Häxan Surtant och ilandsproblemen

Världens bästa barnboksförfattare kommer jag bli, med titlar som den.

Låtom oss börja med det viktigaste. Nej, den här gången ligger jag inte i soffan och är paralyserad. Jag råkar bara ha varit lite sur över olika saker som tex att jag åkte på influensa när det var meningen att jag skulle åka till Stockholm. Sånt blir man lätt sur över.

För att krångla till det lite, som jag gärna gör, hade jag tagit liten hund under armen och åkt till mamma för att parkera bilen där. Och den lille skulle vara där, dels för att ömma mamman och styvfadern älskar sina lurviga barnbarn och dels för att det är käckt att dela på dem ibland. Alltför väl vet jag vad som händer när en hund promenerar över regnbågsbron efter 16 år tillsammans med sin syster. Den sorgen är inte vacker. Eller, på sätt och vis är den väl det. Även djur sörjer. Men lilla tjejen som blev kvar skrek så mycket i en vecka att hon blev hes och sedan kunde hon aldrig mer vara ensam hemma. Lilla lilla Flash. Ett och ett halvt år levde hon och i ett och ett halvt år var hon inte ens ensam när jag gick ut med soporna.

Nu vill inte jag tänka på ledsamma saker så vi kan väl säga att anledningen bara var att den lille skulle vara hos mormor. Mormor älskar honom (båda såklart) och de ÄLSKAR henne. För hon har leverpastej och andra coola grejor.

Positivt med att bli kvar hos öm moder medan man har någon slags influensa är att man blir tolv år igen. På gott och ont. Det kan nämligen hända att man blir tillsagd att lägga ifrån sig telefonen trots att man fyller 47 i januari. Fördelar överväger solklart nackdelar.

OCH apropå nackdelar (vilken övergång va?) fick jag någon inflammation i axeln. Frågar man mamma är det säker pga telefonen. Jag håller inte det för troligt. Det har blivit bättre, men inte helt bra tackar som frågar.

I fredags hade mamma tänkt slänga ut mig på gatan eftersom de skulle få vuxet besök och gå på Rondo, men jag var inte riktigt redo att åka hem helt enkelt. Efter en snabb rockad bland sängarna i rummen löste det sig och jag körde partygänget till stan.

En fredag tidig kväll runt Korsvägen påminde mig om allt som är bra med småstaden. Jag tog körkort bland annat i den jävla Korsvägen för *mumlar* 29 år sedan och det har blivit sämre? Infrastruktursbestämmare i GÖTEBORG! Ni suger. Som ni suger. Intet nytt under solen.

Bilen var i vilket fall som helst helknasig när jag körde dem till Rondo. Den ville inte gasa och typ växla. Det komplicerar vissa moment i centrala stan och då hjälper det inte med välvilliga gubbar i baksätet som berättar om vilka problem Volvo har (jamen ta din jävla 20 år gamla Subaru och gå och bada med dig …). Det kändes ungefär som förr i tiden när man hade skit i förgasaren. Något bränslevajsing eller strömkajko. De kom dit och jag kom tillbaka till ömma modern. Tyckte tom att den hade blivit lite bättre på vägen hem. Listade ut saker som att den var varmkörd och det var nog minsann det enda som behövdes. Kände mig som Roy och Roger där jag klurade.

Jag åkte inte hem dagen efter heller. På söndagen bar det av och i god tid ifall jag skulle hamna i vägrenen någonstans. På vägen hem pratade jag med maken i telefon och sa att jag tänkte åka till Volvo med den på måndagen så de kunde koppla in magisk utrustning i bilens dator för att hitta felet.

-Nämen serrö det behövs inte, sa maken, en sådan har jag.

VEM har snott min man och bytt ut honom mot någon som köper bulkpack med verktyg och billagargrejor till förbannelse? Han är INTE intresserad av bilar för hilvidde.

Jag kom hem, han kopplade in magisk grej och fick upp 5544345 felkoder som alla var relaterade till bränslet. Han tog bort felkoderna och startade om den och då FUNGERADE bilfan. Förlåt Pärlan. Man kan säga att jag hade kört omkring med bilen i felsäkert läge efter att den fick tuppjuck. Är det då för mycket begärt att den skall tala om för mig att jag gör det? Den talar ju om allt annat för mig?

Men jag kan viska lite tyst till er och ni som har fort- och felmän kommer relatera. Jag litar inte helt på den lagningen. Min plan är att smygåka till Volvo och be dem kolla. Frågan är ju bara vad jag skall be dem kolla?

-Jo bilen var kass i ett par dagar och maken har en sådan där felsökargrej som ni har och han rebootade och nu funkar den, men jag tror inte på det?

Det är ärligt, funkar ärligt?

Så, nu är jag hemma och inga magiska dansmöss hade städat under min bortavaro. Så himla tråkigt.

Efter en dag hemma, dvs igår frågade jag hur vi skulle göra med renoveringen eftersom jag är en smula trött på att bo i Fraggelberget. Det skulle visa sig att vi hade två helt olika problemlösningar. Om man skall tro maken skall vi fråga målaren vad vi skall ha för tapeter och det var sådant jag ville prata om. Jag vill ju fortfarande ha brunt och turkos. Han verkade tro att målaryrket är en slags diktatur.

Bortskämd jävel.

Jag hann alltså vara hemma i nästan en hel dag innan helvetet brakade löst. Det var nästan så jag längtade till Korsvägen en fredag eftermiddag.

