Det känns inte som om jag missat något superviktigt nu?

Fast det har jag ju säkert gjort, men kanske bara något halvviktigt?

Jag tycker vi återgår till realtid, kommer jag på något jag skulle råka ha glömt, då puttar vi in det i efterhand.

Och så har jag en fråga, som jag tror att jag har frågat innan, men jag kommer inte ihåg svaret. Det är inte så praktiskt när det är just svaret man vill ha.

Först, jag åkte ju hem från mamma i onsdags, pussade jättemycket på Stor och make (i omvänd ordning för ovanlighetens skull) och efter det har vi inte gjort ett smack för det har varit så oerhört trist väder. Minus en dag när det såg ut så här.

I år skiter jag i humrarna, jag vill bara ha vackerheten. Det är nästan lite drygt att säga så va? Men att gå ut i skitväder enbart för att vittja, inte värt det. När det ser ut så här, då är det värt det.

Sedan har det blåst och regnat på tvären och igår blev det väldigt synd om Stor. Man ser ju sällan underläppen på lurvskallarna, förutom precis när man klipper dem och när de är nyklippta eller gäspar tydligen. För när Stor gäspade igår morse hade han rosa underläpp istället för svart. Min första tanke var lite pigmentförändringar som kommer med åldern, inga konstigheter. Han har ju fått rosa pigmentförändringar tidigare, fast på näsan, men då berodde det på nyfikenhet i kombination med glitter och superlim.

Mot kvällen blev det lite svullet och i den ena fläcken såg man ett litet hål/sår.

Hade det inte varit för att han gäspade på morgonen i sängen innan de hade varit ute hade hela mitt inre larmsystem illvrålat “HUGGORMSBETT”. Men nu var det ju inte så. Jag funderade på allt, för det var ju inte säkert att han hade fått det just dagen innan. Kunde han ha hälsat på en igelkott? Vad finns det för läppätande växter på hösten? Geting kanske?

Sedan gjorde jag det dummaste man någonsin kan göra, jag googlade. Jag som ALDRIG googlar egna symtom kan aldrig låta bli att googla hundarnas. Så erbarmligt korkad är jag. Svaret blev som vanligt, antingen är det inget alls (som tex ett fästingbett) eller muncancer som dödar inom en vecka. Har man haft en hund med muncancer förut, då fastnar man där. Och ja, det går verkligen så äckligt snabbt.

Så jag sov inget inatt och imorse ringde jag veterinären och fick en tid direkt. Det var ett sår. Eller tre, för att vara exakt. Var de kommer ifrån lär vi aldrig få veta, det kan lika gärna vara en kyss från Liten (eftersom Stor alltid måste bråka bråka bråka och påminna om flockledarskapet när vi har varit borta – den här gången tog det “bara” fyra dagar innan Liten slapp gå omvägar för att inte bli påhoppad och Stor ansåg att han nog hade gjort saken klar för Liten) som en gammal fästing.

Jag slutade lyssna efter att veterinären hade sagt “bara sår” och så började jag andas. Hönsig? Jag?

På gott och ont är det omöjligt att undersöka Stor utan att söva, så vi passade på att göra honom fin när han ändå inte kunde säga emot. Vi klippte näbb och klor och nu är han vackrast i världen.

Han ser bara lite hög ut. Eller låg? Vad man nu kallar det när han nyss vaknat från neråttjack och vinglat hem.

Oavsett altitud så är han orimligt söt, och nu börjar han hämta sig efter sövning.

Men det börjar kännas som om vi kommer med ny praktisk åkomma varje gång det är dags för kloklippning. Förra gången var det ju fukteksem.

Nu till frågan jag glömt svaret på. Jag är ju så hejdlöst sugen på att testa på poddning. Givetvis inga långa program, utan mer 15 minuter, en kvart, om viktiga saker. Vad för viktiga saker har jag inte listat ut än. Helst hade jag haft en medpoddare, men maken vägrar och tar jag mamma kommer ni inte veta vem som säger vad eftersom vi till och med har exakt likadan intonation. Plus samma röst. Ingen hör skillnad på oss i telefon, inte ens våra respektive.

Skulle man vilja lyssna på det?

Saker som jag annars inte tar upp i bloggen tänker jag, utan mer som korta sommarprat?


Posted in Klimakteriekossan by with 17 comments.

Comments

  • Karin says:

    Men det är väl en glimrande idé,men tror inte 15 min räcker för dig,haha.Tur att det inte var värre med vovven,söt blev han iaf.

    • Victoria says:

      Jodå. Jag brukar ha fler ord i tangenterna än i munnen. Tror jag iaf. Jag har ju inte provat sen jag körde gammelradio på jornalistlinjen. Jag vet ju att jag måste ha ämne och manus, det är ju inte bara att prata. Det är det svåraste, tekniken finns ju redan här hemma. Men jag tror det är sjukt svårt. 🙂

  • Shigura says:

    Tror du hade klarat det galant! Och 15 minuter känns som en perfekt tid, kan ha att göra med min promenadtid till jobbet…
    Fast jag håller med om att det nog är bra att ha någon vd sin sida, blir lite mer levande med två personer som kan diskutera med varandra än med bara en som läser text, typ.
    Testa! Det enda som kan hända är ju att det inte funkar. Tyckte du gjorde ett strålande jobb med bl a sminkvideon för alldeles för länge sedan!

