Cravings!

Och det har inget alls med kläder att göra. Det är dags för Veckans Valpar som är elva dagar och nästan har börjat öppna ögonen.

Som vanligt ligger ett helt knippe valpar och sover och käkar.


Jag skall bli portugistvalp i mitt nästa liv, den saken är klar.

När man har käkat blir man full. Det blir i alla fall människobäbisar och jag antar att just det inte skiljer sig åt nämnvärt. Däggdjur som däggdjur.

Dessutom ser man ju på den här lille svarte att han är lika packad som jag hade varit efter tre Long Island Ice Tea och ett par öl.


Det är bara parkbänken som saknas för han har däckat.

Sedan har vi kärleken, hundar måste födas med hjärtan stora som containerfartyg och det går aldrig över, de älskar förbehållslöst resten av livet. De älskar sin biologiska mamma.


De älskar sina alla syskon samtidigt.


Två bröder älskar varandra och håller ihop.


Ibland kanske de bara älskar ett syskon i taget.



(Sedan blir de stora och älskar smutstvätt)


Men de älskar faktiskt sina adoptivföräldrar också och hade gärna burit omkring dem i munnen om det inte hade varit fysiskt omöjligt. Det är det tack och lov inte.

Sedan blir de åtta veckor och flyttar hemifrån. Alldeles ensamma i världen till de mest konstiga familjer och så här såg det ut när vi hade varit i Skillingaryd och hämtat Liten. Ömma mamman och styvfadern hade passat en intet ont anande Stor.

Liten var verkligen liten, med spaghettiben och inget namn än. Men lika snäll och lugn som han har fortsatt vara.

Jösses Amalia vad det värker i valptarmen. Men jag minns även att jag tyckte det var dödsläskigt för jag kände ju inte Liten, jag kände ju bara Stor och jag trodde aldrig att jag skulle lära känna en hund till lika bra. Trots att jag hade två flickor innan det och visste att det inte var sant. Även om det var väldigt nära att jag lämnade tillbaka den första lipsillsflickan som vägrade lämna sovrummet på en vecka och bet mig varje vaken sekund.

Stor var likadan, fast han sov aldrig någonsin. Vilket slutade med att jag klädde in soffan med kompostgaller för att sätta mig själv i fängelse. Liten var en ängel om man bortser från att han ville leka klockan 04.30 varje morgon. Och det var lögn i helsike att få honom att somna om. Tik nummer två var en tuff brud som bet dåvarande sambon i fingret när vi hämtade henne för att han skulle ta hennes minimala tuggpinne.

Mina gullefjun.

Hur många mer katter och hundar kan man ha utan att bli betraktad som galen?

(Bäbisbilderna är knyckta av Mighty Quinn Kennel såklart)


Posted in Hundarna, Klimakteriekossan by with 22 comments.

Comments

  • i min värld says:

    Som ren upplysning så får man ha precis så många katter och hundar som det är nödvändigt utan att anses galen, nödvändigheten avgör man helt och hållet själv 🙂
    Jag sitter här och förbannar att jag inte har råd att gå i pension/gå ner i tid för då hade jag köpt mig en valp genast. Nu får jag njuta av bilder och vänners vovvar så länge 🙁
    Som sagt innan finner jag ingen mening med att skaffa hund och lämna den själv/på dagis, min hund ska präglas på mig, ingen annan. Just nu saknar jag hund så det värker i mig med, helst vill vi ha en vinthund av något slag, helst Saluki eller Borzoi men de är för stora för båten så det måste vara en mindre modell och de är jag inte fullt så förtjust i, möjligen whippet men njäää. Sen ska de vara så stora att jag kan ta med dom ut på en löprunda också. Äh får väl se vad det blir av det hela det är många år kvar till pensionen har min arbetsgivare upplyst mig om *suck*

    • Victoria says:

