Det är ju tur att man har hund när man behöver tassvård.

För vi hade aldrig haft Klorhexidin, kompresser, Jodopax och sparris hemma annars. Men för de små yttebytte raringarna har vi allt och lite till. Såklart. Det råkar ju bara falla sig så att alla tvåbeningar behöver det oftare än fyrbeningarna. Faktum är att jag inte ens minns när en fyrbening faktiskt slog sig sist och verkligen behövde pussar på det onda och omvårdnad (peppar peppar), däremot minns jag senast vi använde det på en tvåbening. Gången före det med.

Ser ni den här grejen? Den ser kanske inte så stor ut, men om man tänker att slangen som skall sitta inuti grejen med gängorna är ungefär som en trädgårdsslang i storlek. Då kanske man lättare kan relatera till storleken på grejen med gängorna. Dessutom ger jag mig fan på att någon, i lönndom, har skickat iväg gänggrejen för att slipa dem knivsvassa. För det var de, skulle jag bli varse.

img_3114-jpg-1

Maken skulle hämta några humrar och jag skulle springa efter maken och skrika på honom om glömd sak efter att han hade stängt ytterdörren bakom sig. Givetvis låg gänggrejen mitt på trasmattan i hallen. GIVETVIS. För det är ju inte så att det finns en hel lada att lägga TILL EXEMPEL gängrejor i? Nej nej, i mitten av hallen är ett typisk gänggrejaktig ställe.

Det gör jätteont att trampa ner delen med hårdhud under lilltån rakt ner på sylvassa gängor när man går med infanteristeg för att hinna efter, så ont att jag inte fick fram ett ljud utan bara avbröt uppdraget och lommade in på toaletten för att inte bloda ner hela hallen (lätt överdrift, möjligen halva). Det som retade mig näst mest var att jag inte kunde se deformationen eftersom jag inte är tillräckligt mobil generellt för att titta under lilltån. Finns inte en chans att min kropp kan konfigureras för att se något som är undertill 178 centimeter nedanför syncentra.

Ett par varv med toapapper runt foten och soffläge medan jag väntade på maken och humrarna.

fotvard

Klorhexidintvättat sår med omplåstring är det närmaste jag har kommit fotvård på väldigt länge.

Nu skall jag sluta vara en pipig tant och berätta om det jag egentligen skulle berätta. Det Stora Ljuskriget som inföll när jag och maken blev sambos. För övrigt exakt samma dag som vi bestämde oss för att bli ihop. Jag kom med övernattningsväska och åkte aldrig mer hem.

Klart jag hade varit hemma hos maken innan, men antingen har jag inte funderat över det eller så har det inte varit stearinljusrelaterade besök. Men tjena tjena mittbena, det skulle visa sig att han hade ljusstakar i alla möjliga och omöjliga storlekar och former. I alla rum utom datorrummet. Snubben hade till och med en kandelaber. Eftersom vi blev ihop en höst eldades det nästan orimligt mycket stearinljus och eftersom vi åkte till USA en månad efter att vi blev ihop raidade jag alla Yanke Candle-butiker som fanns. Det visade sig att han inte hade koll på doftljus. Han hade tydligen testat något från Ikea, men slängt eftersom det luktade fejkäckligt. Nu gick han bananas tillsammans med mig inne på Yankee Candle, det mesta var vi rörande eniga om, som man skall vara när man är nykär. När han började fylla kundkorgarna med fel sorts bildoft tyckte jag nog att han överdrev, men i alla fulla fall kom vi hem med minst en resväska full med produkter från Yankee.

När vi skulle ställa ljusen där ljusen skulle vara visade det sig att han hade mer än ett skåp med stearinljus. Flera skåp, flera sorter, väldigt petig med vilka ljus som skulle köpas var. Han ägnade minst en lunchrast i månaden åt att fylla på stearinförråden och jag blev doftljusansvarig.

Sedan var det ju som det var och vi lämnade hans ställe och flyttade in i mitt hus där mitt ex huserat i ett halvår efter att vi separerade. Exet ville flytta. Maken och jag bodde redan ihop och jag ville inte göra mig av med huset och absolut inte ha två hyror. Maken hade stor och dyr hyresrätt, så valet var rätt enkelt.

För att kunna flytta in var vi tvungna att göra en ordentlig utrensning. Verkligen en sådan där släng tjo i alla små skrymslen och vrår. Då hittade maken mina stearinljus i ett skåp. Ett ledset litet paket från Ikea. Det var allt jag ägde. Paketet var till och med dammigt, så sällan tände jag stearinljus med andra ord. Värmeljus till alla mina vax- och oljekrus hade jag däremot i mängder, och såklart doftljus.

