Vi drog utomlands (aka “Tack Cattis”)

Jag och Direktör Gardin. Men vi drog inte så långt och inte heller söderöver.

IMG_7606

Imorse vaknade jag i svinottan och funderade över det där med nagellacken på andra sidan gränsen. Som jag inte hade en jäkla aning om förrän Cattis upplyste mig i kommentarerna. Det är nästan så jag skäms. Om norrmännen vallfärdar hit för att köpa … allt, borde jag ju ha vetat vad exakt som går att köpa där åtminstone. Men icke då, jag hade inte en susning.

När det var tidig förmiddag ställde jag mig bredvid sovande gardinhandlare och sa “vi MÅSTE faktiskt åka till Halden och köpa nagellack idag”.

Och just nagelgrejor är cirka det enda han aldrig motsätter sig. Han gillar min nagelhobby eftersom han måste bli kliad på ryggen minst 30 gånger per dag.

Så vi drog till Halden. En vansinnigt rar liten by med oförtjänt dåligt rykte.

Första stoppet var sminkbutik där det fanns allt man kunde önska och lite till i form av nagelpryttlar. Det fanns till och med byggelé. Sådan där de bara använder på salong i Sverige, som man absolut inte får köpa om man inte har gått femtioelva kurser i nagelbyggande. Det här blir ju bara bättre och bättre.

Efter 45 minuter hade jag en ansenlig hög med lack, gel och lite annat smått och gott som kan tänkas behövas, så mycket att maken faktiskt fick hjäpa till att bära.

Väl framme i kassan blev slutnotan ganska exakt 1600 norska pengar.

Men jag fick allt det här.

IMG_7616

En hel påse med skojiga saker och minst tio gellack.

På väg ut muttrade maken något i stil med att det var sanslöst mycket pengar att köpa blandade nagellack för. Och visst, det skulle han väl kunna ha rätt i.

Men den här gången räckte det med att jag sa “gardiner … jag säger bara gardiner”.


Posted in Klimakteriekossan, Mannen i mitt liv, Naglar naglar naglar by with 19 comments.

Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *