GE MIG STYRKA?

Samma kväll/natt som den blinde/stumme/döve maken inte märkte att liten hund hoppade upp på soffbordet (kanske tio centimeter från hans betongröv i soffan) och snodde mina glasögon för att sedermera släpa ut dem genom balkongdörren och i lugn och ro tugga sönder dem hände en sak till.

Vår innekatt, som är rädd för sin egen skugga, gick tydligen ut. För hon älskar att gå den där metern till närmsta grässtrå och sitta och tugga på det medan hon känner sig som the Queen of the World. Längre går hon alltså inte. Aldrig. Någonsin.

Gissa vem som inte märkte att det satt en katt på utsidan när han stängde verandadörren i förrgår natt?
Gissa vem som inte ens hade märkt att hon hade knatat ut?

Igår tyckte jag det var lite knepigt att jag inte såg henne på hela dagen, men ibland har hon dagar med egentid och ibland dagar där hon promenerar i ansiktet på mig. Däremot har hon ett väldigt säreget ljud när hon skall bajsa. Hon måste tydligen upplysa oss med ett alarmerande tonfall när hon gör nummer två. Det är en kakafoni utan dess like från kattoaletten under utförande. Det hörde jag inte heller på hela dagen. Men just det slog mig inte förrän igår kväll. Och då bad jag maken tänka till lite (jag vet, det är svinmycket begärt av en man). Jomen det skulle han göra. Tänka alltså. Men jag var helt klart inte tydlig nog, för jag har inte en susning om vad han tänkte på. Inget som hade med katten att göra i alla fall.

Imorse letade jag igenom hela huset efter katten. Kollade de en miljard gömställen hon har. Ingen katt. Kollade lådan. Tomt. Det finns inte en sportslig att en kattlåda är tom om katten är i huset. Och DÅ slog det mig att båda hundarna hade markerat hela dagen igår att det var något under verandan. Men hundar får ju sådana exter för sig, och hetsar varandra så det var inte förrän jag såg den tomma kattlådan som jag lade ihop två och två. Och två till eftersom jag inte hade hört kakafonin igår och bett mannen TÄNKA.

Klart som fan att det måste varit katten. Idag hällregnar det. Jag öppnade verandadörren och sa hennes namn, hon kom farande som ett spjut under verandan. Från exakt det stället hundarna markerade igår.

Maken är inte ens vaken än och jag är tokförbannad redan. Om en timma går vår flight till Barcelona (som är avbokad) för att han inte såg när dokumentförstörarkrokodilvalpen snodde mina glasögon.

Han lyckades dessutom stänga ute vår svinskygga innekatt i två nätter och en dag.

Det finns en anledning till att vi inte har barn. De skulle inte överleva en kvart i hans “vård”.

mini

– Jo, jag har det bra nu. Matte gav mig mat och vatten och mycket kel. Sen skall hon dressera mig att bajsa på husses kudde säger hon.


Posted in Katten, Mannen i mitt liv by with 2 comments.

Comments

  • fru M says:

    Lilla lilla vännen då!
    Jag vet inte om det bara räcker att bajsa på kudden!!!
    Själv har jag varit på Ikea, väry bäd ajdee!! Där fick jag för att jag inte åkt som jag hade planerat tidigare i vekan 🙁
    Ha! Du! Ge maken en diger ikealista och skicka iväg skrället. Be honom sen ringa dig precis innan kassan, då du säger att du hade “glömt” att du redan hade allt det där han plockat ihop. Da ultimate straff från katten 🙂

    • Victoria says:

      Funderar på om jag skall lära henne bajsa i hans mun istället. Och du, Ikea är inget straff för honom, han älskar det, på riktigt. Däremot tänker jag skicka honom till Enklare Liv för att köpa den där fotgrejen. Och ett nej är inte ett alternativ.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.