Det här hånar han mig för fortfarande. Han kan inte förstå på någon intellektuell grund att det existerar människor som har dammiga ljuspaket.

Jag skulle vilja vända på situationen och tala om att jag inte tror att det finns överdrivet många män som springer omkring och tänder sin takkrona, kandelaber och gud vet vad med så fort man kom hem från jobbet?

Trots tiden som passerat får jag fortfarande inte lov att köpa några andra stearinljus än värmeljus. Och doftljusen.

Vi sitter fortfarande in rummet med Tigerliljeljuset på ett lite Ernstigt vis. Och jag skall låta hälsa att alla ljusen jag valt fick med beröm godkänt. Om det finns doftgrejor till bilen är maken spekulant. Även han hatar Village Candle, men eftersom han inte klarar att slänga saker som inte är slut så löste vi det genom att ge bort alla som inte var tända (förlåt alla som fick våra skitljus) och de som var kvar gjorde vi slut på på båten när det inte var sommar och man inte kunde ha öppet.

På fem kvadratmeter med stängda fönster hittade vi enda fördelen med doftljus som luktar skit och inget alls.

Så, vad har ni för relation till ljus och sådant? Här gränsar den nästan till osund?


Posted in Dagens aktivitet, Klimakteriekossan, Mannen i mitt liv, Pest och kolera by with 25 comments.

Comments

  • Marie says:

    Värmeljus brinner här varje kväll som jag är hemma. Doftljus ibland, men jag är för snål för att elda Voluspa, YC och andra såna dyrljus. Mitt defekta doftsinne tycker att IKEA duger gott om det ska vara mer än bara stearin. Har ingen personlig erfarenhet av VC och dess kvalitet, men du hade gärna fått slänga ett sånt åt mitt håll om det finns nåt som är kvar. 😉

    • Marie says:

      …och tassvård behöver vi alla ibland. Du har en omtänksam make som lägger om sår på oåtkomliga ställen.

    • Victoria says:

      Men du, om du vill testa och är snål, köp Yankees eller Voluspas vaxkakor (eller Yvelis, jag tyckte jag såg att hon hade det med även om jag fokuserade på ljusen) och ha i ett aromakrus. Yankees kan man ju tända om så många gånger att det nästan är löjligt innan det tappar doften. Och när det tappar häller jag på lite doftolja från Body Shop. De har, i min värld, absolut godast olja och jag har en hel neccessär full.

      Har tyvärr inte ett enda kvar 🙁 De har varit slut i en evighet. Annars hade du såklart fått. Men sluta snåla på doftljusen. Det är ju någon slags livsglädje. Som god mat fast i näsan?

  • PJAK/Anna says:

    Frågan är om jag inte hade tvättat med jodopaxen först…… De däringar gängorna är inte att leka med. För att inte tala om alla kem som har passerat gängorna under tillverkningen och inte blivit borttvättade……

    • PJAK/Anna says:

      Och doftljus klarar inte maken. Så ett icke brinnande åt gången fixar han. Favoriter så här långt är doft av syren, gröna äpple samt apelsin med nejlikor. IKEA’s är lagom starka eller svaga hur man nu vill se det. Om man inte eldar dem….

      • Victoria says:

        Jag köpte ett som var syren och…något mer nu. Det hamnar nog som nummer två på luktagottlistan. Mest för att syren doftar outstanding och att det var svärmors favorit för då var sommaren på väg.

        Luktar inte Ikeas väldigt mycket och hejdlöst artificiellt oavsett om det är tänt eller inte?

        • PJAK/Anna says:

          Syren och gröna äpple är helt ok så länge man låter pappersskivan ligga kvar…… Fast nu är det ju så som så att jag inte har så bra doftsinne sedan min kortison tubehaler utgick från det svenska apoteket….Och tyvärr kräver det läkarrecept. Kan ju inte sno hur mycket bricanyl och pulmicourt från mina syskon….

    • Victoria says:

      Neeeej. Nu struntade vi ju i Jodopaxen. Vi får tvätta igen imorgon. Nu gör det för ont.

  • Shigura says:

    Doftljus har jag precis börjat med (alltid tyckt att alla doftljus var så sliskiga) och fastnat för Voluspa och något annat märke jag fick av bror och svägerska för något år sedan. Annars är det mest värmeljus som gäller i alla ljuslyktor, fast efter att vi nästan eldade upp badrummet för något år sedan (tur vi har snälla grannar som reagerar) så blev jag lite nojig med tända ljus, men i somras hittade jag ledvärmeljus på Ikea, underbart till lite udda placeringar av ljuslyktor!

