Ode till en godishamstrande lillasyster

4 kommentarer

Jag hamnade ju i kuvösen igår.

IMG_7622

Där satt jag och åt wienerbröd medan kusin, make, öm fader och svåger klampade omkring på taket som fick ny takpappslappning på behövliga ställen.

IMG_0323

Och behovet var stort. Kusinen som ser lite pompös ut till höger i bild var inte ens född när taket fick sin förra omgång papp. Han är född 1978, taket lades om 1975. Man skulle kunna säga att det var på tiden?

Jag led inte nämnvärt av att andra arbetade medan jag tittade på havet.

Men idag är det inte vilken dag som helst, idag är det syrrans födelsedag. Hurra, hurra, hurra, hurra!

Förra födelsedagen firade hon ensam på en flygplats någonstans i Tyskland, den här födelsedagen firar hon ensam med barnen eftersom hennes käre man skall vara i småstaden på konferens i dagarna tre.

Det är verkligen läge att sjunga “får man inte va glaaaa, på sin födelsedaaaa”.

Jag älskar min syster, men jag säger det för sällan och jag älskar henne trots att hon är en sådan där lillasyster.

Hon har kastat ostron i huvudet på mig så blodvite uppstod, och när jag försökte mörda henne blev det jag som fick skäll och hon fick tröst. Hon satte en gaffel i kinden på mig, även den gången synd om henne för att jag blev mordisk.

Men det värsta hon och hennes kumpaner kusinerna gjorde var en midsommarhelg väldigt tidigt 90-tal.

Jag och kompisar skulle tälta på ön utanför “vår” ö och vi hade nogsamt räknat ut exakt hur mycket alkohol som skulle komma att behövas för två kvällar. På midsommardagen åkte jag och kompisarna på tur till Norge och när vi kom tillbaka till tältet fanns exakt noll alkohol kvar. Den var utbytt mot en skattkarta.

Syrran med jämngamla kusiner hade grävt ner allt på stranden och ritat en karta i form av “gå tre steg åt höger och fem steg åt vänster”. Dylika kartor funkar inte, eftersom alla har lite olika uppfattning om steglängd och höger/vänster och efter timmar av förtvivlat grävande såg stranden ut som en arkeologisk utgrävning.

Vi hittade allt utom en 75:a vodka och som finfin avslutning på midsommarhelgen smög de ut igen och snodde ekan som vi hade tagit för att komma till ön.

Dessutom regnade det. Det var säkert deras fel med.

Jag anser att det fortfarande finns en skuld på 75 cl vodka. De anser något annat.

Oavsett, ett stort bamsegrattis på födelsedagen syrran.

Du är härmed vuxen och (typ) förlåten.


Postat 10:11 i Familjen, Klimakteriekossan av
4 kommentarer

En lågmäld och en högmäld

28 kommentarer

Jag skall visa alla jättefina nagellack senare, när jag har irl:at lite.

Först, en studie i syskonskap och hur man applicerar mänskligt beteende på sina hundar.

Ni som har syskon, oavsett om ni är äldst eller yngst, minns antagligen hur det var när man fick godis som barn och ens fullkomligt vidriga syskon SPARADE på sitt godis tills man själv hade knölat i sig hela den egna påsen. I mitt fall är jag storasyster. Det betyder att jag lider med just storasyskon och tycker att småsyskonen oskadda går vinnande ur alla viktiga strider.

I vår familj köptes det dessutom Bridgeblandning på fredagar, ungefär lika hett eftertraktat som ett paket knastertorra mandelkubb. Givetvis var det bara jag som inte tyckte om nämnda pensionärsblandning. De enda godisarna som föll mig på läppen var de gröndragerade lakritsstavarna och det fanns kanske tio sådana i påsen om man hade en jäkla bonnröta. Sen satt man där, med mersmak, och tittade när resten av familjen glatt knaprade vidare på resterande äckligt innehåll.

