Scarf??? SCARF???

Alltså nu måste vi prata om det här, majoriteten tycker att det är en scarfgrej???

Det där var mitt finaste tonårssmycke. Hade jag tappat det hade många tårar spillts, för jag var inte komplett i blus utan brosch.

Så HÄR såg det ju ut.

IMG_0464

Till jeansskjorta bar jag sådant där cowboysnöre. Det har jag till och med bildbevis på skolfoto.

Däremot var jag så gränslöst avundsjuk på de som kunde ha massor med axelvaddar och collegetröja innanför jeansen.

Mina axlar är breda som det är och det var de då med. Så till den milda grad att inte ens läkare och kiropraktorer faktiskt fattar när jag är avslappnad utan fortsätter tjata om att man skall andas och dra ner axlarna. Jamen KAPA dem då? Med dåtidens storlek på axelvaddar såg jag ut som “pappa jag vill ha en italienare” och ägnade tid åt att häda modet genom att ta ut dem.

Collegetröja innanför jeansen minns jag inte anledningen till att jag inte kunde ha. Men jag minns att jag var avundsjuk på de som hade den perfekta 501-röven. Och det var inte många som hade egentligen, det var ju inte direkt en smickrande modell. På tjejer alltså.

Killarna däremot …


Posted in Klimakteriekossan by with 41 comments.

Comments

  • Anette says:

    hehehe då hade jag rätt 🙂
    Jag hade något liknande som jag alltid hade i skjortan dock gröööööönt (favvisfärgen)
    Tror t o m att jag har det kvar i någon smyckesask 🙂

    • Enlisailivet says:

      Jag har nog också kvar min någonstans. 🙂

      • Victoria says:

        Om ni hittar dem vill jag SE dem. 🙂 Jag fattar däremot inte varför min var rosa, det är verkligen en gåta. Men jag minns hur högt älskad den var och bara känslan av att hålla i den.

        I smyckeskrinet fanns två våningar, översta våningen med affektionsvärdegrejor och under den lådan låg den “riktiga” skatten. Fullt med 80-talsgrejer. Löjligt många broscher som jag minns såklart, men herregud vilka små tanter vi var? Det jag däremot inte minns är att jag använde broscherna lika frekvent. Men det satt säkert en brosch på alla kavajslag och kappslag.

        Scarves och sjalar däremot??? Alltså, resten av gänget som var helt inne på att det var en sjalgrej. Det här måste vi prata om. 🙂

  • Bh-Helene says:

    Jag hade någon märklig tingest med en pärldroppe hängande under. Den har sonen i sin skattkista. Måste hittat den hemma hos mormor. 😀

  • I mitt huvud says:

    Undrar om det där broschmodet var lokalt?? Eller om jag inte ens då hade koll. …

    • Victoria says:

      Men du kommer väl ihåg att man såg ut som en liten tant? Lammullströjor, blusar och pärlhalsband? När man var 14. Fast när jag var 14 var ju du typ 20 😉 Brosch ingick ju i hela tantpaketet.

    • MissK says:

      Undrar jag med, för jag som e samma årgång som Vic minns inget om nån blusbroch/Scarfhållare som såg ut så där

      Cowboy smycke med snören hade jag

      Sen hade jag några scarfs med 3 ringar i så de var rätt korta

      Men minns ingen som hade sånt här smycke

  • Karin says:

    MEN det var en tid när “alla “såg ut som små flygvärdinnor (med en käck liten scarf knuten runt halsen….)snacka om tantvarning…på -80 talet..Så jag ger mig fan inte,den BROSCHEN går att använda till lite av varje….Numera användes scarf för att dölja rynkj**larna

    • Victoria says:

      Det måste ha varit lokalt. Jag minns mycket, men jag minns banne mig inga små käcka scarves. Nu däremot, precis som du säger, svinpraktiskt med scarf. Ju större desto bättre. Fast utan något jävla smycke, där går gränsen. En sjal skall vara cool numera, inte någon jäkla tantpryl.

    • MissK says:

      Sådana hade jag fast med 3 ringar på scarfen 🙂

      • Victoria says:

        Hade du verkligen scarf alltså? Jag förstår inte och jag minns inte. Jag hade möjligen scarf i håret. Vad fyllde scarfen för funktion över alla pärlhalsband och broscher? 😉

  • Humlan says:

    Visst hade jag också en brosch där, men den broschen skulle dölja knappen, inte ringa in den! Hade den ring så var den till knytblus (vilket jag aldrig hade trots att jag är så himla mycket äldre än du) eller scarf. Jag har fortfarande en stor samling av broscher och gillar dem än, även om det är svårt att komma på något tillfälle när de kan passa. Pärlhalsbanden däremot har legat i lådan länge nu.

    • Victoria says:

      Vaaaaa? Nu vet du betydligt mer än jag vet. Okay att det var olika mode från kust till kust med om man skulle ha täckt eller otäck(t) knapp. Men att det skulle vara till knytblus var en helt ny upplysning. Och så himla logiskt egentligen när du säger det, annars får man ju inte ut knytet. Det kan hända att jag inte visste så mycket alls om knytblusar på den tiden och nu tror jag bara knytblusarna blivit moderna igen, inte knapp-ringarna 🙂 Men scarf? Då? Verkligen? Nääää?

      Mitt pärlhalsband har däremot fått omträdning och nytt knäppe och ny längd och jag använder det nästan varje dag. Har jag inte visat det i bloggen? Ett av dem i alla fall. Det andra låg i skrinet med en jätteberlock i form av GIGANTISK pärla (superfejk) som jag vet att jag älskade i slutet av 90-talet för att jag hade det på studentfesten. Jag får nog visa hela gömman. Det kommer imorgon.