    • Victoria says:

      Tack, du är ett vandrande exempel på att de som ogillar doftljus har haft otur. Pappa hatar dem. Men märker inte att jag ALLTID har ett tänt, trots att han påpekar att han SPYYYR när han känner doftljus. Voluspa har så många nu som doftar ljuvlighet att jag döööör. Har du testat det med Prosecco något? Jag har den och Crisp Champagne i sprayform också, och brukar spraya sängen på morgonen så doftar det mumma när man skall sova.

      VAD hände i badrummet???

      • Shigura says:

        Crisp Champagne och den med bellino har jag provat hittills. Spray till sängen måste jag testa! Badrummet ja, vi kom hem till strömavbrott en kväll i november för två år sedan och tände ljus lite överallt för att se vad vi gjorde. Efter ett tag kom strömmen tillbaka och vi glömde bort ljuset i badrumsfönstret, till saken hör att just det ljuset var ett ljus köpt på Vasamuseet gjort av tjära, så det stod och brann och blev övertänt. Som tur var hade grannen sin hund i trädgården (I love hundägare!) och när de släppte in henne tyckte de att det lös konstigt i vårt badrum så de knatade över till oss och frågade vad vi hade för konstig lampa. Som tur var kom de i tid, så det enda som blev skadat var fönsterbrädan.
        Och det var inte jag som köpte det ljuset, fast det luktade gott. Definitivt inte sliskigt.

        • Victoria says:

          Men fy fy fy så vidrigt. Och tack gode Gud för grannarna!

          Kolla PV, sist jag kikade där (=varje dag) fanns spray. Man kan såklart använda den som vad som helst, men jag kör lakanen så det känns extra lyxigt när man lyfter täcket.

  • Karin says:

    Här hemma eldar vi Fragonard,Durance,Voluspa och warm cotton från Clean.Just nu eldar jag inget alls för att jag är på väg till KL&Aussiland……Kram och lycka till med foten(hoppas hummern var värd det)

  • MissK says:

    Har nästan en hel kartong med massa Teljus och Votivljus från PartyLite dels fått och dels köpt som jag glömmer att elda utan blir att jag mest eldar vanliga värmeljus de ggr jag tänder ljus, blir inte så jätteofta

    Aldrig testat varken volospa lr YC ljus, däremot testat VC ljus fast de har varit lite för starka så de har eldats på balkongen istället för inomhus

    • Victoria says:

      Om du tycker vc är starka kanske du är lite känslig mot dofter? Gillar du mycket parfym? För, om du inte valt helknasig doft så luktar de minst.

  • B-M says:

    Här är det YC som gäller, tycker de är såå mycket bättre än VC. Brukar ha väskan fullpackad med YC-ljus när jag varit i USA 😉 Nu går de ju lika lätt att köpa dem här i Sverige, men de är mycket billigare over there.
    Gillar även Voluspa och Bruka designs doftljus. Klarar INTE av de billiga doftljusen från t ex Ikea, de får jag huvudvärk av då jag tycker att de doftar så himla konstgjort!

  • tigerlilja says:

    Åh! Här läser man äntligen efter flera dagar utan dator och så hade du hittat det där doftljuset under tiden – hilarious, som man säger numer! Stod i går på Stanstead och luktade på diverse doftljus, men efter mina erfarenheter med makens luftfuktare, som han droppade ‘tropisk havsbris’ i, och då blev jag galen, så jag har aldrig kommit in i doftljusträsket.

  • ia-Maria says:

    Kan man ha ett hat-kärleksföfhållande till doftljus?
    I så fall har jag det.
    När jag går på Ikea och sniffar på alla dofterna luktar det himmelskt, men när de tänds hemma luktar de kemisk parfym och får brinna i max en kvart.
    Sedan pallar jag inte!
    Senaste köpet var turkost glas m tre vekar i. Ljusmassan åkte ur illa kvickt och ersattes av blockljus från Åhléns i vanligt stearin.
    NU har jag dock hittat en doftsort på blomsteraffär i grannkommunen… 5 mil bort…
    Sparkling Rain från nån “Gilbert”. Jag låtsas att det luktar som Crisp Champagne från Voluspa. De kostar iaf lika mycket. (Allra helst om man räknar med 5 mil enkel resa vid kommande inköp)
    Sen tycker jag faktiskt om spraket av WoodWick.
    Och ja jag vet att de sotar – mycket.
    Men i brist på öppenspis så är det priset som får betalas.

  • i min värld says:

    LIte purk blir jag ……skrev en kommentar sen blockade min arbetsgivare mig och sa att du inte var tillåten att surfa på och idag funkar det som vanligt *muttrar*
    Men som sagt ljus högt o lågt är helt ok, jag hade gärna bränt lite doftljus också men mannen sitter gärna i mörker 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.