Poesi och flygplan (BOKTÄVLINGEN)

6 kommentarer

Alla säger ett unisont “DET var på tiden, hur långsam får man vara egentligen?”.

Hundarna åt upp läxan? Svarar jag. Sedan säger jag förlåt såklart. Det borde inte tagit en månad.

Juryn har i alla fall kommit fram till ett beslut, och det var inget lätt beslut enligt Bokhandlerskan. Poesi är inte alltid lätt och den vinnande dikten lyder som följer:

Kära Agnes!
Med örat mot väggen mot psykopaten,
känns det fint att finnas en dag till?

När man läser den utan parenteser och författare och allt det där får i alla fall jag lite skrämselgåshud. Till och med ganska mycket skrämselgåshud.

Författarinnan till gåshudsdikten var Ella-Bella Messerschmitt och jag har mailat idag.

Det finns en nästan lika rysligt bra tvåa, för det var tydligen svårt att välja mellan Ella-Bellas och den andra. Men än så länge behåller jag den andra dikten för mig själv.

Och nu vill jag att ni skall lyssna noga, för en av anledningarna till att det tog lite tid och att hundarna åt upp tävlingsresultaten var att vi velade lite fram och tillbaka med prisutdelningen. Författaren är nämligen en rätt cool snubbe som har gjort mer saker än vad vi andra möjligen funderar över och en del av sakerna är även märkligt motsägelsefulla.

Nabrink1 copy

Märkligt är nog nyckelordet. Och oväntat kan tyckas. Han har varit bankdirektör, pilot och racerförare, och säkert en himla många fler saker. Nu är han läskighetsförfattare.

Mikael hade en tanke om att ha prisutdelning i ett flygplan med vinnaren, Bokhandlerskan och mig. Eller samma laguppställning fast prisutdelning på udda fik. Det hade varit fantastiskt roligt, om det inte lite stupade på att folk inte bor i just vår kommun.

Men då tänker jag så här. För mig är det ett pris i sig att vinna något och få det överlämnat i ett flygplan. Om vi skulle ha en sådan boktävling med de premisserna, är det något som skulle locka er att komma hit för mottagande vid eventuell vinst? Det vill säga, skall vi ha en sådan tävling? Nu när jag har läst Psykopaten vill jag såklart hemskt gärna att han skall följa med också. Den otäcke omslagspojken alltså.

Vad tror vi om det? Att inte bara vinna en bok, utan även dejt med författaren och en flygtur?

Det kräver ju en del, av alla inblandade, så nu vill jag ha massor av svar för att i så fall genomföra det.

I just den här tävlingen blir alltså priset “bara” boken som det var tänkt från början och ett stort grattis till Ella-Bella (du har fått mail).

I nästa tävling kan det bli lite hur som helst?


Postat 17:01 i Funderingar, Klimakteriekossan, Tävling Schmävling av
6 kommentarer

Nu tänker jag vara lite märkvärdig här

23 kommentarer

För jag köpte faktiskt två inredningssaker när vi var på Koster. Visserligen saker som skall stå utomhus, vilket gör det till utredningssaker? Men oavsett!? Jag handlade två prydnadssaker. Som jag valde med omsorg och placerade med samma noggrannhet som en hjärnkirurg opererar.

Då får man vara både lite mallig och märkvärdig va? Och visa sina fina saker för att imponera på er?

Låt mig presentera Flora Flamingo. Hon står och vaktar utanför ytterdörren.

IMG_1029

Efter noga övervägande och ett par flyttar hamnade hon där i alla fall. Bredvid brännässlor och mossa och annat lösaktigt gräs. Och hon är fin.

Jag köpte även ett vindspel. Där gick jag dock inte efter utseende alls, enbart efter ljud. Den med absolut vackrast ljud var inte till salu så jag fick köpa den med näst vackrast röst. Och så hängde jag upp den i smyg. Eftersom jag inkräktar lite på makens inredande här, och jag vet inte om det är positivt eller negativt att han faktiskt tyckte att båda sakerna var fina.

IMG_1035

På fredag skall nämligen hundraåringen klättra ut genom fönstret och komma till torpet för första gången. Mormor är ju inte så rörlig numera, men till Strömstad brukar hon komma och så stannar vi på båten. Att ta sig till lägenhet tre trappor upp har inte varit aktuellt. Nu skall både hon och mamma skärskåda torpet med vit handske. HAHA. Det spelar ingen roll om vi dammsuger tio gånger om dagen pga springande hundar. Eventuellt får de utegångsförbud ihop med Mini från och med imorgon och måste de nödvändigtvis ut får det bli med skor på fötterna.

