Dammråttans Dag

11 kommentarer

Den firar vi idag tycker jag. Master (eller Mistress?) Dammråtta, dvs Fru M, fyller hela 40 år idag och slutar därmed vara 30-nånting.

Grattis Frun och tack för ett enormt spännande Hurtigrut-äventyr, må det regna diamanter och praliner över dig på din stora dag (det kommer ett litet regn härifrån vid senare tillfälle).

Vi firar dig iklädda fleece och utan smällare och tackar dig för att du gjorde bloggen förbannat mycket roligare och mig väldigt väldigt gråhårig.

ebirthday21-vi

Nu skall jag ägna resten av min fleeceklädda dag åt att fundera över årskrönika eller inte årskrönika.

Vad tycker ni? Och glöm för guds skull inte att gratta råttan.


Postat 13:58 i Dagens aktivitet, Klimakteriekossan av
11 kommentarer

Och så försvann en dag till?

25 kommentarer

Hur går det till och var köper man buteljerad tid?

Nu har ringen åkt till Barcelona för dop av sötbäbis i övermorgons övermorgon och sen skall de tillbaka till Amerikatt. Så nu saknar jag, eftersom jag är urusel på goodbyes men skitbra på hellos. Men jag har blivit bättre, ända tills för ett par år sedan brukade jag gråta Lille Skutt-tårar i timmar varje gång endera familjesidan stod på flygplatsen för att vinka adjö eller bli vinkad adjö åt.

Sen har jag planerat för nyårsafton. Det kommer att firas i pyjamasbyxor med chips och hörselkåpor till hundar som inte gillar just fyrverkerier så himla mycket. Jag köpte även ett feromonhalsband som skall invigas nyåret till ära. Värt att testa i alla fall?

Det var evigheter sedan jag firade nyår med baluns och klackar i taket som inte medtogs hem.

Vad skall ni göra?


Postat 22:52 i Klimakteriekossan av
25 kommentarer

Den här dagen försvann i en riktig handvändning …

26 kommentarer

… inte en sådan handvändning som jag tror att det skall ta att klippa två hundar. Jag ber om ursäkt över frånvaro, men tycker att jag har giltligt skäl eftersom jag har hängt med familjen hela dagen. Spanjorskan och amerikanen drar tillbaka till Barcelona imorgon, så det var verkligen bara en snabbvisit i Sverige.

Först spenderades dagen med att gå två varv runt stan för att få tag i förhudsrens, vilket var orimligt roligt att berätta på engelska. Foreskin cleaning liksom. Som kusinen trodde var till maken, eftersom amerikaner är omskurna medan svennebananer inte är det och därmed propagerade för omskärning återigen om man faktiskt behöver RENSA förhuden (vi har haft diskussioner om detta faktum ungefär en miljard gånger). Hysteriskt rolig minut innan jag dementerade och talade om att det var till liten hund.

Sen hängde vi hos ömme fadern. Där kusin hånade mina brillor för att han inte kunde sluta fascineras av dem och så pratade vi uppfinningar och business som kan bli hur spännande som helst.

IMG_2579

Sedan ägnades ungefär lika delar tid åt att pendla mellan att beundra barnet som jag absolut INTE är “tant” till …

IMG_2580

… och beundra kusinens frus förlovningsring …

IMG_2565

Det är inte en sten, det är en hel jäkla bergskedja. Som jag och syrran suktade ihjäl oss efter och jag hintade överdrivet många gånger om att jag snart har födelsedag.

Och ungen är faktiskt söt på riktigt. I min värld kan faktiskt bäbisar vara mindre söta (slå mig inte nu, jag är bara ärlig). Men den här ungen är banne mig reklambäbissöt.

Men jag tycker fortfarande valpar är sötare.

Är jag konstig på något sätt då?


Postat 0:16 i Dagens aktivitet, Familjen, Klimakteriekossan av
26 kommentarer

Jag är vaken?