    • Victoria says:

      Hahaha, den sminkvideon tänker jag fortfarande på och rodnar lite. Eftersom jag inte fattade att jag skulle vara tyst alls så det fanns ngt att klippa bort.
      Och ja, allt blir mer levande när man har dialog istället för monolog, men precis som du säger, det är ju bara att prova. Men jag behöver egentligen en Skäringer till min Mannheimer 🙂

  • I mitt huvud says:

    Å, vad synd att vi inte bor nöstgprds, jag hade gärna podat med dig!! Men kör, det kan ju bli skitskoj!! Men en kvart tror jag inte räcker för dig, med tanke på hur långt du skriver.
    Vad himla skönt att det bara var sår i läppen! Klappa om lurvskallen från mig!

    • Victoria says:

      Mm, om vi BODDE nästgårds, då hade det funkat 🙂 och jag lovar, jag har fler ord i tangenterna än i munnen. Alltid. Lovar att klappa, han har varit en orolig själ inatt. Han gillade inte att vi ryckte öronhår i sömnen 🙂

  • Marie says:

    Bra idé! Det går bra att podda via Skype, så din sidekick bör ju kunna befinna sig var som helst på jorden, bara anslutningen funkar.

    • Victoria says:

      Sant ju. Då krävs bara vettig utrustning hos båda parter. Helt plötsligt blev världen en kaka, för jag glömde det där med obegränsat. Herregud, jag skulle tom kunna podda med Trump. Rent tekniskt. Hah!

  • Kul att hitta hit! 🙂 Jag förstår inte varför 80% inne på Bloggbevakning vill vara “anonyma”? (tråkmånsar) och klart att du ska podda! Alltid hittar du något kul som du vill prata om! Det är det som är det fantastiska med internet, man får kontakt med likasinnade trots att man är en “knäppgök”. *grin*

    • Victoria says:

      Och vad kul att du hittat hit 🙂 Jag fattar aldrig vem som är vem på BB, hela trådar kan ju vara anonyma som ser ut att gräla med sig själva.
      Du har så rätt, man hittar alltid en kaka till sin maka på nätet. Ibland även raka motsatsen. 🙂 men här är det faktiskt sjukt trevligt. Det tror jag alla kan bekräfta, och jag har tagit bort en enda kommentar under hela bloggens liv. Det är jag himla glad över, men inser också såklart att ju större blogg desto mer troll. Eller bara generella arslen, men då kan man åtminstone stå för det 🙂

      Det här verkar verkligen luta åt testpodd. Då behöver jag en värmländska, eftersom det sägs att jag låter som Mannheimer (själv tycker jag mer att jag låter som Ulla Skoog) och om det funkar och är kul så kan jag släppa min taskiga radiolärare som sa att just radio kunde jag glömma, ingen orkar lyssna på min knarriga röst. Den kommentaren har jag ältat i 25 år, förhoppningsvis dags att lägga den åt sidan.

      En heads up bara. Det går fooooortfarande inte att använda emojis i kommentarerna om man inte gör det på det gamla sättet med kolon och parentes typ. Bloggen tror att det är en kodsnutt för att kommentaren är slut och klipper där. Jag har bråkat med bloggen om det i åratal utan att komma framåt. Det retar ihjäl mig.

  • Humlan says:

    Ursäkta att jag log lite åt din lilla pod-kvart, vi vet ju hur du är här inne (och det uppskattar jag, tro inte annat) och den där gången när vi träffades, hur länge pratade vi då innan du blev efterlyst? Eller det kanske bara var jag som pratade och du satt där tyst och undrade hur du skulle komma därifrån … 😉 Hur som, jag tycker att det är en utmärkt idé som dessutom skulle få mig att börja lyssna på poddar! (Jag har tänkt, men det har inte blivit av.)

    Stor är oerhört söt även om han ser lite fundersam ut. Undrar väl vad som hände och vem som har snott hans långa lurv.

    • Victoria says:

      Hmmm. Just det ja, men det var ju skillnad för vi hade ju så mycket att prata om på kort tid, gills det verkligen? ❤️

      • Humlan says:

        Nä, det har du rätt i, det gällde ju att få med allt under den korta tid vi hade på oss. 😀

        Jag tittar på alla kommentarer här och det ser ut som vi är enhälliga. Så nu är det bara för dig att starta inspelningen och sätta igång att prata.

  • B-M says:

    Bra idé, jag skulle lyssna! Sticker till New York på 10 dagar nu 🙂 So long!

    • Victoria says:

      Åhhhhh! Ha en fantastisk och underbar New York-trip. Snälla kan ni inte packa med mig i en väska så jag kan åka med. Bara lalla omkring i tio dagar. Ljuvligt.

  • Helene says:

    Jag älskar att prata men är inte så vass på att skriva. Och jag vet att vi kan prata i e v i g h e t e r. 😀

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.