Beastie Boys

Allts jag veeeeet hur trist det är att läsa om folks drömmar, men imorse vaknade jag med ett ryck och var redo att nita någon. Vem som helst. Förutom lurvskallarna. Det fanns dock ingen att nita, maken sover med sin flunsa i källaren och jag hostar allena i lägenheten. FÖR VI RENOVERAR TORPET!!! Glädjetjut och stående ovationer. Ni skall få se, om ni lovar att ha min brist på inredarskap i bakhuvudet.

Men drömmen då, herreminje, det känns som om jag har varit förbannad halva natten.

Jag hade bott i Australien i ett antal år och blev tvungen att flytta in hos pappa när jag kom hem. Även om jag var mitt vanliga 48-åriga och krulliga jag, flyttade jag in i vårt gamla radhus. Där visade det sig att halva Sverige var inhyst samtidigt. Min syster, som jag skulle dela rum med, hennes barn, min styvmors syrra, hennes ex och deras barn. Och fem kompisar till styvmosterns barn som såg ut som typ Beastie Boys för att de stod överallt i huset med armarna sådär coolt fuck you-korsade. Typ så här, fast tuffare.

Rummet jag och syrran skulle dela såg ut som en soptipp och det var möbler överallt. Konstigt nog mest blå sittpuffar? För att styvmostern hade varit tvungen att ta med sig hela bohaget när de flyttade och därmed knöla in det bland övrigt möblemang i radhuset.

Trots att jag visste att jag var 48 år skulle jag till skolan. Ungefär nionde klass. Inte ens gymnasiet. Jag sov i det packade huset en natt och dagen efter brast det för mig. Först gick jag till BB-killarna och sa några väl valda ord om att de banne mig kunde hjälpa till istället för att bara leka coola. Sedan försökte jag prata med syrran och styvmodern, men den sistnämnda hade kört mindfulness och gått till sitt mentala happy place och satt i ett hörn (med sittpuffar) medan hon tillverkade fototapet efter fototapet och bara log beundrande mot tapeterna. Pappa var stressad över alla människor och syrran vägrade hjälpa mig att städa vårt rum.

Då kom en av de coola kidsen och sa att de ville prata med mig, för tre av dem grät efter min utskällning. Mina exakta ord till syrran var “är jag inte tillbaka om en kvart ringer du polisen”.

Jag gick med killen med årets Gällivarehäng, han presenterade sig som Shiraz (är inte det ett vin?) och tyckte att vi skulle lösa allt pga missuppfattningar. In i rummet till de gråtande grabbarna, allt blev helgalet igen och jag rusade ut till pappa som frågade mig om det verkligen var läge att flytta hem igen när man är 48 år, syrran var ju okay, hon var ju bara 41 going on 42.

Då sa det POFF i skallen och minst en säkring rök. Sedan sa det POFF i sovrummet för jag vaknade, med en vilopuls på typ 300. Svinförbannad.

Jag tror att jag aldrig vill få mina drömmar analyserade?

Men om någon känner sig hugad? 🙂

Vad månde denna dag bära i sitt sköte?


Posted in Klimakteriekossan by with 12 comments.

Comments

  • Shigura says:

    Drömanalys är inte mina starka sidor, men jobbigt att vakna med ett sånt stresspåslag! Mycket bättre att vakna och hitta ett nytt inlägg från dig! Roligt med renovering, jättenyfiken på resultatet!

    • Victoria says:

      Jaaaaaa. HELA övervåningen är klar (dock grym ångest över att bli tvungen att välja tapet själv) och hall och toa på undervåningen. Kök och vardagsrum kvar. Ser inte ut som ett hemlöst par bor där längre.

  • Ewa says:

    Inga bra svar men jag skrattar så jag gråter.

  • Karin says:

    Drömmer så sinnessjuka drömmar själv,är det inte konstigt hur hjärnan spökar på natten?IJättegrattis till renoveringen av torpet,det är du fan värd efter att ladan ser ut som ett bättre spa!Några djur på ingång el planerar ni ev en resa söderut?Vi har precis haft Gita på besök-och det var ju en vacker bekantskap.Och efter en sådan natt kan dagen bara bli bättre!

  • M says:

    Herregud vad roligt! Tror det kommer bli en kanondag – ser det som ett tecken faktiskt!

  • Mi says:

    Du har i alla fall inte tråkigt när du sover Själv llöster jag integraler och 3:e grads ekvationer ( massor av x och y i den matten) när jag sover och vaknar helt slut i hjärnan. Kan definitivt inte lösa talen i vaket tillstånd, det var lääänge sedan jag kunde det, och speciellt inte utan miniräknare.

    • Mi says:

      Attans, alla smileys försvann. 🙂

    • Victoria says:

      Skoja inte! Jag lider bara av att läsa om det. Läste upp till matte C på gymnasiet, men linjen jag ville in på tio år senare krävde matte D. Så jag tog en repetitionskurs som var C, D och E. Tänkte att det skulle vara en baggis när det ändå började med C. HAHA! Min första lektion och läraren kunde lika gärna ha pratat hebreiska, jag kom inte ihåg en enda sak och alla andra fattade. Behöver jag säga att jag inte gick tillbaka? Och året efter sänkte de intagningskraven till C. Tur som en tokig 🙂
      (Jag MÅSTE verkligen fixa de förbaskade emojisarna)

  • Humlan says:

    Jag har också vaknat skitförbannad några gånger, men nu kommer jag inte längre ihåg vad jag drömde, men det är ingen bra start på dagen. Underbart att få ihop att man är vuxen med att man måste gå i skolan, typiskt drömmar. 🙂

    Spännande med renoveringen! Själv kommer jag ingen vart för att jag inte får ihop energi nog till att få tag på hantverkare, jag känner mig så himla osäker och vet inte hur jag ska bete mig och alla som jag har pratat med här i Stockholmsområdet har bara dåliga saker att säga om hantverkare. Men inspiration och idéer tar jag gärna emot, så visa och berätta vad ni har gjort!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *