Swingersparty på tisdagar

Imorse bytte vi ringar igen. Och därmed make.

20140513-210141.jpg

Sen jobbade vi hela dagen endast iklädd varandras ringar och lite Chanel. Typ. Samtidigt som vi beundrade våra egna ringar på den andras hand och den andras ring på vår egen hand.

Och så suckade vi och himlade med ögonen åt männen. Oftast unisont.

Jag kan för övrigt berätta om en av Monas stora fobier. Hon klarar inte könsord. Alls. Kan inte ens säga domännamnet på min blogg utan att rodna långt ner på knäskålarna. Hon är alltså extrempryd och sätter fingrarna i öronen.

Först spenderade vi andra lunchen med att byta ut minst ett ord i varje mening mot valfritt könsord tills Mona fick ett psykbryt. Sen fortsatte vi packa blommor. Då lutade sig make ett (min originalmake alltså) lite sensuellt (nåja, så sensuellt det går att luta sig när man packar blomster samtidigt) ner mot Monas öra. Viskandades med sin sexiga lunginflammationsröst så Monas öronhår stod i givakt det finaste ordet han kom på, lite harlekinflämtande sådär:

– Fi**a…

Hade Mona varit man så hade jag trott att hon var kastratsångare. Så tonartshögt gastade hon på honom.

Sen ville hon byta tillbaka till sin egen make en stund. Eller kanske ingen make alls.

Men hon släppte inte ringen.

Det swingar verkligen här.


Posted in Jobb, Klimakteriekossan, Mannen i mitt liv, Mona och hennes Universum by with 13 comments.

Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.