Hade man riktig otur, vilket man ofta hade med en söt och rar lillasyrra, så hade hon dessutom “råkat” knycka ett par lakritsstavar. Eller chokladdragerade russin, när inget annat bjöds funkade de som nödgodis, och så sparade hon dem. Gärna i flera dagar. Inte för att hon faktiskt ville ha dem, hon ville bara ha reaktion från mig och den reaktionen uteblev aldrig. Är man godissugen så är man och då är alla medel tillåtna.

I kärlek, krig och blodsockerfall finns inget gentlemannamässigt uppträdande.

Igår var vi i Gårdsbutiken, ni vet den där lilla rara butiken på landet som säljer hundpryttlar, för att köpa hundmat och lite magvänligt godis. Den här gången blev det oxöron. Inte lika fett som grisöron men absolut lika gott, om inte godare.

De fick varsitt alldeles nyss och Stor tryckte i sig sitt på en nanosekund medan Liten tog god tid på sig. Som vanligt. När Stor var klar hade Liten nästan hela örongodiset kvar och låg bekymmerslöst på soffan och tuggade.

Ända tills Stor fick ett blodsockerfall och försökte hota, muta och skrika sig till hans ben med.

Det funkade sådär.

Det är även vansinnigt underhållande att se hur otroligt lågmäld Liten är. Precis som ett vidrigt rart litet småsyskon som har gömt lakritsstavar och chokladrussin.

Han morrar faktiskt, men det hörs inte eftersom han morrar så tyst att det knappt hörs. Men man kan skönja det när han drar upp läppen litegrand och (över)modigt visar gaddarna för Stor.

Stor är svinsur och helt övertygad om att Liten fick ett orättvist mycket större öra än vad han fick och jag sitter bredvid och fnissar samtidigt som jag tycker att Liten är sötast på jorden som inte gör något väsen av sig alls. Han vet helt enkelt inte hur man gör, även om han själv tycker att han säger till på skarpen att Stor skall ge fullkomligt fanken i hans godis.

Jag undrar dessutom stillsamt när de skall ha sin slutgiltiga ranguppgörelse som de fåniga hanhundar de är. Än har det inte hänt, vilket mest beror på att Liten är väldigt ranglåg och inte riktigt vuxen än. Och Stor är bara feg. Allt det där gastandet är inte riktat till Ludde, han gapar egentligen på mig för att tala om exakt hur jäkla orättvist det är och att jag faktiskt skall lägga mig i deras godisgräl, ta ifrån Liten oxörat och ge till till honom.

Djurspråk är kul. Och lätt att fatta. 95 % av jyckarnas vakna tid älskar de mig förbehållslöst, 5 % sin tid förväntar de sig att jag skall vara deras slav.

Det finns sjukt många förståsigpåare som säger att man inte skall ge hundar just mänskliga egenskaper. Jag säger att man får göra precis som man vill, men i det här fallet är det ju solklart ett retsamt småsyskon som har sparat godbitarna i Bridgeblandningen och ligger och tuggar på resterna mitt framför ögonen på väldigt frustrerat storasyskon.

Dessutom är de enklare att prata med än de flesta människor.

Så länge det är mina hundar är det mitt val och jag vet ju att de är precis som jag.

Och som min syrra.


Postat 8:37 i Hundarna, Klimakteriekossan av
28 kommentarer

Vi drog utomlands (aka “Tack Cattis”)

19 kommentarer

Jag och Direktör Gardin. Men vi drog inte så långt och inte heller söderöver.

IMG_7606

Imorse vaknade jag i svinottan och funderade över det där med nagellacken på andra sidan gränsen. Som jag inte hade en jäkla aning om förrän Cattis upplyste mig i kommentarerna. Det är nästan så jag skäms. Om norrmännen vallfärdar hit för att köpa … allt, borde jag ju ha vetat vad exakt som går att köpa där åtminstone. Men icke då, jag hade inte en susning.

När det var tidig förmiddag ställde jag mig bredvid sovande gardinhandlare och sa “vi MÅSTE faktiskt åka till Halden och köpa nagellack idag”.

Och just nagelgrejor är cirka det enda han aldrig motsätter sig. Han gillar min nagelhobby eftersom han måste bli kliad på ryggen minst 30 gånger per dag.