      Vad BRA. Maken påstår ju att en tredje är galet. För då får vi aldrig mer hundvakt. Men de FÅ ggr vi behöver det får väl mitt hjärta brista och någon av dem får bo på kennel. Kompromisser minsann. 🙂
      Om man inte behöver lämna på dagis när valpen är ung och det inte är många och långa dagar (och rätt sorts galenpanna till hund) kan det vara bra tror jag. Min kusin hade sin hund på dagis på fredagar och det var enda dagen kusinen inte behövde slips (casual Friday). Så fort jycken så frånvaron av slips på påklädd husse gick han bananas. Dagisdagen var som en tripp till Liseberg 🙂 Men i helhet håller jag med. Jag spenderar ju löjligt mycket tid med djuren. Och det är nästan alltid alldeles underbart. Dessutom får de vara ute extremt mycket utan att vara hundgårdshundar (det klarar jag inte heller). Att ha hund som bara går i koppel och sover i sin korg sin korg inomhus någonstans ser inte så kul ut?

      • i min värld says:

        hm vi hade ju fått ha hunden på dagis fem dagar i veckan och lååånga dagar eller iaf fyra dagar i veckan och det är lite för mycket för min del. Förr i världen löste man det med ungar och ibland en granne och då hade vi en hund som typ inte brydde sig om han var själv. Numera har ungarna flugit ut och grannarna är bortbytta mot andra icke hundvänliga människor.
        Vete sjutton vad det blir för ras men även portis är ett alternativ 🙂
        Hundar ska vara ute och lösa så fort möjlighet ges, inga hundgårdar här inte. Möjligen ett staket runt tomten så de kan vara lösa där.
        Du får dumpa hundarna hos mig, jag kan ta alla tre utan problem eller så flyttar vi in hos dig under tiden ni är borta. Jag är van vid landet så det är inget problem 🙂

        • Victoria says:

          Ingen som kan gå hem på lunchen? Då blir det ju fyra plus fyra timmar ensamma med en långis i mitten? Eller så skaffar du två, de är aldrig ensamma. 🙂
          Och JAAAA! Världens bästa idé. Vi semestrar, ni passar torp och traktorer. Gud vilken ljuvlig lösning, det är ju verkligen värdelöst att lämna bort dem. Och krångligt. När kan vi boka resa?

          • Anette says:

            Bara boka ni får jag bara ett par veckors förvarning. Vet att vi tänkte ta en veckas ledigt i maj vecka 20 tror jag det var 🙂 men det ligger kanske för långt fram?
            Jag har tyvärr bara en halvtimme lunch o sambon jobbar på annan ort så han hinner aldrig hem. Så det lär få vänta till pensionen :-/

    • Victoria says:

      PS: vaddå vinthund, skall du inte ha portis? 😉

  • Hondjuret says:

    Ett vännerpar har nio katter. Där går gränsen om man inte skall starta kennel. Huruvida dom är smått galna eller inte tror jag inte att jag skall diskutera. He he!
    Just ja, dom har en iller oxå. Och hade till nyligen hund (som tyvärr var tvungen att vandra vidare 🙁 )
    Men alltså.. galen? Du? Har vi inte passerat det stadiet redan? 😉

  • MissK says:

    Vidhåller fortfarande att kan maken komma med massa fula saker som t ex traktorn så har du all rätt att komma med en en supersöt liten vovve. För de är ju iaf oemotståndliga jämfört med en traktor (Sorry maken, men valparna vinner över dina prylar) 😀

  • Bibbi says:

    Jag vill också haaaa! De är ju så gudomliga så man nästan blir sjuk.
    Tack för bilderna. Jag behövde något uppmuntrande. Åkte hem från jobbet med en jäkla huvudvärk p.g.a förkylning så nu sitter jag i soffan och surfar runt. De där vrålsöta valparna gjorde att det lättade lite.
    Kram

  • tigerlilja says:

    Åh dom bilderna! Jag tittade lika entusiastiskt på filmer från kenneln sonen köpte sin ljuvliga hund. Och filmen på Stor och Liten var hur rar som helst!

  • Gina says:

    Så länge inte antalet djur överskrider bostadsytan i kvadratmeter skulle jag säga. Jordbruksverket har en helt annan syn. Sorry att jag varit dålig på att kommentera trots att jag varit på besök “hos dig” varje dag.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.