Vad har ni gjort?

Förresten, det är ingen som har riktigt pålitliga diamantkänningar i Dubai och kanske skall åka dit? Det är hög tid för maken att kompensera med bra julklapp som motvikt till våg i julklapp och motionscykel i födelsedagspresent. Även om jag veeeeeerkligen skulle behöva det nu.

Jag (maken menade jag, han är så klart briefad om kommande storpresent) har läst ihjäl sig och det verkar som rätt personer i Dubai, då kan man tjäna en hacka. Fel person, då kan man lika gärna stanna på motorvägen en snöslaskig dag och göra business med vägpiraterna. Hjälp?


Posted in Klimakteriekossan by with 13 comments.

Comments

  • Karin says:

    Nu KL,imorgon seriös shopping i HK.Men allvarligt stå på dig eller ta dit någon för lite idéer,mot dumma män finns tyvärr inget botemedel hota annars med att tomten i.n.t.e kommer.Kul att du mår bättre!

  • MissK says:

    Nämen, vilken otur du haft. Hoppas nu både förskylning och axel är bra igen

    Själv har jag vart i Polen några dagar, vi var några som åkte en bussresa till Gdansk för att gå på julmarknad

    Fast den marknaden var inget att ha, vilket var lite tråkigt då jag hade hoppats på att fått köpt julklapparna till alla de mindre barnen, de stora barnen ( som blivit vuxna) får inga hårda paket, de får bara pengar & lotter då jag har brist på fantasi när det gäller de
    Fast vi hade 5 trevliga dagar iaf med massa snack och skratt

    Fanns isf ett köpcenter precis vid hotellet, men hittade bara något till minstingen där.

    Så får bli en sväng till Ullared idag istället och hoppas de har en EPA-traktor där då den näst yngsta önskar sig en EPA-traktor

    Dessutom fyller ena gudssonen år på fre som behöver både julklapp och födelsedags present

  • ia-Maria says:

    Trevligt att du frisknat på dig! Du saknas fort.
    Här i mitt Fraggelberg totalrenoverar vi kök för fullt. Inga diskussioner här heller, allt blir preciiis som jag vill 😉
    Not.
    Jag vill peta in lite “extras”, medan sambon är av försiktigare sort. Med gott stöd av dottern (jag menar förstås Tomten) kan det eventuellt bli fråga om en liten kupp från min sida. Kan tänkas att ett av skåpen huxflux byts ut mot en liten liten vinkyl 🙂

    Diamanter och diskussioner kan man aldrig få för mycket av! Stå på dig!

  • Shigura says:

    Härligt att höra från dig, du saknas! Ang inflammation i axeln, det har jag med jämna mellanrum, men med lite enkla övningar så får man upp styrkan i axeln och då håller den riktigt bra. Jag får mota med lite Iprenkurer någon gång om året nu bara. Och det är enkla övningar, jag lovar, jag är den lataste människan på den här sidan polcirkeln! Om det nu skulle vara så att det är något återkommande menar jag.

  • PJAK/Anna says:

    Äntligen och du lever! Skönt.

    Du får väl göra som jag. Räkna ut hur många våder som behövs. (Enklast är att mäta höj och bredd på väggarna så kan affären hjälpa dig med antal rullar.) Sen åker du till en affär med tapeter och köper dem du vill ha. Sen är det bara att åka hem och lägga dem på bänken. Kan ju vara synd att inte använda det som redan finns i huset 😉

  • B-M says:

    Håller med föregående talare! Köp hem de tapeter du vill ha 😉

    • Victoria says:

      Fast det funkar inte. Inte i hjärnan på mig. Det är hela huset som skall målas och tapetseras någorlunda tidsenligt och jag blir tokig för att vi inte har garderober. Jag är van vid målare med tålamod och lite inredningsarkitekt i sig. Vi får se. I värsta fall får jag säga åt min lille gölligt tålmodige målare från Gbg att komma hit. 🙂

  • Markattan says:

    Fast du ska nog inte åka med bilen till verkstad och tala om att sämre hälften kan diagnostisera bilen själv… Kan bli trubbel de luxe.

    Markattan

    • Victoria says:

      Får man inte ha självdisgnosticerande prylar? Det trodde jag. Hur som spelar det inte så stor roll för jag har inte gjort det än och när jag gör det åker jag till oskvallrande kompis. 🙂

  • i min värld says:

    Välkommen tillbaka från influensor och annat dravel!
    Hm jag hade nog tagit bilen till en firma i smyg o sagt att sämre hälften hade roat sig själv.
    Just nu har jag operation övertalning hemma också, ny soffa tack! Än har jag inte lyckats men skam den som ger sig. Mannen tyckte att vi skulle köpa en djupmätare istället?! Sen blev det helt plötsligt ny plotter och givare istället? Hmmm. Djupmätare ok för det har vi inte någon och det kan ju vara lite käckt att slippa gå på grund om man ska ankra i någon naturhamn eller vik nånstans men resten då? Plotter har vi ju redan dock inte så avancerad….
    Mot dumma äkta män finns det nog ingen bot tyvärr mer än att stå ut och skaka väldigt kraftigt på huvudet för att säga nej till de värsta dumheterna. *suck*

    • Victoria says:

      Åhå. Jag ser vad maken gör! Han har hamnat i båtprylintresseklorna. Stackars stackars dig. Det är svårt att ta sig ur dylikt beroende.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.