Så vi drog till Halden. En vansinnigt rar liten by med oförtjänt dåligt rykte.

Första stoppet var sminkbutik där det fanns allt man kunde önska och lite till i form av nagelpryttlar. Det fanns till och med byggelé. Sådan där de bara använder på salong i Sverige, som man absolut inte får köpa om man inte har gått femtioelva kurser i nagelbyggande. Det här blir ju bara bättre och bättre.

Efter 45 minuter hade jag en ansenlig hög med lack, gel och lite annat smått och gott som kan tänkas behövas, så mycket att maken faktiskt fick hjäpa till att bära.

Väl framme i kassan blev slutnotan ganska exakt 1600 norska pengar.

Men jag fick allt det här.

IMG_7616

En hel påse med skojiga saker och minst tio gellack.

På väg ut muttrade maken något i stil med att det var sanslöst mycket pengar att köpa blandade nagellack för. Och visst, det skulle han väl kunna ha rätt i.

Men den här gången räckte det med att jag sa “gardiner … jag säger bara gardiner”.


Postat 16:52 i Klimakteriekossan, Mannen i mitt liv, Naglar naglar naglar av
19 kommentarer

Min Man Mormodern?

104 kommentarer

Inte så himla modern alltså. Mer mormodern faktiskt. Om man bortser ifrån att just min 99-åriga mormor är lite piffigare än make 47 år.

Ni vet ju redan att jag tycker att det är en pina att ha torp och koja att hålla reda på och inget blir någonsin riktigt bra. Eftersom tiden aldrig räcker till att hålla alla ställen tipptopp. Snarare motsatsen till just tipptopp. Oftast känns det som att alltid bo i en ambulerande soptipp (som inte är topp alls).

Under sommarhalvåret, eller mer sommarveckorna om man skall se till vädret 2015, är det ännu svårare eftersom vi förflyttar oss lite oftare och snabbare beroende på väder och det som skall vara min fasta punkt blir ordentligt eftersatt det med.

För att uttrycka sig på ren svenska. Det ser ut som fan precis överallt och jag vadar i dammråttor stora som vildsvin och utspridda pryttlar oavsett plats. Det var ju det där med att jag och han jag delar efternamn med har olika prioriteringar. Han tycker inte det är så viktigt att plocka bort sina Väldigt Viktiga Saker efter att ha använt dem, han tycker tydligen att det är viktigt med gardiner. Jag tycker att gardiner är oviktigt när man inte vet om man kommer snubbla på en motorsåg i hallen eller en skruvdragare i sovrummet, men det är ju jag det. Jag föredrar golv utan motorsågar och vedklyvar framför gardiner.

Förra helgen brast det. Då drog vi ju från ett torp som ser ut att ha stampat jordgolv, till båten och sedan hem till lägenheten och INGET av ställena håller ens lägsta standard.

Jag införde därmed en ny grundlag här hemma. Eller, man kan kalla det rutin om man är mer välvilligt lagd. Varje torsdag är numera städdag med start igår. Därav tystnaden, eftersom första städdagen betydde grundlig rensning med släng tjo, sen kan man damma, dammsuga och moppa golv.

Jag råkade bara glömma att maken suger på just släng tjo och det enda han är bra på är dammsugning. Typ. Våra städstilar är fundamentalt jätteolika. Han har inga problem med att dammsuga och moppa köksgolv utan att ha plockat bort en enda pryl någonstans.

Som tur var (tur och tur?) gick diskmaskinen sönder i tisdags så han var “tvungen” att lägga sin städtid på att köra runt och leta efter en ny diskmaskin medan jag kunde slänga och tjoa alldeles ensam. Mycket praktiskt för husfriden.

Vad jag däremot inte hade märkt var att han tydligen hade mätt alla fönster innan han åkte på sin diskmaskinsjakt. För att även köpa gardiner. Väldigt husmoderligt kan tyckas. Och jag hade ingen aning om att det var SÅ upprörande att jag faktiskt inte har prioriterat gardiner när det ligger just vedklyvar på golvet, men upprörande var det tydligen. Såpass att han, på alldeles egen hand, även hade köpt gardiner när han var ute. Som han glatt ägnade väldigt mycket tid åt att sätta upp så fort han kom hem.

