en smula barnslig.

Sen gick jag till Ica för att köpa yoghurt, men råkade passera ett skyltfönster med ett par skor som jag föll handlöst för.

Med det sagt accepterar jag absolut inte att sommaren och flipflopbärande är slut, men det skadar ju inte att vara förberedd. Till efter sommaren. Det är absolut inte höst ännu.

image

 

Just nu dristar jag mig till att säga att de är de snyggaste skorna på länge. Som sirener ropade de mitt namn från skyltfönstret, vem var jag att motstå?

Och nu skall jag göra något så storartat som att ta mig in i duschen, se om jag kan tvätta bort en veckas trötthet och sedan bjuda mig själv på restaurang. Alldeles själv, men absolut inte ensam.

Skorna får haka på som sällskap.

PS: Vill ni dregla över Jessicas naglar så följ henne på Instagram vettja. Vet inte hur man taggar, men leta upp JSTROMKJELLGREN. Mycket ögongodis. Sen kommer ni snällt när vi har filat klart (haha göteborgshumor) på nagelträffplanen.


Postat 17:00 i Klimakteriekossan, Naglar naglar naglar, Shopping av
41 kommentarer

Nagelfunderingar

56 kommentarer

Jag mumlade ju något om bloggnagelfixarträff när jag visade mina semesternaglar. Och jag var faktiskt allvarlig, även om jag inte har tänkt igenom det i detalj. Fortfarande.

Först måste jag ju kolla med er. Och med Jessica som är min mirakelgörerska. Det sistnämnda har jag gjort. Nu är det ni kvar. Jag har ju (tack och lov) inte en miljard läsare, utan ett mer lagom antal. Tillräckligt många för att jag skall kunna ha en bloggträff som åtminstone består av mig och kanske en till?

I alla fall. Jag skall ju gå kurs hos Jessica för att jag tycker det är orimligt kul med nagelfiffel. Men vad tror ni om en happening antingen här eller i Gbg (REQs högkvarter ligger praktiskt nog i just Göteborg) med något att tugga på, dricka ur, snicksnack och där alla får lite nagelfix, plus lära sig att pyssla med sina egna naglar. Typ grundkurs i gellack och dekorering?

Vad tror ni om det?

Skulle det överhuvudtaget vara intressant eller kommer jag få sitta där ensam och gråta spilld mjölk i topplacket?


Postat 21:17 i Bloggträff, Naglar naglar naglar av
56 kommentarer

Verkligen verkligen ilandsproblem

16 kommentarer

Jodå, vi är hemma med båten igen och jag har ingen aning om varför jag vaknade så här okristligt tidigt. Men jag har en känsla av att det hänger ihop med att drömmar går in i verklighet.

Jag har ju sagt innan, när vi pendlade mer, att det var otroligt förvirrande att aldrig riktigt haja var man befann sig när man vaknade. Lite så är det nu med. Jag vet ju att jag är på båten, men har ingen aning om var båten befinner sig.

Först drömde jag jordens bästa dröm, som man inte behöver vara utbildad vid drömtolkaruniversitetet för att förstå sig på.

Jag drömde att vi hade köpt hus. Ett löjligt stort hus. Vilka dörrar jag än öppnade visade sig vara något slags sovrum, med stor säng, på andra sidan. Möblerat, fint och färdigt var det med och jag gick bara runt och öppnade dörrar. Den mest fascinerande överraskningen kom när jag öppnade dörren till det som var min walk in closet, mitt bland skohyllor och galgar gömde dig ytterligare en dörr och bakom den fanns ett hemligt stort extrarum med säng.

Precis när jag vaknade skulle jag exalterat visa huset med alla dess miljarder sovrum för en kompis på FaceTime, men kom aldrig till skott för make två ringde oupphörligen och ville att jag skulle korrläsa excelfiler.

Jag VILL HA det huset nu. I verkligheten. Och det kan inte betyda något annat än att jag har delat typ tio kvadratmeter med maken för länge. Trots att jag älskar semesterkonceptet.

Sen hade jag givetvis ingen aning om var båtskrället befann sig när jag vaknade, men blev varse när jag vimsade upp för att kissa.

Hemma. Semesterslut. Eller snarare semesterpaus. För vi har bestämt oss för att ge oss av igen när mässorna är avklarade. Det här var för kort.

All semester mindre än en vaxkuk är värdelös semester.

Nu skall jag sova igen. Nästa gång jag vaknar skall jag berätta vad vi gjorde igår kväll när vi lekte båtturister i vår egen stad, gick upp för att käka på en av stadens uteserveringar och fick jordens överraskning.

Under tiden kan ni kolla på något jag totalt glömt visa. Semesternaglarna jag gjorde innan vi drog. Eller rättare sagt, Jessica gjorde dem. Mitt enda önskemål var att de skulle matcha klockans färger eftersom jag älskar min klocka.

20140808-044704-17224287.jpg

Den här gången tycker jag att de är oslagbart snygga och jag älskar dem.

Nu väntar jag bara på att både jag och Jessica skall få tummen ur så hon kan öva på att utbilda mig och jag kan öva på att bli utbildad. Sen skall vi ha nagelfixarbloggträff. Det lovar jag.

Men först skall jag sova lite till.

Och kanske fortsätta drömma om huset med miljoners miljarders sovrum.

En medelålders våt dröm.

Compact living kan dra åt helvete.


Postat 4:45 i Båtliv, Klimakteriekossan, Naglar naglar naglar, Semester, Sömn av
16 kommentarer