Om man bortser från att morgondagen kommer ägnas åt att skrubba med tandborste bakom elementen känns det som en lite glad vecka. Det var flera år sedan jag ägnade mycket tid åt att fynda kul och BRA grejor på eBay, det har jag gjort nu och en sak landade idag och resten skall landa i veckan om allt går planenligt. Ett alldeles nytt och skinande roseguldglittrigt fodral till telefonen, enkom för att fånga Pokémons med.

IMG_1014

Passar utmärkt till min rosa telefon.

Jag har beställt tankini av Behå-Helene (ifall det händelsevis skulle bli så varmt i vattnet att jag badar), när jag letade igenom lägenhetsgarderoben hittade jag en klänning med ett par år på nacken i exakt samma färg som mina tjusigaste stövlar och så har jag köpt knytblus hos Plain Vanilla och nu väntar jag på den snyggaste blusen jag sett på länge.

Den blusen är så snygg att jag storknar faktiskt.

Screen Shot 2016-07-20 at 21.57.21

Nu börjar jag bli redo för båtsemester.

Det hänger väl i och för sig mest på tankinin om jag nu skall envisas med att bada.

Men den här veckan borde bli en sådan där vecka som det kommer bli kul att öppna brevlådan. Även om jag såklart lärt mig att aldrig ropa hej före bäcken.

Först skall jag sova lite bara.


Postat 22:13 i Klimakteriekossan, Shopping av
23 kommentarer

Snabb fråga apropå röster

12 kommentarer

Man läser ju ofta mer än en blogg antar jag? Personligen läser jag nog väldigt få i jämförelse med andra, men de jag läser är jag sjukt trogen. Sedan har jag en hög med bloggare som jag kan glömma av i flera månader och glatt komma på att jag inte har läst på ett tag vilket betyder att jag har massor av läsning för att komma ikapp.

Äh. Nu kom jag av mig. Som vanligt. Jag skulle inte skriva om antalet bloggar man möjligen läser, utan hur man läser. Som vanligt funkar inte min rubrik för det blir aldrig snabbt. Jag är inte snabb.

När jag skriver ett blogginlägg hör jag ju min egen röst i huvudet. Såklart. Eftersom det är jag som plitar ner orden.

Problemet (som egentligen är ett icke-problem ända till jag skapar en fundering kring det) är ju att man läser alla andra bloggare med sin egen röst också. Eftersom man sällan har författarens egna röst att tillgå, man har liksom aldrig hört den. För mig är det så självklart, det fanns ju inget alternativ på forntiden när bloggen blev ett hett socialt media. Det var med min röst jag började läsa andras underfundiga formuleringar och det är fortfarande med min röst jag läser.

Man kan utgå ifrån att det inte riktigt är så längre med tanke på att det finns YouTube-stjärnor och poddar. Och jag har precis hittat en ny (för mig) blogg som jag gillar jättemycket för att hon är skitsnygg och har en lika snygg kille och båda lever ett skitsnyggt liv tillsammans och trots det verkar de löjligt trevliga. Ingen skitenödighet i varken blogg eller videoklipp. Janni Delér heter hon, för den som skulle råka vara nyfiken.

När jag läser hennes blogg blir det lite fel i huvudet på mig, för jag vet ju hur hon låter eftersom hon petar in vloggar ett par gånger i veckan.

Till och med jag har ju faktiskt börjat lägga ut mer och mer filmer och det känns mindre onaturligt för varje gång. Nu senast lade jag ju även på ett röstspår (och fick värsta finaste komplimangen för min gräsliga röst som jag har ägnat så många år åt att skämmas över) och då började jag fundera IGEN. På samma sak som jag har funderat på innan.

Hur läser ni?

Alltså, till exempel är Backman en blogg jag glömmer av i perioder. Mest kanske för att han glömmer av sin egen blogg i perioder. Sedan kommer jag på det och fnissar högt och förtjust åt dårskaperna.

Han är skånsk. Det betyder att bloggen är skriven på skånska. När jag tänker på det sparkar hjärnan bakut på mig. Eftersom jag läser den på typ göteborgska.

Ni hajar vad jag menar och vad det är jag funderar över? Det stämmer liksom inte.

