De bara ligger där i Hallsberg 

inga kommentarer än

Istället för att ligga här! Och jag dog lite inombords när jag fick bilden av Annica. Glasögonen som inte hann komma före påsk har nu anlänt butik i Hallsberg och de är ta mig tusan snyggare än jag någonsin kunnat begära.


Varje gång jag tittar på kortet rusar vilopulsen iväg lite och jag är väldigt imponerad. Att Annica är fantastisk på att tänka utanför boxen visste jag ju redan, men att hela kedjan av händelser skulle fungera var jag en smula bekymrad över. Att det skulle haka upp sig någonstans. 

Men det gjorde inte det! Där ligger mina tvåfärgade och slipade glasögon och bara är sjukt snygga. Snyggare än de rosa till och med, men jag får satsa på variation så inget av glasögonparen känner sig åsidosatta.

Kan vi hålla tummarna för att Annica hinner posta dem idag? Och att posten sköter sig. Jag är nog mer bekymrad över det sistnämnda.

Hundarna hälsar även att ni inte skall glömma tävlingen i förra inlägget. De är lika snygga de, men fördelaktigt nog kan man använda dem utan att vara glasögonorm.

Och alldeles strax är det dags att åka och hälsa på Staffen Sigge som fått en lillebror. En alldeles ny och svart liten minigris på elva veckor.

Givetvis tar jag med mig kameran. Här skall det bitpussas.


Postat 11:58 i Hundarna, Klimakteriekossan av
inga kommentarer än

Tävlingslördag

2 kommentarer

Det är ju ändå bara skräp på tv:n? Borde inte lördagar vara bästa dagen på hela veckan för alla över 45 som bor i skogen? Prime Time för produktionsbolagen tänker jag, men tydligen GÖR folk andra saker på lördagskvällarna. Vad vet jag inte? Här är utbudet inte så stort om man skulle vilja ha lite variation från middag på Park och möjligen en bio, även om det är sällsynt att vi ens gör det numera.

Dans på Utängens Loge? Välta en liten ko? Bingo? Inte ens historieföreningen har något på agendan förrän på måndagar. 

Gör man månne andra saker i storstaden? Är alla över 45 på Operakällaren, eller är det helt enkelt så att de som jobbar på olika produktionsbolag irrar omkring runt Stureplan och därmed inte ser behovet av lite kvalitets-tv på just lördagar?

Det betyder egentligen bara att jag sitter här och är glad i onödan. 


Men jag tänker i alla fall tävla iväg glasögonen som inte blev färgprov. Eller ja, hundarna skall göra det såklart. De är ju tävlingsansvariga här. 

Skulle ni råkat glömma hur de ser ut får ni en påminnelse här.


Ursnygga. Och precis som jag hoppas att mina kommer bli, fast de här har ingen styrka i glasen.

Frågan lyder som följer:

Den glada tröjan jag har på mig på fotot köpte jag ju samtidigt som jag köpte en annan tröja med bloggrelaterad text. Vad stod det på den tröjan?

Om man är klipsk vet man att det går att leta upp svaret i bloggen och hundarna ser fram emot dragning. Det var alldeles för längesedan låter de hälsa. 

Och givetvis stänger jag av kommentarerna till det här inlägget tills vidare. Åtminstone till dess att det är dags för dragning.

Vad sägs om deadline på onsdag 23.59? Jomen det spikar vi. Onsdag alltså.

Lycka till!

Vi kommer vara orimligt snygga i sommar faktiskt.


Postat 19:52 i Klimakteriekossan, Tävling Schmävling av
2 kommentarer

En amigo i alla fall

10 kommentarer

Det är åtminstone bättre än ingen?

Vi råkade hitta dräkten idag och som vanligt är Liten helt oberörd. Han knatar omkring med sin lilla amigo på ryggen som om han aldrig gjort något annat.


Muy muy guapo, mitt lilla corazon.

Med det avslutar jag den här dagen. Jag gjorde ett halvhjärtat försök att engagera mig i Let’s Dance, men efter att Samir åkte ut förra veckan hittar jag inte PEPPEN.

Han var ju så himla bra. Och blev rak i ryggen som en fura efter ett par program. Medan juryn och resten av alla felröstande överlägger ligger jag i bingen och försöker klura ut ny favorit. Ellen, Jesper eller Glada Snickaren.

Om det inte blåser Sibiriska vindar imorgon skall jag ta på mig vårkläder och slå på stort. Åka till stora lilla staden och äta halloumiburgare.

Ni fattar nivån?

Jag vill sitta i linne och underbyxor på farstukvisten och äta frukost jättetidigt på morgonen och inte frysa. Till dess känns vädret som lureri.

Imorgon tänkte jag även tävla bort, bort och iväg de blårosa solglajjorna utan styrka. Hundarna är mycket förväntansfulla. 

Men först sover vi lite va?

Hasta manana. (Var är fnutten som skall vara över n:et på iPhone? Va va VA?)


Postat 22:11 i Uncategorized av
10 kommentarer

Twitter och mormor 

19 kommentarer

Min mormor är rätt vass. Om man därtill minns att hon härförleden fyllde 101 år, är mer än dubbelt så gammal som jag, men sällsynt skarpsinnig. 