Han satte till och med upp dem innan han installerade diskmaskinen medan jag gick efter med ett ansiktsuttryck som hade vissa likheter med en fågelholk. Ända tills jag såg gardinen i köket, då började jag fnissa elakt.

Men vi börjar med gardinerna i de två vardagsrumsfönstren. Som åtminstone fick godkänt.

IMG_7599

Jomen godkänt ändå. Det är knopar och rattar på dem. Och jag prioriterar ju som sagt inte gardiner.

Sen kom sovrumsgardinerna.

IMG_7600

Båttema där med. De är dessutom förlåtande blå trots segelbåt. Men jag misstänker att det är hemskt svårt att hitta gardiner med motorbåtar på.

Nu kommer vi till köket.

Håll i er.

Han har alltså VALT de här gardinerna. Och betalat för dem.

IMG_7598

Här bröt jag ihop och fnissade jättemycket medan han svor och sa:

– Jamen FRÅGA den där JÄKLA bloggen då om det är bättre att bo UTAN gardiner än att faktiskt HA gardiner. Du har ju inte satt upp en enda gardin.

Han känner mig tydligen. Om man inte bryr sig om att smyga som en indian för att fota hans gardinuppsättningar en sekund efter att de kommit upp medan man fnissar, då vet han var fotona hamnar. Här.

Efter alla dessa år hade jag ingen aning om att gardiner var så oerhört viktigt för en man som fortfarande inte har plockat undan på köksbordet, det är fortfarande belamrat med prylar.

Men gardinerna sitter där.

Spetsgardinerna.

Inte ens min mormor har spetsgardiner.

Nu väntar jag bara på att han skall köpa snirkliga guldkornischer och eventuellt föreslå tapeter i sammet.

Man får håna jättemycket när en 47-åring karl med dammsugare som särintresse sätter upp egenköpta spetsgardiner i köket va?


Postat 12:23 i Klimakteriekossan, Mannen i mitt liv av
104 kommentarer

Jag borde verkligen få betalt av det här företaget

26 kommentarer

Men det får jag inte. Jag tror inte att ni tror det heller, men för att vara på den säkra sidan basunerar jag ut det.

Nagelupptäckten alltså.

Det kan vara så att jag är skitmycket sist på bollen eftersom jag inte har engagerat mig så värst i nagelvärlden på sistone, men om jag inte är det så kommer kanske några bli glada i alla fall.

När vi hade besök av familjen med den trasiga hunden så hängde jag och tonårsdottern i gallerian en kväll. Eller snarare en timma. Det går dessvärre inte bra för den alldeles skinande nybyggda gallerian för det finns inte jättemycket roliga affärer. Vilket är synd eftersom de har en alldeles fantastisk mataffär och en lika bra food court.

Men de har en väldigt rolig plats i parkeringshuset.

IMG_7416

En enda plats med röd matta och sådana där tjusiga kravallstaket (vad heter de där staketen på riktigt?).

Jag vill verkligen veta vems plats det är, vilket inte borde vara så svårt i en liten stad, men jag har inte lagt manken till.

Man skulle kunna säga att platsen inte fyller så stor funktion eftersom det aldrig någonsin är i närheten av fullt i p-huset.

Tillbaka till nagelgrejset.

När jag och tonåringen gick där ville hon gå in på Cubus. Den butiken är en av de få som finns och den är ny för mig, av oklar anledning har jag varit övertygad om att det är en tantaffär. För att namnet börjar på C och det finns en annan affär i Göteborg som också börjar på C (Cassels) som definitivt är en tantaffär. Eller var åtminstone. Det var cirka tusen år sedan jag var inne i en Cassels. Tydligt är att jag även har missat all reklam som just Cubus har gjort i TV, med tanke på att somliga (alla) fnös åt mig när jag sa vad jag trodde om butiken. Och nu är jag fantastiskt långrandig utan att komma till vägs ände. Herregud, kan jag komma till saken någon gång eller?