22 kommentarer

Lite oklar över anledningen till att jag fortfarande är vaken, inte somnade med ansiktet i såsen och nyss hemkommen från gigantiskt kalas. Sockerhög?

För det första måste jag ta upp en språkfråga i bloggen då vi är en duktigt mixad familj, idag har det smattrats spanska, sjungits norska, och tråkpratat engelska och svenska. Den spanska delen av familjen tog upp vad jag blir till deras barn (min kusin och hans fru) och att hon är mitt kusinbarn på svenska är ju bortom tvivel. Men det finns ju inget ord på svenska för vad jag är till kusinbarnet, där är jag väl bara pappas kusin? På spanska fanns det ett ord för det (som jag inte minns nu) och på engelska trasslade vi till det alldeles fantastiskt. Google är inte alltid din vän, för vi såg ut som ett gäng frågetecken efter att ha googlat.

Först och främst var det något med cousin once removed, twice removed etc etc för syssling, brylling och så vidare. En “removed” per generation typ, helt jäkla ologiskt beslutade alla, inklusive de med engelska som första språk. Second cousin har vi alltid sagt om syssling/tremänning och det kommer vi fortsätta med.

MEN. Det var ju inte kärnfrågan, även om vi trasslade in oss i det ena familjediagrammet efter det andra av typen “vad blir hon om det är min kusins frus pappas dotters svärmors mamma”. Att diskutera sådant är som att diskutera rymden. Något säger sproink i hjärnan och till slut vet man inte ens vem som är ens syrra.

Kusinbarn var det ju nu då som var på tapeten. Det ordet finns på svenska. Omvänt får jag det till pappas kusin, inget annat. På engelska finns det inget jäkla cousins child, men efter lite till extremsportsgooglande visade det sig att även “pappas kusin” hette “aunt/uncle”, som vi alla trodde var reserverat för moster/morbror/faster/farbror. Samma på spanska. De har inget epitet för det vi har ett epitet för och vi har inget epitet för det de har ett epitet för (bara att skriva den meningen gav mig ytterligare en hjärnbrinning).

Så nu kan jag inte sluta fundera över det. Eftersom jag blir lika besatt av språkvrängning som av att fundera över varför älgar som är så himla stora bajsar så oerhört pyttiga bajskorvar.

Något snille som har ett vettigt svar? Jag har det dårakt inte. Till slut kom vi fram till att även kusinbarn heter niece och nephew. ÄNNU konstigare? Men jag har då tydligen en alldeles färsk niece och en ännu färskare nephew som båda var med idag med sina föräldrar kusinerna.

Och första mötet med nephew såg ut så här.

IMG_5689

Japp. Jag är den i familjen som skrämmer små söta barn som aldrig någonsin gråter förutom när de hamnar i mitt knä. Och uppenbarligen chockerar det mig fortfarande med tanke på ansiktsuttrycket.

Sen kom vi på den briljanta idén att ta gruppfoto med timer. I trappan. Som knakade oroväckande när maken kom på plats, vi vet ju att hans förhållande till trappor inte är det bästa vilket skrämde en tredje (inte removed alls) kusins fru så hon inte ville stå bredvid honom. Men hon hann inte därifrån.

IMG_5690

Toadörren fick nästan en mer betydande del i fotografiet än hela familjen. Men här är i alla fall alla som var där. Pappa, styvmor, tre kusiner med respektive, gamla och nya kusinbarn och syster med syskonbarn. De som fattas på kortet är svåger samt faster och farbror, av den enkla anledning att de fick förhinder och var således varken med på kalas eller familjebild.

Och eftersom jag inte somnade i såsen hade jag gott om tid att beundra Lucía.

IMG_5691

Som var oerhört söt. Yngsta globetrottern jag känner. Fyra månader gammal och har hunnit med att födas och sedan åka Manhattan – Hawaii (tre olika öar) – Manhattan – Barcelona – Oslo – Strömstad och i övermorgon drar hon tillbaka till Oslo för att återbördas till Manhattan via Barcelona för att deltaga vid sitt eget dop.