Den här bloggen, liksom många andra bloggar, hade noll ljud till en början. Hur konstigt var det när den fick röst och kroppsspråk?

Och visst läser ni alla andra bloggar med egen röst i huvudet?

Eller är det bara jag som lägger för mycket tid åt att fundera på helt onödiga saker?

Nu skall jag återgå till ytterligare onödiga funderingar. Jag fick magsjuka igår förmiddags och har tyckt väldigt synd om mig själv i ett dygn. Det finns få saker som är så ovärdigt och äckligt som magsjuka. Framför allt ovärdigt. Och kanske även lite onödigt när det är fint väder.

Men jag har sett ett tiotal avsnitt av “Once upon a time” åtminstone.

#positivttänkande


Postat 12:41 i Funderingar, Klimakteriekossan av
12 kommentarer

Någon mer som fastnat?

11 kommentarer

Det är fortfarande ganska mycket sofflock här, men vädret har för all del bättrat sig.

Från och med imorgon skulle jag vara ledig. Helt ledig var tanken. Helt ledig om man bortser från några saker som blev kvar i surdegen (fast det är ingen sur deg, jag gör bara roliga saker). Men vem kan säga nej till kamrat krogägare när han ringer och ber det snällaste han kan. Trots att det är söndag. Och att jag kanske inte hade svarat om jag visste vad han ville. 

Nu ryker morgondagen. Antagligen även övermorgondagen. Det ingick inte i planeringen på sofflocket.

Ikväll tog jag mig ut åtminstone. Sällade mig till skaran.


Utan att fånga ett enda liten varelse. Trots att jag säkert gick förbi tio gym. 

Spelet måste vara sönder.

Och fråga inte ens om namnet. Jag provade en miljon bra namn utan att få kontakt med servern och sen när jag blev sur och skrev något jag inte ville heta, då fick jag minsann jättemycket kontakt.

Någon mer som har provat?

Jag är mest sur över att det inte finns något i skogen. De borde finnas i skogen. Sex rådjur passerade vägen en i taget när jag åkte hem, men inte en enda Pokemon.


Passerade, överlevande och jag var så förvånad över antalet och att en var svart att jag inte fick fram kameran snabbt nog.

Det är ju helt utan rim och reson.


Postat 23:23 i Dagens aktivitet, Klimakteriekossan av
11 kommentarer

Ni vet den där känslan när man inte har pratat på ett tag?

19 kommentarer

Då går man och drar sig för att ringa det där samtalet för att man har dåligt samvete. Sedan skjuter man på det lite till. Den känslan har jag haft sedan igår för igår hade jag kunnat åstadkomma något slags skriftligt. Planen var att jag skulle göra det också, men jag sköt på det. För att vi inte har pratat på ett tag och det är enbart mitt fel. Förlåt.

Dessutom var vi ju ute med båten i tisdags (eller vilken dag det nu var?) och jag hade filmat massor för att ni skulle få haka på. Men jag hann inte redigera det innan jag började känna mig lite uschlig, som mormor säger, och då fick jag dåligt samvete över det med. Har man lovat att man skall få haka på båttur duger det ju inte att komma med ett halvdant inlägg utan båttur?

I vilket fall som helst så mår jag inte helt hundra än, men jag känner mig inte sjuk. I flera dagar har jag gått omkring och känt mig som om något skall bryta ut, men inte gör det. I torsdags försökte jag vila mig på topp igen och gick och lade mig igen efter lunch utan att gå upp mer på hela dagen. Det funkade sådär. Och idag har jag migränkänningar för andra gången på nio månader. Förra gången blev det åska, det återstår att se vad det är för väder huvudet larmar om den här gången. Fascinerande att botox kan ta bort både migrän och spänningshuvudvärk men tydligen inte väderskalle.

Det finns med andra ord inte så mycket att berätta med tanke på att aktivitetsnivån har varit och fortfarande är lägre än Glocalnet. MEN! Jag har gjort klart filmen från båtturen idag, dessutom har jag handlat lite online och så tycker jag att Facebook är ett befängt hånfullt socialt media. Mycket mer än så har jag inte åstadkommit.

Facebook hade ju antagligen en vacker tanke bakom sitt “dagens minne” eller vad det nu heter? Ibland är det fantastiskt fiffigt med de där minnena som presenteras. Härförleden påminde de mig om vårt förlovningsdatum till exempel, och fick mig att framstå som en sjusärdeles fru som mindes nioårsdagen av vår förlovning. Vem minns sådant utan hjälp?