I alla FALL. Jag gick, lite motvilligt, med in i butiken för att bli glatt överraskad av att hitta lite bra att ha-saker, som linnen, för nästan inga pengar alls. När de började låsningsproceduren för att klockan faktiskt var åtta på kvällen hamnade vi i kassan och där stod de här.

depend

Det var helt nytt för mig. Jag har ju levt på gellack som blev återkallat för att folk inte kunde hantera det och före det levde jag på lim och remsor av glasfiber för att laga eventuella nagelsprickor.

Förvåningens finger i häpnadens mun när det fanns skulpteringsgele på flaska! Möjligheterna som började måla upp sig i huvudet på mig. Jag behövde inte ens fundera i en nanosekund innan jag köpte (paketet kostade 160 spänn vill jag minnas).

Efter att min nagelmirakelgörerska flyttade från stan har jag ju inte vågat mig på att gå till någon annan och det var ju ett tag sen hon flyttade. Det var också ganska längesedan jag filade bort de sista resterna av vad som en gång var snygga naglar och sen klippte ner mina egna jäms med fingertoppen. För att liksom börja från början, med lite lätt trötta naglar.

Dagen efter satte vi oss här. Med det nyinköpta och med min skattgömma av hamstrat gellack.

IMG_7461

Gelkitet kom ju med plasttippar och allt man behöver för att göra egna “salongsnaglar”, vilket jag medger att jag inte riktigt trodde på.

Enligt instruktionerna skulle man limma på plasttippen och sen ha ett lager gel på och sen skulle det vara klart. Det var det inte. Det såg ut som fan rent ut sagt. Jag gjorde en nagel, tummen, och mina naglar är jäkligt välvda vilket innebär att den där förbannade tippen ville peka uppåt. Den ville absolut inte se ut som en salongsnagel. Fanns inte en janne att det skulle kunna bli en salongsnagel oavsett hur mycket jag kämpade och jag kämpade verkligen. Jag lade orimligt mycket tid och många lager gele på bara en nagel. Ungefär lika mycket tid som ett proffs tar på sig att göra fyra hela händer.

Men jag misströstade inte för det. Jag ville ju testa.

Jag kom därmed fram till en sak. Nu när mina naglar är lite skraltiga och sprickiga och det inte funkar att laga med lim så funkade däremot det här. Skit i tipparna, de var svinfula. Använd flaskan med skulpteringsgel som “lim” på naglar som har flisat sig och kommer att flisa sig, eller naglar som är trasiga. Helt enkelt en svinbra hemmaförstärkning/hemmalagning. På det funkade det utmärkt med både gellack och vanligt lack.

Halleluja och Eureka!

Den här nageln lagade jag och förstärkte för två veckor sen.

IMG_7593

Igår kväll tog jag bort gellacket, men förstärkningen/lagningen sitter fortfarande kvar (jag tog bort lacket med en fil), nu är det dags att lägga på ett lager gel till.

Härmed tipsar jag alltså glatt alla som har tunna naglar, naglar som gärna flisar sig och naglar som går sönder. Jag tipsar även om att använda det som lagningsgrej istället för lim. Det måste ju till och med funka om man är nagelbitare, för det blir ju tämligen omöjligt att bita igenom.

Men skit i plasttipparna. Det måste vara omöjligt att få till det snyggt om man inte är superproffs. Oavsett så var det inga särskilt snygga tippar.

Nu skall jag hamstra även det här. Eftersom jag är en obotlig pessimist som tror att allt bra alltid återkallas för att det är farligt.

Det är ju precis sådant här många går till salong och gör, enbart förstärkning och lack. Och så är det busenkelt att göra själv med delar av kitet och en schysst polerfil.

Jag förstår på riktigt inte varför jag inte är sponsrad av något bra nagelgrejsföretag?


Postat 13:50 i Dagens Tips, Klimakteriekossan, Naglar naglar naglar av
26 kommentarer