Men innan hon drar skall jag ta med henne ut på stan för lite shopping. Imorgon med andra ord.

Det är ju kutym att man köper något till nya barn, men eftersom jag har lika dålig koll på barnstorlekar som jag har på mäns mystiska byxstorlekar så får hon hänka på till kompis med barnklädesaffär. För ungen skall ha en Strömstadtröja. Såklart.

Så det verkligen blir “been there, done that, got the tröja to prove it”.

Nu skall jag och min överhettade hjärna gå och sova. Eventuella hundar som planerar att använda mig som studsmatta göre sig icke besvär.


Postat 22:36 i Dagens aktivitet, Familjen, Klimakteriekossan av
22 kommentarer

Det bidde ett ansikte

9 kommentarer

Och före detta gremlin blev hjärteknipande söt.

DSC00426

Lika söt som sin morbror. Men jösses vad konstigt det är att ha TVÅ retrievers istället för lurvbollar.

De här två är ju inte mina, även om jag känner igen beteende och ljud?

Två centimeter päls till så ser de ut som vanligt.

Idag är det familjefest. Kusinen i USA som gifte sig väldigt katolskt med spanjorska förra året är här en repa tur och retur Barcelona för att visa upp senaste tillskottet i familjen, dottern Lucía fyra månader. Kusinen som, trots avstånd, alltid varit som en bror till mig. Men som den familjen fascinerar mig numera.

Han var en högst normal amerikan med mammajeans och sneakers. Sen träffade han energisk spanjorska på någon slags hittadigsjälv-resa i Asien efter skitjobbig skilsmässa för ett par år sedan och mot alla odds höll det även efteråt och hon flyttade från Paris till honom på Manhattan (ja hon är från Spanien, men jobbade i Paris på l’Oreals huvudkontor, mycket länder inblandade i den konstellationen). Då slutade han med mammajeans och drömmar om hus med vita knutar i förorten (been there done that liksom) och började med fancy pants och blev mer Manhattanhipster.

Nåväl. Eftersom de flög till Oslo i förrgår har de varit hos syrran. Idag kommer de hit för att spendera två dagar för att dottern skall få uppleva sin första fjärdedel som svennebanan. I minusgrader till skillnad från Barcelonas jättemånga plusgrader och inte en bävernylonoverall så långt ögat når. Och tre veckor efter hon föddes nyttjades den skitkorta amerikanska föräldraledigheten åt att dra till Hawaii i tre månader och hänga under palmerna.

Oklart om just väder ger barntrauman. Om det gör det så kommer det arma barnet aldrig vilja kännas vid sin svenska härkomst framledes utifallomatt det här blir första minnet. Men jag misstänker att man har fullt upp med att äta, skita och sova i den åldern.

I vilket fall som helst skall dagen spenderas med väldigt många familjemedlemmar i form av syskonbarn, kusinbarn, syskon, kusiner, mammor, pappor, fastrar och farbröder. Väldigt många som i näst intill för många på en gång. Särskilt med tanke på att jag har sovit exakt en halvtimma inatt. Pga de klippta och söta hundarna som tydligen inte kände igen varandra längre heller, utan var tvungna att varva bråk med lek i sängen HELA natten. Man sover obra med två stycken 20 kilos studsbollar i sängen, som dessutom satt på morrförstärkaren. Halvfyra gav jag upp och lämnade sängen. Gissa vilka som har sovit snällt sedan jag gick upp?

Men det skall bli trevligt att se kusinen igen. Det var alldeles för längesedan sist. Tre år sedan närmare bestämt.

Så lång tid brukar det inte gå mellan träffarna faktiskt.

Lunchen serveras klockan ett. ETA på huvudet i tallriken för min del är 13:05.

Idag slår jag alla sömnighetsrekord i världen, men jag borde hinna säga hej, klappa på det nya barnet och säga att det är fint och kanske påbörja en potatis på fem minuter tänker jag.

Håll tummarna?


Postat 9:18 i Familjen, Hundarna, Klimakteriekossan av
9 kommentarer