      • Humlan says:

        Jag är ju inte heller någon specialist på knytblusar, har bara ett svagt minne av att den där “kransen på knytet”.
        Jag har utökat min pärlhalsbandssamling med åren … Varför kan man inte ärva något mer användbart? Eller så kanske jag ska ändra mig och börja använda dem.
        Sedan har jag en hel del silversmycken som jag inte längre kan ha, där finns det mycket från 80-talet! 🙂

        • Victoria says:

          Ändra dig och börja använd! Jag skall visa hur jag gjorde med mitt i våras. Jag använder det på riktigt varje dag och äääälskar det.

  • Sarah says:

    501-röven
    Tror jag har den fortfarande, kvinnliga former är inte min grej

    • Victoria says:

      Åhhh! Jag önskar jag vore du. Jag vill inte ha några höfter alls och min högsta önskan är att vara helt rak. Du har min eviga avundsjuka.

  • Bibbi says:

    Vad jag kommer ihåg så var det bara vuxna kvinnor som hade sådana och då till scarfen. Jag har aldrig sett någon i min ålder med en knappbrosch i den här stan.
    De där cowboysnörena kommer jag (tyvärr) ihåg. Det hade de flesta runt halsen. Axelvaddar, collegetröja i någon/några chica pastellfärger nedstoppad i jeansen, kavaj med uppkavlade ärmar Miami Vice-style m.m. Herre min gud, vad man såg ut. Men jäklar vad vi hade kul. 😀 😀

    • Victoria says:

      Hade ni inga knappbroscher???

      Men du, vet du var jag kom på mer nu då när du påminde om fler saker. De där stålbanden man hade runt överarmarna för att kunna fluffa upp ärmarna på skjorta, tröja eller vad man nu hade på sig. Vad heter de? De har ju ett ursprung från gamla tider. Man måste haft rostfläckar på varenda överdel, de kan ju inte ha varit nyttiga för tyget?

      • Lillemor says:

        Hade 6 par med såna där skjortärmshållare! Otroligt coolt.. Då .
        Skipants var dessutom stort då.( de har, som tur är, aldrig blivit moderna igen) Hårt åtdragna i midjan med skärp så man inte kunde böja benen. Eller : gjorde man det hade byxorna knän stora som påsar efter 3 min

        • Lillemor says:

          Men alltså nu tänkte jag en hel del ( from the blue- så fungerade hjärnan massvis på en ggn ). Men häromdagen när vi “snackade” strobing och contouring , så sa fröken att hon var sååå mkt äldre än mina 42. Men hade jag asinne-polare, eller var det vedertaget mode från lekskola till vuxen alla de här sakerna eller?

          • Victoria says:

            Jamen kanske inte SÅ mycket äldre då. Men jag hade hellre varit 42 än 46. Herregud vilken skillnad det har blivit på bara ett par år. Allt sattyg händer mellan 40 och 50 känns det som. 😉

      • Bibbi says:

        Hette de inte någonting med Bokhållar…..?

  • Annika K says:

    Nått sånt hade jag inte 🙂

  • Annika K says:

    Glöm inte WCT overaller i pastellfärger.
    Eller hårtofsar klädda med tyg.
    Plastörhängen i olika varianter.
    Läppglans med kula på toppen liksom. Man var alldeles glanskladdig men luktade gott 😛

  • MissK says:

    Hade ni inte Benvärmare 🙂

  • MissK says:

    Läderslips hade jag med en period tror det var när jag gick i mellanstadiet 5:an lr 6:an

    Jag hade en röd slips 🙂

  • Åsa L says:

    Storskjorta, ej instoppad, med brett bälte löst på höften och en kragen som skulle vara uppfälld, så såg vi ut i Dalarna nån gång i mitten-slutet av 80-talet. Och det gällde att få till kragen, jobbarkompisen myntade uttrycket “pilla lite på den så står den”. 😀

    • Victoria says:

      Hahaha det uttrycket funkar på många saker. Särskilt på kragar. Pikétröjor skulle ju stå. Alltså, små jäkla tantsnobbar var vi. Och vi fortsätter. Det är ingen större skillnad på mina kläder och en tonåring. Det enda jag inte använder är sådant där rumpan riskerar att trilla ut. Och mer stöd lite här och var som inte behövdes för 25 år sedan.

  • PGW says:

    Rapport från norra Sverige från samma tid: även jag hade röd läderslips, den hade jag på skoldansen när jag fyllde 13 när jag fick dansa sista dansen med killen jag var jättejättekär i, det måste varit läderslipsens förtjänst. I övrigt inträdde sjalsmyckena några år senare, men med rätt stora sjalar. Diverse broscher som fästes över översta knappen på skjortan (himla obekvämt för övrigt). Endast de på ekonomisk linje hade pärlhalsband och busneljackor, de var lite pimpinetta. Det var även teknisterna, de hade vit skjorta och slips samt attachéväska och var ungmoderater allihopa. Jag var humanist och vi hade möjligen mer bohemiska saker på oss (läs: sjalar och långa kjolar), utom tjejerna i klassen som skulle göra karriär, de hade mer axelvaddar. Benvärmare, ack ja. Riktigt praktiska saker när man bodde på breddgrader med evig vinter och gick på en skola där det var fjorton grader i bibblan och skrivsalarna på morgonen.

  • PGW says:

    Jag SA ju det. Humanister 🙂

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.