Mormor har knappt sett en dator i verkligheten, men hon har snappat upp att det finns smarta telefoner, internet och lärde sig vad e-post var för mer än 20 år sedan.

– Som ett vanligt brev fast man skriver det på datorn och så kommer det fram blixtsnabbt. Gratis är det också, där behövs inga dyra frimärken.

Hon har även koll på en del sociala medier även om hon kanske inte riktigt vet att det heter just sociala medier. När ömma modern lägger ut något på Facebook har mormor koll på att vännerna kan se det, och då kan hon be mamma hälsa de som mormor är hej och du med. Intresset och nyfikenheten är fascinerande, än mer så om man har i åtanke att hon växte upp i en era när inte ens vanlig telefon fanns i hemmen och hon har fortfarande bakelittelefon med snurrskiva i sovrummet. Och modern trådlös i köket. 

För inte så många år sedan blev hon med hemtjänst pga felaktigt utförd höftoperation (de missade en fraktur). Hade inte det hänt hade hon troligen fortfarande knäskurat golven med rotborste och knatat på stan, men nu behöver hon hjälp. Om jag ger mig på en kvalificerad gissning är hon möjligen en smula komplicerad att ta hand om. Minst sagt. Men det finns ett par stycken som jobbar hos henne som hon älskar.

Jag pratade med mormor på påskafton och då berättade hon exalterat att en av hennes favoriter, Lasse, hade varit hemma hos henne och berättat att han nog hade sett mormors barnbarn på internet. Eftersom hon bara har ett barnbarn råder det ju inga som helst tvivel om att detta barnbarn i så fall var just jag.

Först berättade hon att Lasse hade sagt att han var väldigt säker på att det var mormors barnbarn, och så sa han att hans kollega Anna (även hon favorit) också var säker på det, men han hade a) antingen inte sagt var han hade läst eller b) mormor hade inte uppfattat det. Då kom den första frågan som gjorde mig så paff att jag hade trillat baklänges om jag inte hade suttit stadigt med arslet parkerat i soffan.

– Men Victoria, jag förstår inte var det är du skriver? Är det Twitter?

Sa mormor till barnbarnet som inte ens visste att hon någonsin hade hört talas om Twitter.

Jag medger att jag svävade lite på målet. Inte för att jag är särskilt hemlig generellt, mer i synnerhet för just mormor så hon slipper grubbla över mer saker. Och för att hon inte skall skälla på mig. Men jag kunde åtminstone ärligt svara att Twitter inte var min grej och då kom den andra frågan.

– Vad är det du skriver för saker då? Är det saker i allmänhet eller håller du på med politiska saker?

Förvåningens finger i häpnadens mun. Mormor har verkligen bättre koll än hon låter påskina och jag mumlade något om att politik var det ju inte, snarare lite allmänhet och trams. Min skalle var mest ett virrvarr av funderingar, och innan vi lade på luren sa hon att hon skulle fråga närmare nästa gång någon av dem kom till henne.

Det kan ju inte vara annat än bloggen tänker jag? För jag skriver ju ingen annanstans precis.

Definitivt inte på Twitter.


Nu är jag inte bara svårt impad av mormodern, jag är även olidligt nyfiken på om det är bloggen mormor fått nys om. 

Snälla Lasse och/eller Anna, kan jag inte få ett livstecken från er om det är här ni har läst eller läser? Det hade varit så oerhört kul. Vill ni inte skriva i kommentarerna går det finfint att maila på vic (at) fitterbittan.se.

Det här är ju sjukt roligt, jag och mormor idkar detektivarbete på varsitt håll.

Högst oklart vem som är Sherlock och vem som är Watson dock.


Postat 21:58 i Familjen, Klimakteriekossan av
19 kommentarer

Från kjol till något helt annat

14 kommentarer

Det är dags att ta fram den töntiga hojen. Som min väldigt goda vän från onämnbart mc-gäng har totalsågat. Ännu mer fniss blev det när jag frågade om jag fick vara med i gänget. Hur skulle jag kunna VETA att tjejer bara får sitta på bönpallen? Nåväl, jag nöjer mig med det, min tönthoj och min älskade Stormtrooper-hjälm. Eller, jag valde den för att den var mest lik en Stormtrooper.


Litegrand väl?

Sedan skrattar jag fortfarande åt att enda skadan på hjälmen är från när jag välte med ekipaget och slog huvudet i en stenstolpe.


Skulle man hemskt gärna vilja läsa det inlägget igen kan man trycka HÄR.

Ni som möjligen inte läst och kanske hade högre tankar om mig, jag beklagar om det blivit något slags missförstånd pga hybris senaste tiden.

En liten brasklapp dock. Jag är såklart själaglad över att inte ha värre skador på hjälmen. Men precis som med skidor är jag tusen gånger bättre på störtlopp än att stå i liftkö och samma tes går att applicera på hojen.

Men jag behöver ordentliga byxor. Det har jag inga. Tips någon?


Postat 12:54 i Uncategorized av
14 kommentarer