Nu kommer ingen fatta något alls, eftersom det bara verkar vara jag i hela Sverige (förutom Ellen) som kollar på Veronica Mars. Men å andra sidan fyller vi kvotan för minst 200 tittare eftersom antalet gånger jag har sett serien om och om och om och om och om igen inte ens går att räkna längre. Och ni som INTE har kollat borde kolla, den finns fortfarande på Netflix.
Den gick bara i tre säsonger. Sedan dag ett har jag varit kär i Logan. Orimligt kär. Det vet jag att jag har skrivit förut, seriens bad boy. Sen fick de inte mer pengar av det stora dumma bolaget bakom serien och fick lägga ner. Till min stora sorg och förtvivlan.
Ibland undrar man sådär rent allmänt hur vissa serier kan få gå så länge att skådisarna hinner bytas ut på grund av hög ålder, fast serien är skit (hej Glamour och Days of our Lives) medan andra bara precis hinner bli intressanta och beroendeframkallande innan de drar in stålarna och serien inte finns mer. Har folk så jävla dålig smak alltså?
Skitsamma. Veronica Mars är en GULDSERIE. Ung tjej med extrema mängder skinn på näsan som går i skolan och jobbar extra som privatdetektiv på sin pappas detektivbyrå. En dialog som är löjligt rapp (på ett bra sätt) och den obligatoriska bad boyen, Logan.
Hellloooo there, how you doin’?
Och så en töntig icke-bad boy. Så klart. Duncan. Men han får varken bild eller mer fokus. Så himla ointressant.
Serien slutade sändas 2007 och depressionen var total. Enda botemedlet var att titta på den om och om och om…jamen ni fattar resten.
Sen hände något revolutionerande. Inte bara för min olyckliga kärlek, utan faktiskt i hela filmbranchen. Som första film lades den ut på en sida där privatpersoner från hela världen kan vara med och sponsra med valfritt belopp, och beloppet skaparen av serien önskade sig var två miljoner dollar för att kunna göra en bra film. Allt över det borgade bara för en bättre film. Det tog inte många minuter innan de hade skrapat ihop två miljoner dollar från hängivna fans (nej, jag donerade inte två mille, det fanns fler fans tydligen). Under de veckor de samlade in stålar fick de ihop närmare sex miljoner dollar. HALLELUJAH!
Det var ett år sen.
Alla som donerar får olika saker. Ju mer pengar desto finare “jag har varit med och hjälpt det här projektet-grej”, och det väljer man själv. Den här töntiga medelålders tanten valde nivån där jag får ett inspelat meddelande till telefonen av just…LOGAN. Där jag fick bestämma själv vad han skulle säga. Plus en massa annat bonusjunk. Manuskopia, filmen nedladdningsbar på premiärdatumet (för att hela världens donatorer skall kunna se samtidigt), gamla säsonger av serien…jamen listan är lång.
Imorgon är det mars. Månaden som filmen kommer. Och förhoppningsvis även mitt röstmeddelande från Logan. Filmen kommer den 14 mars och om jag dör den femtonde så har jag levt ett fullgott liv (OM nu filmen slutar med att hon väljer rätt snubbe, annars måste jag fortsätta vara olycklig). Eller ja, jag måste ju få mitt telefonmeddelande först så att jag kan ringa till mig själv oavbrutet i åtminstone ett par dagar. Men sen.
Nu kan man även tävla om biljetter till premiären i Los Angeles och att få vara date till huvudrollsinnehavarna, gå på röda mattan (med småpojkar som skulle kunna vara mina…eh…barnbarn?) och hänga på efterfesten med samma…småpojkar? Låter säkert skitkul för dem om den lyckliga vinnaren skulle vara Tant Raffa från Sverige. Om jag skulle vinna kan jag ju kanske hänga med han som spelar pappan i serien, han är mer i min åldersliga. Eller någon soon to be pensionerad kameraman.
Skitsamma igen. Jag vill inte vinna förtinutton miljarder på Lotto, eller 30 papp i månaden på en Trisslott. Det ENDA jag vill vinna är just detta. En kväll med småpojkar och få kolla på filmen i LA den 14 mars.
Och vill man se lite av Logan kan man kolla här.
Jag kan inte räkna hur många gånger jag har sett trailern för filmen. Men jag får fortfarande gåshud när jag ser Logan stå med sin smouldering stare vid bilen.
Kan ni spendera den kommande veckan med att hålla tummarna för att jag vinner det enda jag någonsin har velat vinna i hela mitt liv tack så mycket?
Att jag sen är skitbarnslig är en annan femma. Att jag alltid har blivit kär i fiktiva karaktärer är ytterligare en femma. Lucky Luke och R2D2 som…yngre (min högsta önskan i kanske fjärde klass var att Lucky Luke skulle komma till skolan och hämta mig på Jolly Jumper) och sen alla bad boys i alla serier och filmer som någonsin passerat min hornhinna.
Men ingen är som Logan.
Och ni som inte har sett serien BEORDRAR jag *pekar militant med hela handen* att se den.
Efter att ni har hållit alla era tummar i en vecka.
Ursäkta, men jag tror jag måste ägna helgen åt att ha huvudet i det blå och titta på serien ytterligare en gång. Medan jag ser fram emot mitt livs längsta två veckor innan filmen kommer.
Ni fattar att det här är en liv- och dödsituation för mig va?
Väldigt mycket död om inte manuset är rätt och hon väljer Logan.
*suckar trånande*