Men idag var det hånfullt. Vid närmare eftertanke kan det ligga till grund för huvudvärken faktiskt. Oj så irriterande det var.

Den här bilden slängde de upp i ögonhöjd och utropade glatt att “DET HÄR GJORDE DU IDAG FAST FÖR TVÅ ÅR SEDAN”.

seedoo

Sommaren 2014 alltså. Den där sommaren som bara blev varmare och varmare och varmare och jag till och med badade. I princip vindstilla och 35 grader varmt varje dag och på just den här bilden är den lilla gula båten utlånad till kamrats fartglada dotter och hennes kompisar.

Det här fotot på båten tog jag nu.

IMG_0952

Båtar skall vara i vattnet när det är juli månad. De skall inte stå på tomten för att de har varit trasiga i nästan två år. Särskilt inte i hällregn och samma temperatur som på julafton 2015. Igår var det ju kanonväder, jag satt ute i säkert en timma och fick lite solbränna väldigt lokalt på höger överarm och även lite i urringningen.

Men det finns en liten solskenshistoria om den förbaskade båten också.

Förresten, apropå inget alls, jag fick lära mig förra helgen att man aldrig skall uppge för sin bankman att man har båt om man vill låna pengar. Tydligen räknas inte båtar som “egendom värd pengar” på banken, utan snarare som “egendom som kostar pengar när de går sönder”. Om det inte hade varit så sant hade det faktiskt varit skitroligt.

Jo, solskenshistorian. Den lilla gula båten gick ju sönder för två år sedan och jag vet att jag berättade det när det hände, men ingen begär att man skall komma ihåg det efter så lång tid. Den korta versionen; växelspaken har fastnat på full gas. Det vill säga, full gas fram och full gas bak. Att krypköra är alltså helt omöjligt för det går fort utav bara helvete åt båda hållen. Hur det felet kändes får ni gärna visualisera själva med tanke på att det hände under en båttur och man behövde ta sig in i hamn.

Före det snodde någon vår båtkärra, samma år, men tidigare på sommaren. Sedan dess har vi inte haft någon kärra till båten vilket har varit en smula opraktiskt. Men kärran var liksom skräddarsydd för båten och vi köpte båda samtidigt. Någon i familjen skulle ha anmält stölden eftersom båtkärror är dyra och någon skulle även kontakta försäkringsbolaget så vi kunde fixat en ny båtkärra. Denna någon har inte gjort det och vi har inte haft någon båtkärra på två år.

I tisdags när vi var ute med båten åkte vi och kollade på lite olika grejor och åkte på ställen vi inte brukar vara på, bland annat var vi i en av hamnarna där vi tidigare hade vinterförvaring av gamla båten och där stod en bekant kärra. Utan båt på. Men vi kunde ju inte vara säkra innan vi hade kollat chassinummer och lite sådant. När vi kom hem letade maken upp det och tog bilen in, mycket riktigt var det vår kärra. Lite kantstött och med lite bortplockade saker, men hel i övrigt. Så vi tog tillbaka den och kunde äntligen hämta lilla gula båten för att laga den trasiga gasen.

Om man vill vara lite trött och negativ kan man lägga till det på listan över projekt där saker behöver lagas och fixas. Men kärran var en bonus, det var den.

Nästa vecka skall jag konsultera juryn om hur vi skall göra med boktävlingen och vinnaren där som inte har presenterats. Författaren själv är ganska involverad i tävlingen vilket är kul, men juryn och jag måste klura ut om författarens idé är genomförbar.

Nästa vecka skall jag även vara nästan helt ledig och då vet vi ju vad det kommer vara för väder. Men vi har inte planerat färdigt och skall inte ut med båten än. Ut med båten skall vi dock den här sommaren, om det så är snömodd och drivis. Sedan har vi ju ett bröllop i slutet av sommaren som skall bli hur roligt som helst. Jag älskar att gå på bröllop. Och så skall jag till Stockholm. Lite tid och mycket att planera och utföra.

Men först skall ni få hänka på till Koster när vi var där i tisdags.

Jag har till och med lagt på röstspår. Som jag inte har gjort sen jag läste till journalist och det var riktigt roligt.

Om man vill höra det bör man alltså ha ljudet på.

Nu skall jag vila mig lite, är jag förlåten?


Postat 14:46 i Båtliv, Klimakteriekossan, Mannen i mitt liv av
19 kommentarer